Rwanda och Darfur karaktäriseras som två av de mest fruktansvärda etniska krig i modern tid. Etnicitetens roll uppfattas spela en mycket viktig roll samt vara den grundläggande orsaksförklaringen till konflikterna. Detta anser vi dock vara en förenklande och missvisande bild som bör ifrågasättas. Enligt det socialkonstruktivistiska synsättet skapas etnicitet i relation till någon annan samt är i ständig förändring och utveckling. Såväl Rwanda som Darfur är starkt präglade av tidigare kolonialmakters välde, vilket bidragit till en polariserande effekt av de olika etniska tillhörigheterna.

OPS är, i Sverige, en ny genomförandeform som innebär ett offentligt och privat samarbete vid främst större bygg och infrastrukturprojekt. OPS har växt fram som ett alternativ till de traditionella upphandlingsformerna, främst på internationell mark. Vid en större upphandling är det viktigt att välja rätt upphandlingsform till rätt projekt och därför är en utredning och granskning högst nödvändigt. För att närmare kunna analysera drivkraften för en OPS-upphandling behövs lämpliga teorier att luta sig emot. De teorier som studien tagit del av är Principal-Agent samt asymmetrisk informationsteori.

Vatten, en förutsättning för livet på jorden. För att kunna odla jorden krävs vatten både i form av nederbörd och växttillgängligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgång till vatten kan skapa odlingsproblem på åkermark, i skog samt i trädgård och park. Få växter klarar längre perioder av översvämning, de flesta riskerar att dö av bristen på syre. Alltsedan antikens dagar har människan med små medel reglerat sitt vattenbehov.

Författarna har haft ett samarbete med Panduro Hobby i samband med deras årliga miljökampanj. Syftet med examensarbetet har varit att med hjälp av befintliga produktutvecklingsprocesser och livscykelanalyser (LCA) ta fram en hållbar textil produkt med växtfärgning. Tanken var att konsumenter sedan själva skall kunna ta fram och växtfärga denna hållbara textilprodukt. Miljömedvetenhet och hållbarhet inom textilindustrin är ett aktuellt ämne. Trots det saknar dagens konsumenter förståelse för textilindustrins påverkan på miljön och har bristande kunskap om textila material för att kunna göra miljövänliga val ute i handeln.

Denna magisteruppsats bekräftar Mark Duffields teori om att liberala länder från västvärlden använder humanitärt bistånd som ett biopolitiskt verktyg. Detta gör de i syfte att kapsla in och kontrollera överflödsbefolkningar i den underutvecklade världen så att de inte kan utgöra ett hot mot den egna säkerheten. Uppsatsen är en teoribekräftande fallstudie som med analysdiskurs som metod undersöker Sidas egna strategirapporter på tio afrikanska länder, vilka är mottagare av det svenska biståndet. Studiens teoretiska ramverk bygger på nio begreppsdefinitioner, vilka även ligger till grund för Duffields egen forskning på det studerade fenomenet. Tillsammans med diskursanalysen bildar detta teoretiska ramverk ett kraftfullt analysinstrument som har fungerat väl i analysen av Sidas strategirapporter, vilka utgör studiens empiriska urval.

Västra Mark ligger i Karlskrona kommun, norr om centrum, Trossö. Västra Mark utpekas i översiktsplanen som ett viktigt rekreations-område samt utvecklingsområde. Det innehåller en idrottsplats, en ishall, flera tennisbanor, en motorcykelkörbana, skog m.m. Stora delar av området har tidigare fungerat som soptipp och marken är därför förorenad. Del av området har även använts som skjut-bana av militären.

SammanfattningKommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. är ett resultat av den praxis som Regeringsrätten (RegR) utarbetat under många är vad gäller den kommunala kompetensen.Som huvudregel gäller att kommunerna inte har tillträde till det egentliga näringslivets område. Dock har RegR tillerkänt kommunerna rätt att allmänt främja näringslivet. Sedan KL från 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st.

