Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av sÀrskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks Àven vad som kan frÀmja respektive försvÄra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av förÀldrar, elever och lÀrare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivÄ, bÄde vad gÀller integrering av sÀrskoleelever i skolans styrdokument och i samhÀllets syn pÄ inkludering. Intervjuerna visar att integrering av sÀrskoleelever i grundskolan inte Àr sjÀlvklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolÄren. NÀr eleverna vÀxer blir samspelet med klasskamraterna svÄrare. Intervjuade förÀldrar, elever och lÀrare beskriver bÄde gemenskap och utanförskap i skolan, och Àven hur skolans organisation, instÀllning och okunskap ibland försvÄrar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering Àr olika egenskaper hos lÀraren.

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts pÄ en gymnasieskola i Halmstad dÀr vi utfört en kvantitativ studie pÄ tjejer som gÄr första Äret pÄ gymnasiet. För att fÄ en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vÄr enkÀt mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mÀngden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhÀllets riktade reklam har pÄ dem samt om tillgÀnglighet till centrum kan pÄverka deras konsumtionsvanor. Syftet med vÄr uppsats var att belysa och diskutera samt fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för hur den rÄdande konsumtionen och dagens massiva reklampÄdrag kan pÄverka unga tjejer.Viktiga verktyg för vÄr tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vÄrt konsumtionssamhÀlle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med.Delar av vÄr enkÀtundersökning visas i form av tabeller och sammanstÀllningar i resultatavsnittet. I vÄr presentation har vi jÀmfört olika resultat.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlÀgga tillgÄngen till och anvÀnd-ningen av datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasiesko-lor. UtgÄngspunkt för detta arbete var att större tillgÄng till datorerna leder till större anvÀndning. För att uppnÄ syftet har jag formulerat nÄgra frÄgestÀllningar om i hur stor utstrÀckning datorer anvÀnds i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklÀrarna anvÀnder pÄ dessa skolor. Jag har Àven undersökt om det finns nÄgra framtida planer för förÀndring av tillgÄngar till och anvÀndning av datorer i undervisningen.

In this study I try to answer the question what to consider when teaching about identity andreligious identity in Religious Studies at Upper Secondary Schools in Sweden. This inquiry isbased on the fact that the latest Program manuals for upper secondary school, GY11, instructsthe teachers to talk about identity and religion, while in the Curriculum for upper secondaryscool, Lpf 94, as well as the latest curriculum, SKOLFS 2011, the idea of identity seemslinked with ethnicity.With this in mind I want to clarify what might be meant with the concept of identity. Byreferring to several different identity theories I propose to illustrate the complexity of theconcept. I study gender, queer and postcolonial theory as well as different aspects of classstructure and commodification of identity, all through the perspective of intersectionality.Intersectionality is not a theory as such but a method of studying various perspectives of anissue. It is an analytical praxis of using several angles of investigation and explanationtogether, all phrased with the background of the question of power.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad ett webbaserat lÀromedel kan tillföra lÀrandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten Àr att uppmÀrksamma kvaliteter som elever ser i den pÄgÄende verksamheten, det vill sÀga, ett nytt webbaserat lÀromedel under en begrÀnsad tidsperiod.Vi har genomfört en empirisk undersökning pÄ en gymnasieskola dÀr vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har ocksÄ genomfört litteraturstudier kring vÄrt valda problemomrÄde Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande i vÄrt arbete. De frÄgestÀllningar vi har sökt svar pÄ Àr följande:-Hur pÄverkas elevernas motivation och arbetslust av deras instÀllning till webbaserad undervisning?-Anser eleverna sjÀlva att de lÀttare tillÀgnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?I analysen av det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lÀrande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Undersökningen visar inte att lÀromedlet tillför lÀrandeprocessen nÄgot.

Syftet med denna uppsats var att undersöka svenska ungdomars vÀrderingar, samt att utreda om det fanns nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors vÀrderingar. Undersökningarna har tagit avstamp i Ronald Ingleharts teori om att den vÀsterlÀndska mÀnniskan lÀmnar materialistiska vÀrderingar för att anamma nÄgot som han kallar postmaterialism. Med detta menar han att mÀnniskan söker inre lycka och personlig tillfredsstÀllelse snarare Àn materiell vÀlfÀrd och fysisk trygghet.Metoden som anvÀnts har varit en enkÀtundersökning, dÀr 51 ungdomar pÄ en gymnasieskola i Sverige svarat pÄ frÄgor om sina vÀrderingar. DÀrefter har Àven kvalitativa intervjuer gjorts med fyra utav ungdomarna. Resultaten har sedan jÀmförts med liknande studier inom ÀmnesomrÄdet.

Syftet med min undersökning var att kartlÀgga elevers frukost- och mellanmÄlsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och sÄvÀl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes pÄ en gymnasieskola i SkÄne och undersökte elever i Ärskurs 1, och min empiriska studie grundar sig pÄ enkÀter som 112 elever svarade pÄ. Resultatet av undersökningen visar att ungefÀr hÀlften av alla tillfrÄgade elever Àter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar Àn flickor Àter varje dag. DÀremot Àter flickorna en bÀttre frukost Àn pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. UngefÀr 7 av 10 elever Àter mellanmÄl pÄ förmiddagen och nÄgra skillnader mellan könen gÄr inte att utlÀsa.

Syftet med studien att skildra hur idrottslÀrare undervisar om doping och hur dessa lÀrare uppfattar kunskapskravet gÀllande doping angivet i gymnasieskolans lÀroplan. FrÄgestÀllningarna i studien behandlar hur tvÄ lÀrare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans lÀroplan. UndersökningssÀttet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lÀrarna undervisar om doping inom idrott och hÀlsa som en del av kost eller ANT- undervisning. LÀrarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen Àr komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt.

HTML (Hyper Text Markup Language) introducerades som ett enkelt och plattformsoberoende sprÄk med syftet att göra information tillgÀnglig över hela vÀrlden och Àr idag det mest kÀnda och anvÀnda sprÄket pÄ webben. NÀr HTML skapades var det huvudsakliga anvÀndningsomrÄdet publicering. Efter hand ökade mognaden hos anvÀndarna och behovet av mer avancerade tillÀmpningar ökade. Fler och fler började dÄ inse begrÀnsningarna med HTML och dess enkla struktur. MetasprÄket XML (eXtensible Markup Language) Àr ett universellt format för att strukturera dokument och data pÄ Internet.

Studiens övergripande syfte Àr att utvÀrdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn pÄ verksamheten. Som utgÄngspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som Àven ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrÄn verksamhetens innehÄll och form. För det andra inflytande utifrÄn ett individ- och samhÀllscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rÀttighetsperspektiv.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ gymnasieskolan resonerar om fenomenet hedersrelaterat förtryck och vÄld och hur de förhÄller sig till detta i sin yrkesroll samt i mötet med elever.Uppsatsen bestÄr av tre övergripande frÄgestÀllningar; hur manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld enligt skolkuratorerna? Vad beror hedersrelaterat förtryck/vÄld pÄ enligt skolkuratorerna? Hur uppfattar och beskriver skolkuratorerna sin arbetsuppgift och sin yrkesroll i kontakten med fenomenet hedersrelaterat förtryck/vÄld? Studien Àr genomförd under vÄren 2008 och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i Göteborg.I vÄr analys av materialets tvÄ första frÄgestÀllningar har vi utgÄtt frÄn ett postkolonialt perspektiv dÀr vi ocksÄ anvÀnder oss av begreppen ?de andra? och ?hegemoni?. Den sista frÄgestÀllningen analyserar vi med hjÀlp av Antonovskys teori om KASAM.Enligt skolkuratorerna manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld genom ofrihet under kollektivets kontroll samt genom en specifik hotbild. Skolkuratorerna anser att hedersrelaterat förtryck/vÄld framförallt har kulturella och strukturella orsaker. I skolkuratorernas diskussion om hedersfenomenet finner vi utifrÄn ett postkolonialistiskt perspektiv ett Äterkommande resonemang om ?vi? och ?de andra?.