Det ha?r arbetet ger en orientering i va?xters olika fo?rma?gor att rehabilitera miljo?skador och belyser mo?jligheten att anva?nda va?xternas essentiella och varierande fo?rma?gor i miljo?arbetet. De a?mnen som har skadlig inverkan pa? miljo?n kallas fo?r miljo?gifter. Ba?de globalt och i Sverige har omloppet av ma?nga miljo?gifter o?kat markant de senaste a?rhundradet.

Det är mycket viktigt att förhindra att bekämpningsmedelsubstanser läcker ut i miljön och orsakar skada. Lagstiftningen kräver därför att läckaget av bekämpningsmedel från odlad mark minskas. Olika myndigheter och organisationer har olika ansvarsområden beträffande bekämpningsmedel. Bekämpningsmedelssubstanser kan, om de inte hanteras rätt, vara skadliga och därför finns det tydliga bestämmelser om hur dessa substanser ska hanteras. Många oberoende undersökningar visar tydligt på att det förekommer läckage av bekämpningsmedel i samband med att de används i behandlingar av odlad mark. Undersökningar har pågått under lång tid både i Sverige och i andra länder. Ett flertal åtgärder och metoder mot läckage av bekämpningsmedel från odlad mark har framtagits och utvecklats som radikalt kan minska läckaget av bekämpningsmedel.

År 1144 anlände abbot Robert, elva konverser och nio lekmän från cisterciensklostret i Citeaux till Herrevad, där ärkebiskop Eskil upplåtit mark till dem för att bygga upp ett cistercienserkloster på då dansk mark. I 400 år tronade klostret på heden och blev ett maktcentrum i regionen. Klostermedlemmarna som vigt sitt liv åt att hedra och tjäna Gud blev därmed ett inslag i bygden som satt spår långt in i vår tid. Hantverk som klosterorden tog med sig och sedermera utvecklade blev också en del av bygdens. En bygd som med sin placering gav mycket tillbaka till dem som brukade den, det var perfekta förhållanden att driva ett självhushållande kloster i.Syftet med uppsatsen är att klargöra vilken denna klosterorden var för att på så vis kunna väcka ett nytt intresse för något som fallit i glömska inte bara på lokal nivå utan också som en del av Skånes historia.

Gästrike Vatten är ett kommunalägt driftbolag bildat 2008. Bolaget har avloppsreningsverk i Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommuner som tillsammans renar avloppsvatten från cirka 120 000 personer. Totalt producerar Gästrike Vatten cirka 11 000 ton slam per år som renderar en total kostnad om 5 000 000 kr.Med anledning av riksdagens uppsatta miljömål om återföring av 60 % av fosforn till produktiv mark vill Gästrike Vatten undersöka hur deras avsättningsmöjligheter ser ut.I dag går slam från samtliga Gästrike Vattens reningsverk till kompostering till anläggningsjord eller som täckmaterial på deponier. Slammet från fem av sex avloppsreningsverk har metallhalter under, i SFS 1998:944 ansatta, gränsvärden för att få spridas på produktiv mark. Det reningsverk som innehåller för höga metallhalter är Duvbackens reningsverk som tar emot spillvatten från Gävle kommun med omnejd och bidrar med mer än 60 % av den totala slammängden från Gästrike Vatten.

Debatten om Sveriges ursprungsbefolkning samernas rättigheter har alltid vållatstarka känslor och motstridigheter. Konflikten i lappmarken berör en mängdaktörer och intressen. Frågan om samernas rätt till mark och vatten involverar intebara boende i närområdet utan är en fråga som mer eller mindre berör helaSverige. Ursprungsbefolkningars rättigheter diskuteras även på ett internationelltplan, framförallt inom FN:s ramar. 1989 färdigställdes konvention ILO 169, ettregelverk som ska verka för att stärka och skydda ursprungsbefolkningarsrättigheter till egendom, mark och kultur.

Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.

Det finns idag en påtaglig bostadsbrist i Stockholmsområdet och detta samtidigt som regionen förväntas få en kraftig inflyttning de kommande tjugo åren. Krav finns på kommunerna att friställa byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att friställas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs på Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktväl som regionalt i Stockholmsregionen. När staden växer uppstår behov av centralt belägen mark för nyexploatering, där hamnarnas tidigare perifera läge nu blivit centralt belägna. Arbetet har undersökt förhållandet mellan typologi och de specifika kvalitéer de för med sig och hjälper till att förstärka på platsen.