Vid sprängning av vägskärningar i sprickrikt, blockigt och hårt berg kan det vara svårt att åstadkomma stabila slänter. Detta var ett problem vid byggandet av nya sträckningen på E4:an Yttervik-Tjärn söder om Skellefteå. Entreprenören lyckades inte med sin kontursprängning av slänter med lutningen 5:1 utan övergick till att spränga flackare slänter med lutning 2:1. Syftet med denna studie är att utföra sprängtekniska försök och utvärdera dessa. Målet är att finna en sprängmetodik för att åstadkomma stabila slänter med lutningen 5:1 i sprickrikt, blockigt och hårt berg.

Byggandet av passivhus har ökat kraftigt under 2000-talet i Sverige. Dock har det inteutformats och byggts några studentbostäder i passivhus form ännu. Denna studie går ut påatt försöka utforma studentbostäder som uppfyller de svenska kraven för passivhus. Genomatt välja ut lämpligt material och komponenter, t ex. väggtyper, platta på mark ochfönstertyper redovisas olika beräkningar för energiförbrukning.I metoden till beräkningarna som genomfördes, där resultaten hamnar i jämförelse medvarandra, användes VIP-energy samt PHPP.

Stockholm är en stad där grönstrukturen i stadens närförorter länge har haft en roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhängande grönt nät och där stadens inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtätningens era i den starkt växande staden målas grönområdena nu istället upp som den mark som återstår att bygga på, där det gröna nätet är ett hot mot en sammanhängande stadsstruktur. I detta arbete behandlades frågeställningen om det hade det skett en förändring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga planeringen. Metoden som användes var att jämföra Stockholms översiktsplan 1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frågor om grönstruktur. Varje fråga besvarades med sammanfattningar eller citat från de båda översiktsplanerna och en efterföljande analys. Resultatet tyder på att en förändring har skett i stadens beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i den nya översiktsplanen och har inte längre ett eget kapitel eller karta.

Detta arbete syftar till att få en bild av hur delar av bioenergimarknaden kan se ut. Vad styr priset och vad är bra att veta om man funderar över att sälja energigrödor eller biobränslen till ett blivande eller befintligt kraftvärmeverk. I den här undersökningen har jag valt att avgränsa mig till halm och flis. Det visar sig att transport och val av hantering är de kritiska punkterna för ekonomin. För halmbalar är transport med lastbil och tåg det lönsammaste alternativet och skiljer sig marginellt vid de olika transportavstånden.

Varje år försvinner enorma mängder odlingsbar mark som direkt följd av erosion, försaltning, kompaktering, försurning och kemisk förorening av jorden. Att tillsätta organiskt material, t.ex. i form av kompost, är ett sätt att motverka denna utveckling. Kompostering är också en viktig metod för att ta tillvara vårt ökande matavfall. I den här uppsatsen beskrivs mekanismerna bakom den biologiska nedbrytningen som sker i en kompost.

Svavel som fungicid är sedan långt tillbaka mycket känt och används mycket runt om i världen. Det får användas i många olika grödor och även i ekologisk odling, då den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som är en litteraturstudie vill jag försöka få svar på om svavel som fungicid har en påverkan på människan och miljön. Preparatet Kumulus DF är godkänt i Sverige med svavel som verksamt ämne och innehåller 80 vikt-% elementärt svavel. Därför har bruksanvisning och säkerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Även vilka lagar och regler som styr bland annat godkännande av ett växtskyddsmedel. Svaren på frågan är att det elementära svavlet i sig inte har någon påverkan på människa och miljö.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena.

Framöver kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. Detta beror till stor del på den globala uppvärmningen, som huvudsakligen orsakas av den ökade mängden växthusgaser i atmosfären. Högre temperaturer bidrar bland annat till att havsisarna smälter snabbare vilket höjer havsnivån. Ett varmare och fuktigare klimat kommer att på olika sätt påverka mark, byggnader och infrastruktur. En höjd havsnivå leder till att kustområden i högre grad drabbas av översvämningar och erosion.