Sök:

Sökresultat:

986 Uppsatser om Markägare - Sida 2 av 66

Överenskommelse om ersĂ€ttning vid markĂ„tkomst : Hur nya regler i expropriationslagen pĂ„verkat ersĂ€ttningsnivĂ„n för att trĂ€ffa frivilliga avtal

För att tillgodose allmĂ€nhetens behov av vĂ€gar, kraft- och vattenledningar med mera, fĂ„r mark tas i ansprĂ„k. ExpropriationsĂ€ndamĂ„l och ersĂ€ttningsbestĂ€mmelser för att tvĂ„ngsvis ta mark i ansprĂ„k, finns stadgat i Expropriationslagen (SFS 1972:719). Genom Ă„rhundraden har kritik framförts mot höga kostnader för att fĂ„ Ă„tkomst till mark vilket motiverat sĂ€nkningar av ersĂ€ttning för mark. År 2010 genomfördes Ă€ndringar i ersĂ€ttningsbestĂ€mmelserna som syftade till att höja markersĂ€ttningen. Förhandlingar ska alltid föras vid markĂ„tkomst för att efterstrĂ€va frivilliga uppgörelser.

FörhÄllandet mellan religion och vetenskap : En historisk och didaktisk introduktion till en komplicerad relation

This paper aims to explore the possibility of reading the Temple cleansing stories of John and Mark through Bruce J Malina?s honor/shame model, as E. Randolph Richards do. The analysis searches in John?s and Mark?s Temple cleansings for the presence of the notions of honor and shame, as Malina uses those concepts in his model.

Landgrabbing i Burma

Bygget av en industrizon utanför Dawei i sydöstra Burma riskerar att fördrivatiotusentals mÀnniskor frÄn deras hem. Det hÀr reportaget skildrar situationen för de fiskare och smÄbrukare som bor i vÀgen för Dawei Deep Sea Port and Industrial Estate Development Project, som projektet heter. Det Àr en berÀttelse om mÀnniskor som fÄtt sin mark konfiskerad och sina odlingar skövlade, utan kompensation och utan möjligheter att hÀvda sin rÀtt. Deras öden Àrtypexempel pÄ hur lÀttvindigt den enskilda mÀnniskans rÀttigheter krÀnks till förmÄn för starka stats- och affÀrsintressen.NÀr Burma nu öppnar sig mot omvÀrlden och vÀstvÀrlden slÀppt pÄ sina sanktioner mot landet flockas utlÀndska investerare och företag kring dess relativt outnyttjade marknader. Detta leder till en kraftigt ökad efterfrÄgan pÄ mark.

Ordningsbetyget : för och nackdelar

The main aim of this essay was to find out what kind of advantages and/or disadvantages giving marks in pupils order and behaviour can cause for their development of knowledge and emotional and social skills. We let teachers answer a questionnaire about giving marks in pupils order and behaviour. We have also interviewed one person that was involved to prepare the latest curriculum in 1994, Lpo 94, and they decided that Swedish teachers do not have the right competence to judge ones order or behaviour. We have also looked at different theories about: mark as motivation, mark as information, mark as control, self-fulfilling prophecy, emotional disorders and gender, with whom we analyse the fact to give marks in order and behaviour.What we can establish is that giving marks in pupils order and behaviour seems to bring more disadvantages than advantages. Boys mature later than girls and have there for, in general, not as good behaviour as the girls have in the classroom.

Kvinnan tige i församlingen : Ett studium av hur feministisk exegetik förÀndrat forskningen krin 1 Kor 14:33b-40

This paper aims to explore the possibility of reading the Temple cleansing stories of John and Mark through Bruce J Malina?s honor/shame model, as E. Randolph Richards do. The analysis searches in John?s and Mark?s Temple cleansings for the presence of the notions of honor and shame, as Malina uses those concepts in his model.

Fytoremediering - ett hÄllbart sÀtt att tillgÀngliggöra förorenad mark?

Fytoremediering Àr samlingsnamnet pÄ den marksaneringsmetod som utnyttjar vÀxters förmÄga att tolerera, extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Att vÀxters olika egenskaper genom historien anvÀnts för att utveckla och förbÀttra förutsÀttningar i bl.a. jordbruket Àr ingenting nytt. Vi lever i en tid dÀr ett allt högre tryck pÄ naturen och jordens resurser pÄverkas av att vi blir fler och fler mÀnniskor som ska dela pÄ dem. I vÄra postindustriella stÀder finns mÄnga restytor pÄverkade av de verksamheter som tidigare huserat dÀr, med förorenad och förstörd mark som följd.

"Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft nÄgon man." : Hur feministiskt exegetisk litteratur bidragit till förstÄelsen av Luk 1:26-38 Ären 1977-2012

This paper aims to explore the possibility of reading the Temple cleansing stories of John and Mark through Bruce J Malina?s honor/shame model, as E. Randolph Richards do. The analysis searches in John?s and Mark?s Temple cleansings for the presence of the notions of honor and shame, as Malina uses those concepts in his model.

HÀlsoprojekt : idé till rehabiliteringsmodell för lÄngtidssjukskrivna

Aim and questionsThe purpose for this study was to investigate how marks and mark settings are formed in physical training at some compulsory schools. We also wanted to see how the criteria for marks are formed. These were the main questions during this study.? How do the students find the evaluation and the making in physical training?? Are there differences between different student groups when it comes to their experience around estimation and marking in physical training? (gender, marks, schools etc.)? How do the teachers motivate their marking in physical training?? Are there any differences between the criteria for marking between different schools?MethodThe study was carried out during the spring 2005 at eight schools in a municipality in the middle of Sweden. The study involved 339 students opinion polls and 12 teacher opinion polls.

Den skamlöse Jesus : Tempelrensning, en kamp om heder

This paper aims to explore the possibility of reading the Temple cleansing stories of John and Mark through Bruce J Malina?s honor/shame model, as E. Randolph Richards do. The analysis searches in John?s and Mark?s Temple cleansings for the presence of the notions of honor and shame, as Malina uses those concepts in his model.

Att fÄ ihop livspusslet : Konceptuella metaforer och bildsprÄk i debatten kring förÀldraförsÀkring

Med utgÄngspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildsprÄket i opionsjournalistiska texter som behandlar frÄgan om individualiserad förÀldraförsÀkring. DÀrtill anlÀggs med hjÀlp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna Àr könade och/eller reproducerar det binÀra könstÀnkandet. Materialet Àr hÀmtat frÄn DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Finansiering av djurstallar :

Syftet med detta arbete Àr att kontrollera om det gÄr att lÄna pengar till att bygga stallar för animalieproduktion Àven om det inte finns en gÄrd bakom som det finns mark pÄ. Anledningen till det Àr att jag tror att man blir en bÀttre producent om man specialiserar sig och inte hÄller pÄ med allting. Det Àr ocksÄ mindre kapital som ska fram om man inte ska köpa mark som nystartad. Jag har sammanstÀllt ett ental frÄgor för att ha nÄgot och diskutera utifrÄn. Sedan har jag besökt nÄgra banker och diskuterat Àmnet. Arbetet utgÄr helt ifrÄn vad som framkom under mötena.

Samspelet mellan en ledares personliga varumÀrke och medarbetarnas syn pÄ organisationskulturen inom banksektorn

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

MarkÄtkomst: en analys av intresseavvÀgning vid tvÄngsförvÀrv av mark och rÀttigheter i Exrpl, PBL och MB

MarkanvÀndning Àr av samhÀlleligt intresse och motiveras med argument innehÄllande samhÀllsnyttiga teser. Detta Àr i grunden Àr ett krav pÄ effektivitet, d.v.s. att marken skall anvÀndas till det ÀndamÄl som svarar bÀst mot den beskaffenhet marken har i syfte att generera den bÀsta nyttan (lönsamheten). För att samhÀllet ska kunna genomföra önskvÀrda förÀndringar i markanvÀndningen kan fastigheter och rÀttigheter förvÀrvas med tvÄng. NÀr sÄdana förvÀrv önskas genomföras, skyddas den enskilda markÀgaren mot för lÄngt ingripande ÄtgÀrder genom tvingande intresseavvÀgningar i lagstiftningen.

Finansiell Bootstrapping : en kvalitativ studie om entreprenörens möjlighet att kringgÄ extern finansiering

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

En undersökning av rÀddningsledarens förutsÀttningar att leda insatser i anlÀggningar under mark

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och sprida kunskap om hur förutsÀttningarna ser ut för en rÀddningsledare som skall leda en insats i en anlÀggning under mark. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de kommunala rÀddningstjÀnsterna, med vissa undantag, inte Àr dimensionerade för omfattande insatser i undermarksanlÀggningar och dess personal saknar generellt sett erfarenheter av den sortens insatser. En omfattande olycka i en undermarksanlÀggning innebÀr att rÀddningsledaren stÀlls inför beslutssituationer som krÀver att de arbetar pÄ ett annorlunda sÀtt Àn de Àr vana vid. Eftersom den hÀr typen av olyckor Àr sÀllsynta krÀvs regelbundna övningar för att en rÀddningsledare skall vara tillrÀckligt förberedd för att genomföra insatser i anlÀggningar under mark. Det Àr inte rimligt att rÀkna med att den enskilde rÀddningsledaren har erfarenhet av sÄdana insatser.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->