Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

Den svenska Försvarsmakten brukar fråga sig om den är tillräckligt interoperabel för att kunna delta i internationella insatser. En minst lika berättigad fråga borde vara om den är tillräckligt interoperabel, mellan sina försvarsgrenar, för att kunna genomföra självständiga operationer utifrån teorin om gemensam krigföring. Den bristande förmågan till gemensam krigföring i försvarsmakter generellt och för Sveriges Försvarsmakt specifikt utgör uppsatsens grundläggande problem. Genom att anpassa och skapa ett analysverktyg utifrån Codners och Sjöbloms interoperabilitetsteori har Försvarsmaktens dokument analyserats för att belysa eventuella svagheter kopplat till gemensam krigföring och nationell interoperabilitet mellan mark- och flygstridskrafterna. Undersökningen visar på svagheter kopplat till den anpassade interoperabilitetsteorin och Försvarsmaktens styrande dokument.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

Hedgefonder har blivit en allt viktigare investeringskälla i egenskap av en möjlig positiv avkastning vid fallande finansiella marknader. Dock exponeras investerare i allmänhet och småsparare i synnerhet mot högre risker än en motsvarande placering i traditionella fonder; detta mot bakgrund av strukturella betingelser, ett brett spektrum av finansiella instrument och en hög belåningsgrad. Emellertid har brakförluster i fonder som LTCM, Maricopa, Manhattan och Beacon Hill skapat turbulens på de finansiella marknaderna. Följaktligen vill investerare ha större insyn i hedgefonders verksamhet. Den här uppsatsen undersöker om en informationsrelation mellan hedgefondförvaltare och investerare ger upphov till en konflikt.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer.Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet?Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen.

När Lehman Brothers INC lämnade in sin konkursansökan hösten 2008 sände detta chockvågor genom finanssektorn världen över och spred sig senare till den reala ekonomin med en ekonomisk kris som följd. Spanien som är Europas fjärde största ekonomi drabbades hårt av denna kris som punkterade landets överhettade bostadsmarknad vilket ledde till massarbetslöshet och stora budgetunderskott.I uppsatsen har författarna använt sig av en finanspolitisk regel samt teorier om finanspolitisk hållbarhet. Dessa har använts för att analysera huruvida Spaniens finanspolitik har varit en bidragande orsak till landets allvarliga ekonomiska situation. I empirin används data och statistik från trovärdiga källor som till exempel OECD och Eurostat. Den data som används i empirin är variabler som återfinns i teorikapitlet.Resultatet visar att Spanien finanspolitiskt har agerat i strid med de teorier som använts.

Den fria rörligheten för personer är en av de fyra grundläggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rätten till fri rörlighet för arbetstagare skall säkerställas inom gemenskapen. Denna rätt innebär att medborgare i en medlemsstat har rätt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehålla sig där för att söka arbete samt rätt att anta faktiska erbjudanden om anställning. Den nämnda artikeln föreskriver även att fri rörlighet för arbetstagare skall innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.Den fria rörligheten är dock inte absolut utan den begränsas på olika sätt. Redan i fördragstexten finns det förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa.

Titel: En rättvis mediebild? En kvantitativ mediebevakning av Göteborgs-­? och Lunds Universitet i svensk morgonpress. Författare: Rebecca Peters och Julia Steffensen Uppdragsgivare: Henrik Axlid Kurs: Examensarbete i Medie-­? och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012.

Jonzon, C & Kvist, C (2009). ?Jag leker inte, jag jobbar. Fast på låtsats.? En studie om barns lek utomhus.

Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmåga mellan den politiska nivån ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn där de operativa förmågorna fokuserar på att nå en gemensamönskad effekt istället för enskilda försvarsgrenar, förmågor eller i värsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte är att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spårbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmåga i Försvarsmakten. Utgångspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001?2004, samt i intervjuer med militära representanter.Några delar som framkommer i uppsatsen är att direktiven från Regeringen återfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte så mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det är att numera ha väpnad strid, som enda uppgift.

Titel: Den nya generationens mobbning ? En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lärande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning.Författare: Paul Jacks och Jessica Rönnlund.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 55 inklusive bilagor.Antal ord: 16 018.Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av organisatoriskt lärande när det kommer till hur man förebygger och hanterar cybermobbning på olika grundskolor i Göteborg.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fyra samtalsintervjuer med rektorer på grundskolor i Göteborg. Samtliga intervjuer gjordes över telefon.Huvudresultat: Vårt resultat indikerar på att skolorna för ett aktivt arbete mot kränkningar och diskriminering, vilket även finns nedskrivet i deras likabehandlingsplan. Dock för skolorna inte ett specifikt arbete för att motverka och förebygga cybermobbning utan detta ingår i det övergripande arbetet mot kränkningar.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur skriftligheten gestaltar sig över tid på tinget i Jämtland under tre tidsnedslag (1634-1636, 1649-1665 och 1688-1690) i 1600-talet. Det finns två anledningar till det: Dels en hypotes om att skriftligheten i Jämtland, i strid med den gängse bilden av Norrland som ett efterblivet bondesamhälle, redan tidigt var utbredd och dels att tidigare studier inom läs- och skrivkunnighetsforskningen, även om de har tagit som utgångspunkt att samhället under tidigmodern tid genomgick en förskriftligandeprocess, uteslutande har fokuserat på aktörernas läs- och skrivkunnighet och inte studerat själva förskriftligandet som sådant. I fråga om hypotes omgavs arbetet dessutom med en förväntan om att antalet skriftreferenser skulle vara stadigt tilltagande med tiden. Källmaterialet har utgjorts av avskrifter av domboksprotokoll. Metoden har varit att först klassificera dess ärenden och sedan undersöka hur ofta och var referenser till skriftlighet förekommer.

Fördröjande fältarbeten och minvapnet har länge utgjort en viktig del vid försvaret av Sverige. I slutet av 1990-talet förändrades det säkerhetspolitiska läget i Europa, Försvarsmakten omstukturerades och svensk användning av truppminor förbjöds. Med dessa händelser som bakgrund marginaliserades efterhand behovet av fördröjande fältarbeten.Mycket talar för att det existerar en kunskapslucka kring minvapnets användning de senaste 15 åren. Syftet med studien är att värdera den militära nyttan av minvapnet mot bakgrund av ett förnyat fokus på nationellt försvar.Minvapnet är ett centralt system inom fördröjande fältarbeten och studien avser belysa dess betydelse för manöverkrigföring vid försvar av Sverige. Det finns anledning att förklara sambandet mellan manöverkrigföringens behov av rörlighet och minvapnets roll relativt denna.