SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som används vid bestämning av plats för anläggning av jordtag. Ett jordtag kan anläggas antingen genom ytjordning där ledare läggs längsmed marken, eller via djupjordning där jordelektroder drivs ned i marken.Den viktigaste egenskapen hos ett jordtag är dess resistivitet. Då markens resistivitet skiljer sig beroende på vilken jordmån som finns blir val av plats viktig.Jordmånen vid ytan behöver inte heller vara densamma som längre ned i marken vilket ger ett problem vid bedömning av lämplig plats.Jordtag och jordning är viktigt i elnätet, främst ur en säkerhetssynpunkt, men även ur en ekonomisk synpunkt. Vikten av att ha ett fungerade jordtag med tillräckligt låg resistivitet är väldigt stor. Det kostar pengar att anlägga jordtag, att på ett ekonomiskt och tillförlitligt sätt hitta den bästa platsen kan därmed spara pengar.Vid utvärdering av jordtag utförs markresistivitetsmätningar, den utrustning som används ger dock en begränsad information om markresistiviteten med avseende på mätdjup och täckt yta.

När en stad växer måste man ta ställning till hur det ska ske. Idag är biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spårbunden trafik och utbyggd pendeltågstrafik i regionen kunna innebära mer hållbara tranporter. En pendeltågsstation har ett relativt begränsat omland och behöver för fullt utnyttjande bebyggas nära inpå. Den spårbundna trafiken kan dock innebära störningar och risker. Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan byggas ut kring en tänkt pendel­tågs­station.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

I denna uppsats har jag försökt få en uppfattning om hur kommun X skulle kunna använda sina studie- och karriärvägledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gällande kommunens anställda. Utifrån tankar om att samhällsresurser måste användas på ett effektivt sätt och att vi alla måste vara mer flexibla i våra arbeten. Då måste förutsättningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förändring. Med samhällsresurser menas främst, i det här fallet, människor anställda i kommun X. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag.

Being an architect I create spaces with roof, walls and fl oor. The availability of the essential materials to create such spaces is practically unlimited. The materials also play a significant part to the character of the created space. I hope to contribute to the general understanding of materials as elements in the design of urban spaces by having intensely explored one specific material in depth, pointing out its bad and good qualities. I am of the opinion that the reason for choosing a material shouldn?t be because of a shortage of knowledge, facts or references, but what character you want for the room. When travelling across Europe, it sometimes feels like clay paving is everywhere, but back in Sweden it is almost unseen of in modern landscape architecture.

Industrialiseringen de senaste århundrandena har medfört att välståndet i många länder har ökat oerhört. Dock har utvecklingen också medfört att ekosystem, mark, luft och vatten har tagit skada. Företag som blir tillräckligt stora och mäktiga kan även skada sin sociala omgivning genom att ignorera frågor som gäller till exempel anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällsansvar och produktansvar. Krav har därför kommit från omgivningen att företagen bör arbeta för att minimera sin skadliga inverkan på miljön och samhället. I och med detta har CSR-redovisning kommit att bli aktuellt.

I Stockholms län finns ett stort behov av att bygga bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostäder är en befolkningsökning inom länet. Utbyggnaden sker både genom påbyggnad av befintliga huskroppar, förtätningar, återanvändning av sedan tidigare hårdgjorda ytor men också genom att använda marken i befintliga parker och natur.I mitt arbete har jag en forskningsfråga/hypotes om att det är möjligt att bygga inom ett grönområde utan att dess värde förloras.För att utreda hur ett grönområdes värden kan påverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera två olika områden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom Järvakilen och göra en jämförelsestudie mellan dessa. Grönområdet, Järvakilen, är en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsområde.Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas på närbesläktade förutsättningar såsom närhet till rekreationsområde med natur, infrastruktur med vägbuller från ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad däremot är avståndet till närliggande tätort.

Syfte: Syftet med studien är att analysera IKEAs etableringsprocess i Ryssland ur ett nätverks-perspektiv, för att undersöka hur IKEA har byggt upp/skapat sitt nätverk i Ryssland. Avsikten är främst att studien ska kunna vara till stöd för andra företag som planerar att etablera sig i Ryssland. Metod: Vi har gjort en fallstudie av IKEAs etablering i Ryssland med utgångspunkt från nätverksteorin för att visa hur IKEA har byggt relationer och skapat sitt nätverk vid etableringen. Främsta analys-verktyget är Ghauri och Holstius nätverksmodell för etablering i utvecklingsekonomier. Analysen bygger främst på information hämtad från intervjuer gjorda på IKEA i Moskva.

Förtätning är ingen ny företeelse. Att få in mer på mindre yta har förekommit sedan andra halvan av 1800-talet. Att städer byggs tätare motiveras på så vis att man slipper ta ny mark i anspråk och att reseavstånden minskas för invånarna. De som motsätter sig förtätning gör det vanligen på grund av att vissa värden, exempelvis grönområden och rumsskala, riskerar att försämras vid en exploatering. Jag har valt att granska Uppsalas översiktsplaner från 2002 och 2010 för att se vad dessa säger om förtätning.

En fungerade erfarenhetsåterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det är isynnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, där sammatyp av arbeten ständigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsåterföring somde kallar Normallägen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pågårmed att utvidga innehållet för Normallägen och i dagsläget finns inga för markarbeten inomBoKlok.Syftet är att undersöka hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag och vad som fungerarmindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan användas som underlag till framtidaNormallägen.Arbetet bygger på intervjuer, litteraturstudier och information från Skanska och BoKloksintranät.Resultaten visar att den erfarenhetsåterföring som sker idag oftast är muntlig mellanarbetsledningen på olika projekt och där kunskapen är personrelaterad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka risker som finns vid grundläggning av småhus. Metoden som användes var litteraturstudie av geotekniska risker vid stora projekt. Riskerna som återkom delades in i geologiska, mänskliga och ekonomiska faktorer. Därefter diskuterades om dessa risker även är aktuella för småhus. Bland de geologiska faktorerna ansågs inte markförhållanden utgöra en betydande riskkälla för småhus då dessa antingen är välkända eller mindre svåra att kontrollera på grund av husets begränsade utbredning på marken.

Arbetet studerar de odefinierade platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som står i kontrast till de planerade och funktionsbestämda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och användning i staden men så behöver fallet nödvändigtvis inte vara. Beroende på vilket sätt man vill framhäva dessa odefinierade platser i staden används olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts på fyra olika författares definitioner av icke-platser.

Detta arbete handlar om arbetsplaner inom minerallagen. En arbetsplan är en planering i skriftlig form som förtydligar ett undersökningsarbete gällande tid, plats, material med mera. En prospektör måste alltid ha en arbetsplan för att få utföra undersökningsarbete i syfte att påvisa mineralfyndigheter inom ett visst område. Om allt går som det ska kan mineralfyndigheten sedan komma att utvinnas i en gruva. Förförandet med arbetsplaner är ett av exploateringsprocessens många moment och dessutom relativt nytt i svensk minerallagstiftning.

Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invånarna får ökat inflytande över stadens utformning genom att de själva deltar i förvaltningen av platser. I det här fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom människors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats där odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsområden samt bidra till en tryggare plats och i förlängningen ökad jämställdhet? Brukaravtal är ett avtal som upprättas mellan kommun och en grupp invånare som genom avtalet får möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.