Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om ?tredje vägen? samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsdebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den täta staden som hämtar inspiration ifrån den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den täta staden är den mest hållbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kännetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslå en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hållbart än ett annat.

I min uppsats försöker jag ta reda på om man kan säga att Adolf Hitler uppfattade sig som en religiös ledare, sänd av Gud. Situationen i Tyskland, under sekelskiftet och framåt, var mycket svår för många grupper. Deras tidigare liv hade raserats efter första världskrigets nederlag och för många människor fanns inte längre någon tydlig ledare. Ledarna som fanns innan Hitler tog makten var svaga och folket behövde en stark ledare, ansågs det. Då inträder Hitler på den politiska arenan och ser sig själv som den starke, självklare ledaren och folket, det lättleda och svaga, trodde sig behöva honom som ledare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka med vilka grunder det direkta flygunderstödetunder ?Operation OVERLORD? genomfördes. Min undersökning studerar USAAF (UnitedStates Army Air Force) och dess flygunderstöd i den europeiska delen av andra världskriget.Detta innebär att uppsatsen avgränsas till det direkta amerikanska flygunderstödet på deneuropeiska arenan.Mitt intresse för ämnet väcktes i somras när det var exakt sextio år sedan landstigningen vidNormandie genomfördes. Detta uppmärksammades stort med olika evenemang. Som flygareär det av naturliga skäl särskilt intressant vilken roll flygstridskrafterna spelat i olika insatser.När landstigningen genomfördes under sommaren 1944 var andra världskriget inne på sittfemte år.

Världen är i ständig förändring, så även de krig och konflikter som utkämpas. Aktörerna utgörs inte längre enbart av nationer utan innefattas även ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, där en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, åsamkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot är någonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubåt typ Gotland är en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Washington Capitals strategiskt arbetar för att skapa upplevelser i samband med hockeymatcherna och deras kringarrangemang.Hur skapar Washington Capitals upplevelser? Finns det något att lära av deras upplevelsestrategi?Kan Washington Capitals arbetssätt kopplas till teorier om upplevelseekonomi?  Metod: Sekundärdata i form av tryckta källor och böcker, tidigare uppsatser och artiklar. Vi har genomfört en kvalitativ fältstudie i Washington D.C. Där intervjuade vi personer på Washington Capitals organisation samt genomförde deltagande och icke deltagande observationer på huvudkontoret och i arenan vid matcharrangemang. Resultat & slutsats: Washington Capitals arbetar i hög grad med upplevelseekonomi, detta är något som andra kan lära av. Washington Capitals arbetar inte utefter några upplevelseekonomiska teorier, de hade aldrig hört begreppet tidigare.

I den här uppsatsen har antalet kvinnliga ledamöter inom  stads- och kommunfullmäktige jämförts mellan perioderna 1920-1929 och 2004-2014 i Gävle kommun.Under perioden 1920-1929 presenteras de fåtaliga  kvinnliga ledamöternas namn och vilket parti de tillhör. För den  senare perioden  presenteras de betydligt fler  ledamöterna med siffror rörande antal och partitillhörighet. Fokus ligger på att jämföra  hur mycket andelen kvinnliga ledamöter har ökat mellan de båda perioderna och utifrån detta understryka vad detta kan betyda för kvinnornas inflytande inom kommunalpolitiken.Från början var det inte ens säkert att det skulle finnas några kvinnliga ledamöter  i stadsfullmäktige i Gävle stad under tjugotalet  och framåt. Man kan dock konstatera  att det har funnits kvinnor som har kämpat för sin rätt ända sedan den kvinnliga rösträtten trädde i kraft och att det när tillfälle bjöds tog sitt politiska ansvar.Ett av mina syften var att jag ville studera hur den politiska utvecklingen har sett ut under de senaste 90 åren. Ett studium av politiska församlingars sammansättning syntes då vara ett viktigt bidrag till kunskapen om kvinnors inflytande.

En av stora organisationers största utmaningar är att få verksamheten och dessmedlemmar att gå åt rätt håll. Att styra en stor organisation, som den offentligasektorn, är komplext. Vid organiseringar av stora verksamheter, behöver ledningenkommunicera med tusentals anställda som befinner sig i olika verksamheter och påolika nivåer. Skolan är ett exempel på en stor organisation i kris som består av fleraolika nivåer och med många anställda. Den svenska skolan befinner sig i ett kritisktläge och blir allt sämre.

