So?kmotoroptimering eller SEO (Search Engine Optimization), har blivit enmycket viktig del na?r det ga?ller att profilera sig online. Det som avses medso?kmotoroptimering a?r att go?ra fo?ra?ndringar pa? en webbsida sa? att denplaceras ho?gre upp bland resultaten hos so?kmotorerna, och pa? ett sa?dant sa?ttfa?r en sto?rre exponering. Na?r man fo?rso?ker go?ra fo?ra?ndringar pa? en sida sa?kan man dela in fo?ra?ndringar i ?pa?? och ?utanfo?r? webbsidan, on och off-site.Fo?ra?ndringar ?on-site? betyder dels att man go?r fo?ra?ndringar i html koden ochdels att man fo?rso?ker go?ra sidan sa? anva?ndarva?nlig som mo?jligt.

Bakgrund: Human immunodeficiency virus (HIV) är en kronisk sjukdom som successivt försämrar det mänskliga immunförsvaret. Det finns medicinsk behandling som leder till ökad livslängd. Detta innebär att antalet personer med HIV kommer att öka och hälso- och sjukvårdspersonal kommer att kunna möta dessa personer inom flera vårdkontexter än enbart i HIV-specifika sammanhang. HIV har varit en uppmärksammad sjukdom sedan 1980-talet och den diskriminering och stigmatisering som sjukdomen mötte då finns kvar idag, trots nationella och globala lagar och riktlinjer.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med HIV upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande.Metod: Metoden för denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Av dessa var två kvantitativa och åtta kvalitativa.

Att beskriva erfarenheter av aktivitetsutförande för personer med whiplashskada och om aktivitetsutförandet påverkar deras livstillfredsställelse. En enkätstudie som genomfördes med personer som drabbats av en whiplashskada och som var medlemmar i personskadeförbundet RTP vid tillfället för studien. I studien användes två instrument som sattes ihop till ett frågeformulär. I det första instrumentet Occupational gaps Questionnaire berörs aktiviteter i områdena boende, fritid, arbete samt det sociala livet. I det andra instrumentet LiSat-11 berörs områdesspecifik livstillfredsställelse.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Efter att ha fått en Sjöingenjörsexamen och samlat ihop alla certifikat som behövs står studenten färdig att arbeta som vakthavande maskinbefäl på fartyg. Frågor som individen ställer sig själv när han/hon står där, redo att påbörja en ny fas i sitt liv är frågor såsom: Var skulle jag vilja jobba?, När får jag ett jobb? och Hur skaffar jag mig ett jobb? Syftet med denna studie är att försöka skapa en bild av hur det har sett ut de senare åren för examinerade sjöingenjörer från Kalmar Sjöfartshögskola att komma ut på arbetsmarknaden.Metoden som användes var i form av ett frågeformulär som skickades ut till tidigare studenter som tog examen från Kalmar under åren 2009, 2010 och 2011. De gavs möjligheten att svara på en webbenkät eller att svara på en postenkät som skickades till deras folkbokföringsadresser.Studien innefattade totalt 36 personer, varav 20 personer valde att delta. Resultat från studien visar att av de 20 personer som valde att delta hittade samtliga personer arbete till sjöss.

Demenssjukdom är en degenerativ sjukdom som ofta medför minskat födointag och viktminskning. Undernäring kan leda till trycksår, fördröjd sårläkning och högre dödlighet. Syftet med vår studie var att belysa nutritionsproblematik hos personer med demenssjukdom inom kommunal äldreomsorg. Studien genomfördes med en metod för fallstudie som utgick från fem personer där olika data samlades in. Information hämtades också från involverad personal.

I arbetet i vården kommer vårdaren i kontakt med personer med demens. Mötet med personer med demens kan vara komplicerat, det kan vara svårt att veta hur vårdaren ska bemöta en person med demens. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa vårdarens möte med personer med demens. Analysmetod som har använts for att analysera materialet var Burnards 4 steg. De kategorier som kom fram var att tolka och förstå personen med demens, anpassning och känsla av otillräcklighet.

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en progressiv neurologisk sjukdom som påverkar en persons hela liv. Den progressiva sjukdomen har dödlig utgång men trots det kan personer som lever med sjukdomen uppleva välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos personer som lever med ALS. I studien ingick 12 kvalitativa artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att leva varje dag till fullo; Att välja en positiv syn på livet; Att känna sig behövd och vara ett stöd; Att vara sig själv.

Bakgrund: 1.4 miljarder människor i världen har övervikt eller fetma vilket leder till följdsjukdomar som diabetes, hypertoni och kardiovaskulära sjukdomar. Viktnedgång har positiv inverkan på hälsan men trots det har många personer med övervikt och fetma svårt att gå ned i vikt.Syfte: Att beskriva faktorer som motiverar till viktnedgång hos vuxna personer med övervikt och fetma.Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar baserad på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier hälsa, skönhet och stöd.Slutsats: De motiverande faktorer som författarna fann kan vara till god hjälp för sjuksköterskor då de vill motivera personer med övervikt eller fetma att gå ned i vikt. Liknande resultat visades i studierna oberoende av vilket land de utfördes i..

Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.

Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.