I en samtid där miljöproblem fått en relativt stor plats på den politiska agendan kan det var intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder barn och ungdomar har och får i den svenska skolan. Vi har därför valt att undersöka dessa kunskaper och attityder inom miljöområdet hållbar utveckling för alla avgångselever på en gymnasieskola. Vidare intresserar vi oss för om det finns ett samband mellan just kunskap och attityd inom hållbar utveckling och hur ett sådant samband ser ut. I gymnasieskolan Spyken i Lund har 303 gymnasieelever, som går sista terminen, fått svara på en nitton frågor lång enkät. Frågorna behandlar främst ämnesområdena klimatförändringar och energi men ställer även frågor där eleven måste ta ställning till påståenden kring dessa ämnesområden.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans årskurs 9. Ett syfte är att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ?högbetygsdrag?; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling är fokus för undersökningen och grundskoletexterna jämförs därför med högbetygstexter från det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen ämnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter från grundskolematerialet erhåller samma betyg när de granskas av oberoende bedömare.Kvantitativa analyser utförs på 30 elevtexter från årskurs 9; fyra texter väljs ut för mer djupgående textanalytiska undersökningar.

Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k.

When the independent upper secondary schools were started in 1992, it meant a change in the competitive relationship for the local upper secondary schools. A reduced number of students during some years ahead, while the number of independent upper secondary schools increase will probably result in tougher competition between upper secondary schools.The purpose of this study is to review and compare financial and performance management between a public and an independent upper secondary school. The dissertation will focus on the now existing competitive relationship between the two types of upper secondary schools.The theory underlying the study is Porter's model - five competitive forces. The model is applied to the local upper secondary school and used to identify competitive factors affecting upper secondary schools. The study is using a qualitative approach with five interviews at two upper secondary schools, one independent and one public, located in the same town.The comparison of financial and operational management of upper secondary schools indicate that the differences are not as great as we first imagined, but that there still are some differences.

Syftet med examensarbetet var att få fördjupad förståelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i årskurs 1 på två gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att få information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med åtta matematiklärare på gymnasiet samt två fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvägledare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, totalt åtta personer. De två fokusgrupperna är fördelade på en grupp från grundskolan och en grupp från gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhälsan på grundskolan och gymnasieskolan görs överlämning av information kring elever i matematiksvårigheter. Informationen är knapphändig och vanligaste åtgärden är att eleven har undervisats i liten grupp på grundskolan.

Elevers inställning och attityder till det som undervisas påverkar i stor utsträckning hur mycket de lär sig. Det i sin tur gör att det är viktigt att ta reda på elevers intressen och att de får ha inflytande över undervisningen. I lagstiftning, dvs. skolans och kursers mål, uttrycks tydligt att detta ses som viktigt på samhällsnivå. Syftet med mitt arbete är att ta reda på om detta syns i lärarnas tankar kring biologiundervisningen, samt vad deras elever har för uppfattning om sitt eget inflytande.

Hotet mot Sveriges säkerhet ser idag annorlunda ut än för 20 år sedan. Därför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt på frivillighet. De närmsta åren behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjänstgörande och 4 650 tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur gymnasieungdomar boende i en garnisonsort ställde sig till möjligheten att söka anställning som soldat i Försvarsmakten, både inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka gymnasieungdomar som kunde tänka sig en soldatanställning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefär hur många man kunde tänkas rekrytera inom kommunen samt för att underlätta lokal rekrytering till soldatbefattningarna.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Föreliggande uppsats undersöker om det är så att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frågan om huruvida ett FN-mandat är en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrämjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller är detså att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerårig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU från tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör är viktig i detta perspektiv då dessatvå organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch åtta propositioner omfattande tiden från konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och häri söka efter indikatorer på antingen en fast och oförändrad, eller en pragmatisk och av utvecklingpräglad svensk politisk hållning är det möjligt att besvara den övergripande frågan. Den teoretiska utgångspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? är vald med tanke på dess fokusering på tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitära.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad är nödvändigt för att få till professionella utbildningar för våra elever, så kallad arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta examensarbete inriktar sig på att undersöka samarbetet mellan lärare och handledare ute på arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bättre och härigenom förbättra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt två skolor i olika delar av Sverige, där handledare och lärare i varierande åldrar med yrkeskunskaper präglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. Främst har fokus legat på hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbättringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrån arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrågade lärare, som besvarade frågor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den känns tillfreds men att mycket kan göras för att förbättra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lärarnas, att arbeta för en bättre samverkan, men de saknade även kontinuerlig uppföljning från skolans sida på de bedömningar som de utför på eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förväntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fått veta att handledarna önskar att eleverna får en undervisning i skolan och ökad förståelse för hur viktigt beteende och förhållningssätt är ute på arbetsplatserna. Dessa faktorer är kanske de viktigaste att få gehör för ute på skolorna och på så sätt skapa ett framgångsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

Vi var intresserade av att skriva om ämnesövergripande arbete, eftersom vi har praktik på en gymnasieskola som arbetar med denna arbetsform. Syftet med uppsatsen var att studera biologilärares och svensklärares syn på sitt eget ämne och varandras ämne. Vi ville ta reda på om lärarnas ämnessyn påverkade deras tankar runt ämnesövergripande arbete. Enligt tidigare forskning genomförs ämnesövergripande arbete för att öka känslan av helhet samt motivera eleverna. Det finns dock många möjliga hinder, inklusive organisatoriska problem och tidsbrist.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har många tvåspråkiga elever svårt att nå målen skolan ställer på dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lägre andel av andraspråkseleverna når målen för grundskolan än de som är födda i landet.Forskning och kunskap finns inom området om hur framgångsrik andraspråksinlärning skabedrivas. Varför består och till och med ökar andelen andraspråkselever som inte når målen?För att uppnå syftet att urskilja faktorer som avviker från dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lärare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andraspråkselever kommunicerar i lägre grad än vad som är nödvändigtför att utveckla språket. I textproduktionen finns krav på elevernas abstraktionsförmågamen i muntliga situationer utmanas inte språknivån.

AbstractSyftet med föreliggande undersökning är att studera hur gymnasieskolans läroplan tolkas och om styrdokumentens mål når ut till eleverna på det sätt som avses och, som en följd av detta, om lärares och elevers förväntningar på vad eleverna ska lära sig stämmer överens. Detta undersöks genom att se hur ett specifikt ämne ¬? estetisk kommunikation ¬? inom musikområdet på estetiska programmet beskrivs i läroplanen, hur ämnet tolkas och förmedlas av en grupp lärare, och hur detta i sin tur tas emot av eleverna i två klasser på musikinriktningen på estetiska programmet, på en gymnasieskola i södra Sverige. Genom att studera läroplansteori och läroplanshistoria går det att se en mängd olika parametrar vad gäller till exempel politiska influenser, kunskapssyn och ämnens olika värden i jämförelse med varandra, vilka alla är faktorer som kan vara till hjälp med arbetet inom skolutveckling. Den forskning och litteratur som jag har använt rör sig främst inom läroplansteori och estetiska läroprocesser.

BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvär är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Psykisk ohälsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvär.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av självupplevd stress och psykosomatiska besvär hos gymnasieelever på en svensk gymnasieskola.MATERIAL OCH METOD: En enkät delades ut på skolan. 970 elever besvarade enkäten (75%). Enkäten innehöll 16 frågor rörande självupplevd stress och psykosomatiska besvär.

Syfte och frågeformuleringarUppsatsens syfte är att undersöka om Dunn & Dunns Learning Style Model kan vara en metod som är skolutvecklande samt om modellen möjliggör att elever motiveras och engageras i sina gymnasiestudier.Frågor:- Ger arbete utifrån Dunn & Dunns Learning Style Model möjlighet till skolutveckling?- Hur uppfattar eleverna lärstilsarbete, utifrån Dunn & Dunns Learning Style Model?- Skapar modellen inlärningsmöjligheter, engagemang, förståelse och motivation?MetodUndersökningen är kvalitativ, där datainsamlingsmetoden består av öppna frågor i en enkät. Nittio elever besvarade enkäten. Genom systematiskt urval plockades därefter trettio enkäter ut och bildade den undersökningsgrupp som uppsatsens resultatdel bygger på. I resultatet behandlas och grupperas de åsikter som eleverna gett uttryck för.ResultatResultatet av elevenkäten visar att arbete utifrån Dunn & Dunns lärstilsmetod är en möjlig väg för skolutveckling.