Det kommunala begreppet allmänkultur som är avgränsat till liveframträdande inom musik, teater och konst är utgångspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig åt i olika kommuner, vilket en genomförd kartläggning av de skånska kommunerna visar. I denna uppsats studeras Kävlinge kommun vars geografiska placering med närhet till ett flertal storstäder gör att det är förhållandevis nära till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet påverkas.Syftet är att undersöka hur kulturaktörer i Kävlinge ser på betydelsen av den lokala allmänkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för människor i Kävlinge kommun. Uppsatsen är uppbyggd av två frågeställningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmänkulturella framträdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frågor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjänstemän och kulturarrangörer i Kävlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, närmiljö/närhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur markandsföringen ser ut i dagsläget för Färjestad BK, ta fram förslag på förbättringar och ändringar angående marknadsföringen och upplevelsen för att uppnå en vändning på en negativ trend.För att få fram information till uppsatsen valdes två respondenter, en representant från Färjestad BK respektive Wolfpack, i form av personliga djupgående intervjuer. Därmed genomfördes en kvalitativ metod för att få så ingående och relevant information som möjligt.Som teoretiskt underlag användes teorier inom marknadsföring, sportmarknadsföring, strategier, relationsmarknadsföring samt upplevelseekonomi. Underlaget valdes utifrån syftet med uppsatsen för att kunna lösa de problemformuleringar som ställdes.Informationen som samlades in från intervjuerna med respondenterna beskrevs i ett empirikapitel och används som ett underlag till de analyser, resultat och slutsatser som drogs.Analysen baserades på det teoretiska kapitlet och empirin samt egna tankar och åsikter med syftet som utgångspunkt. I analysen diskuterades främst Färjestad BKs marknadsföring, varumärke, aktiviter på och utanför isen samt publiksnitt. Viss vikt lades på hur det ser ut idag men störst vikt lades vid vad Färjestad BK har tänkt göra samt vad som bör göras.

Internet påverkar vår vardag i allra högsta grad. Våra rutiner har förändrats och därmed ställs det även krav på företagen att möta sina kunder där kunderna finns. En bransch som tagit stor hänsyn till detta är bankvärlden. Men hur möter de kunderna på den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumärke ur ett digitalt perspektiv?  Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se på fyra av de svenska rikstäckande bankernas digitala varumärkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler.

Det psykiska hälsoläget har förbättrats totalt sett i befolkningen de senaste åren, men trots det är detfortfarande oroväckande många unga som upplever att de mår psykiskt dåligt. Ett fenomen som ökat under senare tid och som kopplats samman med psykisk ohälsa, är olika former av självskadehandlingar. Det har tidigare visats att andra typer av riskbeteenden sprids i populationer genom att individer influeras av varandra. Bakgrunden till den här studien var en tanke om att ökningen av självskadehandlingar kan vara ett resultat av en form av smittspridning snarare än enbart ett tecken på försämrad psykisk hälsa. Som primär kanal för spridningen av beteendet undersöktes Internet eftersom mycket av ungdomars sociala liv utspelar sig på den arenan.

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

Denna uppsats syftar till att få en inblick i hur frilansande folkmusiker i Sverige gör för att lansera sig själva som artister, vilka redskap som används samt vilken funktion dessa redskap fyller. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra frilansmusiker inom den folkmusikaliska genren. Musikbranschens förändrade förutsättningar, ställda i relation till Lundberg, Malm & Ronströms (2000) begrepp görare, vetare och makare, utgör de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen. Dessa begrepp har i uppsatsen omformats till de tre nya begreppen individen, arenan och branschen. Resultatet visar att respondenternas artistlansering är en medveten process som består av många komponenter.

Definitionen av god hälsa skiljer sig åt, men dagens hälsoarbete är en form av information som önskar påverka till mer hälsosamma beteenden. Synen på kropp och hälsa har utvecklats med samhället och idag finns ett stort intresse för den hälsosamma livsstilen och därigenom för utbildning inom området. Friskvård som arbetsfält växer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivå som krävs för att får vara yrkesprofessionell inom området. Tränings- och friskvårdsanläggningar är en arena som lockar såväl hälsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhället med en tanke på hälsa som affärsidé. Syftet med denna typ av verksamhet är således fler än hälsofrämjande då även kommersiella och vinstdrivande krav finns.Syftet med detta arbete var att få fördjupad kunskap kring hur det är att som akademiskt utbildad inom kost och friskvård vara yrkesverksam på en tränings- och friskvårdsanläggning med en mer kommersiell syn på hälsoarbete.Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats.