Vad som motiverar individer i arbetet har länge diskuterats och engagerat många inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstämmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tänkas påverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frågor och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis på tio faktorer  som påverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med människor, variation, meningsfullhet, värderingar, bidra, mål, resultat samt lön.

Bakgrund: Personer med demens har ofta en bristande förmåga att kommunicera verbalt och uttrycker sig istället genom olika beteende. Det är av vikt att vårdpersonalen skapar ett nära samspel med vårdtagaren, för att om möjligt tolka och förstå vad de ger uttryck för. Syfte: Att belysa betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt vid omvårdnad av personer med demens. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av vilket förhållningssätt vårdpersonalen har.

The goal of this thesis is to design an attachment between a duct and a pod. A pod is what could be compared to an outboard engine for larger vessels. The pod is placed on the outside of the ship?s hull and can rotate 360 ?. A duct is a large steel ring that can be placed around the propeller on the pod to increasethe propulsion force of the ship in lower velocities.

Fler människor lever allt längre idag än tidigare vilket ökar andelen sköra äldre i befolkningen. Sköra äldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvårdnadsbehov. Det har visat sig att många sköra äldre personer har nedsatt munhälsa och ökat tandvårdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvårdsstödet infördes år 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fånga upp äldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvård. Det finns tecken som tyder på att denna reform inte nått ut i den utsträckning det var tänkt samt att vårdpersonal har bristfällig kunskap på området munhälsa.

Denna studie syftar till att undersöka hur några personer ur personalgruppen på en skola som på sin arbetsplats deltagit i en av Svenska institutet för sorgbearbetning arrangerad workshop upplever sitt deltagande. Frågeställningarna som använts för att uppnå syftet var: Hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att den förändrat deras sätt att hantera sin egen sorg, hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att de genom workshopen tillgodogjort sig kunskaper att använda i sitt yrkesutövande och i relationen till kollegor? Resultatet analyserades ur ett behavioristiskt perspektiv med hjälp av Skinners principer för beteenden och Baer, Wolf & Risleys teori, den tillämpade beteendeanalysen samt James och Friedmans handlingsprogram för sorgbearbetning. Urvalsramen bestod av 6 personer som deltagit i en workshop kring ett handlingsprogram för sorgbearbetning. Metoden som användes var kvalitativ då informanternas upplevelser av handlingsprogrammet stod i fokus.

Sjuksköterskors huvudsakliga uppgift är att bedöma, lindra och utvärdera smärta. Många äldre med långvarig smärta förväntar sig att vårdpersonalen ska uppmärksamma deras behov av smärtlindring. Syftet med vår studie var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till äldre personer med smärtproblematik inom kommunala äldreboenden. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade sjuksköterskor med minst två års erfarenhet av arbete inom den kommunala äldreomsorgen. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Att det är svårt att tolka och bedöma smärta hos äldre: Att alltid försöka lindra och hjälpa: Att ibland tvingas acceptera att inte alltid lyckas.

Bakgrund: Människors sätt att leva har under det senaste århundrandet förändrats.Detta har lett till att diabetes typ 2 har ökat runt om i världen. Diabetes typ 2 är enkronisk sjukdom som leder till höga blodsockervärden. Det går att fördröjasjukdomsförloppet och undvika komplikationer om man genomför livsstilsförändringar.Förändringarna kan leda till tankar och känslor hos individerna kring deras situation.Det är viktigt för sjuksköterskor med ökad kunskap om hur personer med diabetes typ 2upplever genomförandet av livsstilsförändringar. Ökad kunskap inom detta område kange personer med diabetes typ 2 förbättrade förutsättningar vid genomförandet avlivsstilsförändringar.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att öka kunskapen om hur personer med diabetestyp 2 upplever livsstilsförändringar. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att se vad användare med kognitiva funktionsnedsättningar ansåg problematiskt vid användning av IT-system och föreslå anpassning. Detta för att bidra till ökad användarvänlighet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Enligt hjälpmedelsinstitutet är de anpassningar som sker i dagsläget enbart fokuserade på att förbättra för personer med fysiska funktionshinder såsom exempelvis nedsatt syn eller rörelsehinder. Kognitiva funktionsnedsättningar är en försämrad förmåga att använda sina förmågor jämfört med personer utan kognitiva nedsättningar. Intervjuer genomfördes med respondenter som hade en konstaterad kognitiv nedsättning.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 5000 personer med spinalskada. Där spinalskadan lett till nedsatt blåsfunktion är ren intermittent kateterisering (RIK) den metod som rekommenderas i första hand.Syfte: Att undersöka hur personer med traumatisk spinalskada som använder ren intermittent kateterisering (RIK) upplever detta. Syftet var även att ta reda på vilka hanteringsstrategier som finns för att underlätta det dagliga livet.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes där fem personer med traumatisk spinalskada som använder RIK intervjuades.Resultat: Att behöva tillägna sig metoden väckte blandade känslor. Män upplevde det lättare att RIKa jämfört med kvinnor. Den egna kompetensen och kunnandet om metoden RIK ökade med tiden och de hittade nya hanteringsstrategier för att underlätta vardagen.

SAMMANFATTNING:Syftet med den här studien har varit att belysa och undersöka, utifrån en integrationsenhets lokalkontor i en glesbygdskommun i Norrland, dess integrationshandläggares syn på integration. Begreppet integration är svårdefinierat och det var därför intressant att ta reda på hur just dessa personer tänker och resonerar kring ämnet för att få en inblick av deras bild av integration och om och hur det påverkar deras sätt att arbeta. Resultatet vittnar om att begreppet integration är mångfacetterat och ter sig olika, även för yrkesverksamma inom samma profession, på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ och grundar sig på halvstrukturerad intervju som forskningsmetod. Intervjusvaren har analyserats utifrån meningskategorisering och presenteras under teman kopplade till studiens frågeställningar.

Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning är diagnostiserade med diabetes. Detta är en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes är dock en sjukdom som kan förebyggas med hjälp av information. När diagnosen är ett faktum kan symtomen dämpas, och här har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes är avgörande för hur väl egenvården fungerar.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och är även den grupp i samhället som har lägst sysselsättningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsättning och olika företrädare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. Studien har en kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, Försäkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt två av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete påverkades till stor del av personens egna förutsättningar men även av faktorer som ekonomi, brist på arbetsplatser och handledare samt olika synsätt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svårigheter, höga krav på arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som påverkade deras möjlighet till arbete.

Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.

ALS är en kronisk neurologisk sjukdom som i Sverige årligen drabbar ca 200 personer. Beroende på var i nervssystemet skadan sitter utvecklas olika symtom. Symtomen är muskelförtvining, muskelsvaghet, spasticitet, talsvårigheter, fascikulationer, sväljsvårigheter och andningsproblematik, de varierar i frekvens och ökar i takt med att sjukdomen fortskrider. Sjukdomen är för tillfället obotlig med dödlig utgång. Kroppen är en människas redskap i världen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HBT(Q)-personer kan uppleva sig bli bemötta på Ungdomsmottagningen och hur personal på Ungdomsmottagningen kan uppleva sina möjligheter att bemöta dem. Vidare vilken betydelse sexuell läggning och könsidentitet får i mötet. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med personal som arbetar med samtal på Ungdomsmottagningen och HBT(Q)-personer som besökt denna verksamhet. Uppsatsen bygger på följande frågeställningar: ? Vad kan HBT(Q)-personer ha för tankar och känslor inför att besöka ungdomsmottagningen? ? Hur kan de uppleva bemötandet och förståelsen för deras sexualitet och identitet i såväl mötet med personalen på ungdomsmottagningen som i miljön i ungdomsmottagningens lokaler? ? Vilken betydelse kan sexuell läggning och könsidentitet ha i mötet med ungdomsmottagningen och hur tänker HBT(Q)-personer och personalen kring definitioner av sexuell läggning och könsidentitet och hur kan bemötandet påverkas av detta? ? Vilka kunskaper kan personal och HBT(Q)-ungdomar uppleva som viktiga för att bemöta och samtala med HBT(Q)-personer och hur upplever personal att de bemöter HBT(Q)-personer?Vi har analyserat vårt insamlade material utifrån ett Queerteoretiskt perspektiv och Kommunikationsteori.