Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap.

I den här uppsatsen behandlas om svensk rätt strider mot EU-rätten vid kommunala fastighetsöverlåtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rättsområdet har fått lite uppmärksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmänna materiella rättsreglerna kring kommunalrätten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlåtelse. Den delen är inriktad på en översikt av kommunalrätten och hur de offentligrättsliga delarna tillämpas när en kommun agerar som ett privaträttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlåtelse får nämligen enligt huvudregeln inte innebära att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats.

SammanfattningAsa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna ? Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren. Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

I den här uppsatsen behandlas om svensk rätt strider mot EU-rätten vid kommunala fastighetsöverlåtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rättsområdet har fått lite uppmärksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmänna materiella rättsreglerna kring kommunalrätten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlåtelse. Den delen är inriktad på en översikt av kommunalrätten och hur de offentligrättsliga delarna tillämpas när en kommun agerar som ett privaträttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlåtelse får nämligen enligt huvudregeln inte innebära att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Mellan den 25 juni till den 12 juli 1941 genomförde den tyska armén en transport av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Detta har betraktats som den största eftergiften som Sverige gjorde under hela andra världskriget. Sveriges ledning fick några bråda dagar runt midsommaren 1941 att ta ett beslut om tyskarnas överlämnade begäran till den svenska samlingsregeringen. Den innehöll bl.a. en begäran om transitering av en division fullt utrustade soldater genom Sverige.

  Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dessförvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skallimplementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sverigesföretag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringenförväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråernaatt uppleva hårdare konkurrens.

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram.

Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, även kallad ?SamRoB-utredningen?.

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av atttolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Förevarande uppsats belyser de fall då en förälders utvisning på grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mån det ska beaktas då domstolen fattar beslut i utvisningsfrågan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § Utlänningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bästa beaktas vid ärenden som rör barn. Principen om barnets bästa medför emellertid inte att barns intressen i alla lägen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL är utformad att utgöra avvägning mellan behovet av effektiv allmän och individuell utlänningskontroll och humana aspekter, varför skäl som talar emot utvisning måste prövas om förutsättningar för utvisning är uppfyllda.Skäl emot utvisning framgår av 8 kap 11 § UtlL. Samhällets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhällsanknytning.