Konkurrensen mellan företag i Sverige är fortsatt hård, samtidigt som världen blir mer globaliserad och multinationella företag söker nya Marknader. Mellan åren 2008 och 2013 försattes i snitt 6260 företag i konkurs per år. Konkurser påverkar företagsägare, leverantörer, anställda, staten och samhället negativt. För företag nära konkurs finns möjlighet att försöka rädda företaget, genom företagsrekonstruktion. Det överordnade målet med företagsrekonstruktion är att rädda värdefulla affärsrörelser, undvika kapitalförstörelse samt att återställa livskraften i företag. Under perioden 2008-2013 genomförde 1045 företag rekonstruktion men endast 18 % överlevde.

Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella Marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har därför fått en ökad betydelse. Sedan år 2005 är IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB kräver aktivering när vissa krav är uppfyllda. De senaste åren har det riktas kritik mot dagens värderingsmetoder av FoU.

Facility management (FM) kan förenklat uppfattas som samordnandet och styrningen av de aktiviteter som stödjer en organisations kärnverksamhet. De stora förändringar som skett i företagens omvärld har bidragit till att öka FM:s betydelse för företag och organisationer. Globaliseringsprocessen, privatiseringen av statliga företag, den teknologiska utvecklingen, företagens fokus på kostnadsreduktion och behov av ökad flexibilitet ses ofta som de huvudsakliga drivkrafterna till utvecklingen av FM och de stödtjänster som efterfrågas. Polens mycket brokiga historia, 14 år av marknadsekonomi och en god ekonomisk utveckling gör landet till ett av Europas i dagsläget mest intressanta och spännande länder. De stödfunktioner som idag efterfrågas i Polen kretsar i huvudsak kring kostnadsreducering och inte fokusering på skapande av mervärde, vilket är fallet i Västeuropa.

Ämnesbakgrund: En växande informationsefterfrågan på dagens ekonomiska Marknader har skapat en trend att redovisa information utöver den information som är av enbart finansiell natur. Som följd av dettapublicerar företag i allt högre utsträckning rapporter som redovisar företagets hållbarhetsarbete. Detta har även medfört en växande trend på redovisningsområdet kring att studera redovisning som behandlar hållbarhet.Prior et al. (2008) presenterar resultat som visar att företagens hållbarhetsarbete är positivt korrelerat med företagsledningens manipulering av det resultat som redovisas i de finansiella rapporterna, samt att denna korrelation har en negativ effekt på företagens finansiella prestationer. Denna uppsats tar i ansats att undersöka detta fenomen utifrån ett rent redovisningstekniskt perspektiv.

Miljöfrågor har fått en allt större betydelse i dagens samhälle, så även i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader är långt mer energieffektiva än byggnader som uppfördes för bara något årtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar på de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnåla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hämta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt ägd energiproduktion för el via vindkraft och värme via solfångare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. På det sättet kan man uppnå större volymer, minska energiförluster och få en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jämfört med fastighetsspecifika energilösningar så som exempelvis bergvärme.Skanska tänker sig att dessa anläggningar på ett eller annat sätt långsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som är anslutna till anläggningen. Det har dock efter granskning av gällande fastighetsrättslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svår att åstadkomma rent fastighetsrättsligt.

Bakgrund och Problemdiskussion: IAS 39 har varit en omdebatterad standard, främströrande värderingsfrågan, verkligt värde kontra anskaffningsvärde, för de finansiellainstrumenten. I samband med finanskrisen 2008 så kom denna fråga att aktualiseras. Dettaeftersom värdering till verkligt värde fick negativa konsekvenser på de finansiella rapporterna.Med anledning av detta vädjade ledare inom EU till IASB att förändra IAS 39, till atttillåta omklassificeringar. IASB tog detta i beaktande och den 13 oktober 2008, efter enoerhört snabb process, antogs ett tillägg som tillät omklassificering. Detta för att ökastabiliteten i det finansiella systemet.

Bakgrund: Idag är det inte enbart stora och internationellt etablerade företag som verkar globalt. Fler och fler små och medelstora företag internationaliseras och är numera av stor betydelse för tillväxten i många länder. Dessa företag har visat förmåga att etablera sig internationellt, trots att tillgången till framförallt finansiella resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocess. Snabbväxande företag finns inom alla sektorer, men givetvis finns en förhållandevis större andel tillväxtföretag i branscher och sektorer där marknaden och efterfrågan växer snabbt. Roxtec AB är ett snabbväxande industriföretag som vänder sig till industriella köpare inom tre stora sektorer, telekom, marin & offshore och industri.

I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant.Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden.

Denna hermeneutiska studie är utförd på uppdrag av Gävle Hamn. Gävle kommun som ägare av Gävle Hamn via Gävle Stadshus har som målsättning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i både infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillväxtmotor i regionen som ägaren hoppas på.Expansionen av Gävle hamn och dess verksamhet skall på sikt leda till att fler företag etablerar sig i Gävle hamn och i dess närliggande område. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfällen, kommuninvånare och företagsetableringar. Gävle kommuns tillväxtprogram har som målsättning att bli fem procent bättre år 2007 i förhållande till år 2004.Faktorer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av Marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en ständig strävan efter hållbar utvecklig, medför att många företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar ställer hårdare ekonomiska krav på offentliga verksamheter.

SammanfattningTitel:Börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer ? sökandet efter ett sambandNivå:D-nivåFörfattare:Joachim SaillardHandledare:Lars EkstrandDatum:2013-06-24Bakgrund:Humankapital är en viktig resurs för samhället och företagen, vilket lett till överväganden huruvida den ska tas med i redovisningen. Divergerande uppfattningar om humankapitalets samband med prestationen i företag leder till ett behov av vidare forskning, i synnerhet utifrån fördjupningsområdet redovisning. Ett klargörande av kunskapsläget vad gäller humankapitalredovisning och företagsprestation kan möjligen bidra med att minska diskrepansen mellan humankapitalredovisning i teorin och praktiken samt tjäna som utgångspunkt för fortsatt forskning.Syfte:Syftet med studien är att göra en beskrivning och kritisk analys av aktuell forskning om sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer.Teori:Den teoretiska referensramen består huvudsakligen av tre sambandsmodeller som beskriver sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer, men även av begreppen: humankapitalredovisning, intellektuellt kapital, humankapitalmått, finansiella prestationsmått och kunskapsföretag.Metod:Uppsatsen är en litteraturanalys/forskningsöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Empirin består av tidigare empirisk forskning som har analyserats genom sekundäranalys.Resultat och slutsatser:Den empiriska forskningen har hittills givit blandade resultat och sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer har inte verifierats i tillräckligt hög utsträckning, vilket försvårar tolkningen av resultaten.

I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant.Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden.

På senare år har alltmer fokuserats på att goda resultat grundas på huruvida företag skapar långsiktiga och hållbara relationer, till såväl kunder, leverantörer som samarbetsparter. Begrepp som relationsmarknadsföring och Customer Relationship Management (CRM) är nära besläktade och oavsett om begreppen tillämpas på slutkonsumenten eller samarbetsparten handlar det om att vårda relationer. Idag har massmarknadsföring blivit mindre effektivt och lönsamt, eftersom alltfler Marknader, däribland resemarknaden, är mogna, vilket innebär att det blir svårare att hitta nya kunder. Detta betyder att det kan bli avgörande att vårda befintliga samarbeten och utveckla dessa till relationer för att överleva konkurrensen. I detta kan en problematik uppstå, då det är lätt att säga vad ett gott samarbete innebär, men inte lika lätt att förklara hur en god relation, baserad på lojalitet två parter emellan, ska fungera på ett effektivt och hållbart sätt.

Parallellt med en stark tillväxt av lantbruket i EUs nya medlemsstater har, sedan halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, marknaden för insatsvaror stagnerat i Sverige. I Danmark kan skönjas en liknande utveckling bland annat genom en allt mer reglerad marknad för exempelvis handelsgödsel. Dessutom sker en kraftig strukturrationalisering hos tillverkarna av lantbruksförnödenheter. Den största aktören på den svenska marknaden för insatsvaror till lantbruket är Lantmännen ek för. Motsvarande aktör på den danska marknaden är Dansk Landbrugs Grovvaresellskab a.m.b.a (DLG). Båda företagen är kooperativt ägda av lantbrukare i respektive land.

Det förekommer en mängd olika företagsrekonstruktioner på marknaden. Denna uppsats behandlar en typ av företagsrekonstruktion, management buyouts (MBO). Begreppet innebär att den befintliga företagsledningen köper upp delar eller hela företaget och genom sitt majoritetsägande går från att vara passiva agenter till ägare.Syftet med denna uppsats är för det första att undersöka huruvida aktiekursen påverkas vid tillkännagivandet av en kommande MBO. Veckans affärers totalindex har valts som jämförelseindex då det publicerar köpkurser. Studien bygger på hypotesen om effektiva Marknader med utgångspunkt att priserna på aktier snabbt anpassas till ett nytt jämviktspris vid ny information.

Syftet med denna rapport är att föra ett resonemang kring hur man skulle kunna utforma en global IT-leveransorganisation med avseende på funktionalitet och CSR. För att få en så stor verklighetsanknytning som möjligt har företaget H&M, Hennes & Mauritz AB, valts som studieobjekt. H&M har valts då det är ett stort globalt företag som finns i ca 40 länder med många utmaningar som följd samt för att CSR-frågorna blir allt mer centrala för att upprätthålla ett varumärke över tiden.För att H&M ska kunna leverera ?Mode och kvalitet till bästa pris? i 40 länder krävs ett effektivt logistik-flöde med lagerstyrning och smidiga leveranser så att kunden tycker det är lätt att göra affärer med H&M. Det i sin tur betyder att avancerade IT-lösningar måste finnas som understödjer H&M:s verksamhetsmodell på alla Marknader.