Fytoremediering är en relativt ny saneringsmetod men har de senaste åren blivit mer uppmärksammad inom forskning. Fytoremediering bygger på växters naturliga förmåga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer där växter kan ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen och på så sätt sanera föroreningar på ett biologiskt hållbart sätt. Våra städer blir alltmer tätbefolkade i och med befolkningsökningen i världen och en stigande inflyttning till städerna. Det finns många outnyttjade postindustriella områden i dagens städer som lämnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa, djur och natur. Dessa så kallade brownfields kan få en ny användning och på så sätt undviks exploatering av värdefull natur och åkermark. Med hjälp av växter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen får ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

Lag om exploateringssamverkan (ESL) trädde i kraft 1987 och syftet med lagen är bland annat att fastighetsägare i samråd med kommunen ska ha möjlighet att iordningsställa mark och anläggningar för exploatering vid lantmäteriförrättning (Boverket, 2009).Exploateringssamverkan är en användbar metod när behov finns av samverkan i områden med splittrad fastighetsindelning (Proposition 1985/86:2). Vid splittrad fastighetsindelning kan exploateringssamverkan göra det lättare för fastighetsägarna och kommunen att utforma och genomföra en detaljplan utan att vara bundna till fastighetsgränser. Lagstiftningen upplevs komplicerad vilket troligen är en anledning till att ESL endast har använts i fåtalet fall enligt Plan- och byggutredningen (SOU, 2005).  Syftet med arbetet har varit att undersöka processen med exploateringssamverkan och dess möjligheter och begränsningar. Tillämpningen av ESL inom förrättningsförfarandet och kommunikationen mellan de olika aktörerna i exploateringssamverkan har studerats. De metoder som har använts i arbetet är litteraturstudie, fallstudier och intervjuer. De möjligheter som exploateringssamverkan ger enskilda fastighetsägare är att genomföra exploatering tillsammans med andra fastighetsägare och att exploateringssamverkan kan ske oberoende av fastighetsgränser.

Sammanfattning En bra grund är en grundläggande förutsättning för varje husbyggnation.  Den vanligaste grundläggningsmetoden är platta på mark som i sitt grundutförande kräver plant underlag. En konsekvens av rationaliserade byggmetoder har blivit att man vid grundläggning på berg spränger en plan yta att förlägga grunden på. Att spränga i berg skapar irreversibla skador. I Sotenäs kommun, en kommun belägen på Bohusläns kust, finns berg som genom sin särprägel blivit klassade som riksintresse enligt Miljöbalken. En tradition i Bohuslän är att anpassa bebyggelsen efter naturens förutsättningar, vilket bland annat resulterat i grunder byggda efter bergets formationer.

Centralt belägen offentlig mark är i regel ytor som används effektivt. Kommunerna behöver göra avvägningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa en fungerande stadskärna. Parkering och parkmark är exempel på samhällsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i stadsrummet. Österplan i Uppsala är en kommunalt ägd yta som består av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i närområdet, vilket Österplan skulle kunna erbjuda.

I uppsatsen jämförs Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översättning Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Syftet är att undersöka skildringen av språket och personligheten hos den 15-årige huvudpersonen med autistiskt handikapp, för att ta reda på om läsaren lär känna samma person i de båda böckerna.Översättarens strategier samt relationen mellan källtext och måltext analyseras och diskuteras utifrån teorier inom Translation Studies, med tillämpning av begrepp som språkliga normer, domesticering & främmandegörning och kompensation. Dessutom ingår kommentarer från en intervju med översättaren.Analysen visar att huvudpersonens speciella språk framhävs tydligare i översättningen än i originalet, men att hans personlighet framstår som mindre konsekvent i översättningen. Med frasen ?göra jämmer? som uttryck för pojkens språk och beteende sätter översättaren sin prägel på den svenska boken..

På uppdrag av Nexans IKO Sweden AB har MK Bygg AB genomfört saneringsarbete avkontaminerad mark i Tranemo kommun.1947 ändrade Nexans IKO Sweden AB verksamhet från att har brutit torv till att tillverkakablar. Denna verksamhet genererade en del spillkabel och i denna fanns den värdefullametallen koppar. På Nexans IKO Swedens område brändes spillkablar för att komma åtkopparen. Detta skedde mellan åren 1947 och 1967. Då kabeln innehöll PVC bildades vidförbränningen dioxiner och furaner.

Lund är beläget i ett högintensivt jordbruksområde i sydvästra Skåne och andelen allemansrättslig mark i det tätortsnära landskapet är liten. För att tillgodose stadsinvånarnas behov av rekreation är tydliga strategier för grönstrukturplanering i kommunen viktigt. Ett verktyg i arbetet med tillgängligörandet av åkerlandskapet utanför staden är så kallade beträdor. Beträdor är smala strängar av insått vallgräs som lämnas obrukad längs åkerkanter och kan fungera som gångstråk ut i landskapet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Lunds kommun, med hjälp av beträdor, arbetar med tillgängliggörandet av det stadsnära jordbrukslandskapet för dess invånare. Studier av Lunds översiktsplan och Grönstruktur- och naturvårdsprogram gjordes för att utreda vilka intentioner och strategier kommunen har med grönstrukturplaneringen och vilken roll beträdor spelar i planeringsarbetet.

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag där de visar hur mycket ungskog det finns i alla älgförvaltningsområden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen använder mängden ungskog som ett mått på hur mycket foder det finns för älgarna. De påpekar att man bör komplettera med fältinventeringar för att få en mer rättvis bild av fodertillgången, men i 2012- och 2013 års foderprognoser ingår inte fältinventeringar i underlaget. Problemen med metoden är att utan fältinventeringar får man inte en rättvis bild av fodertillgången i ungskogen. Det är inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för älgen, t.ex.