Syftet med denna studie är att undersöka om lärares skriftliga respons är formativ i svenskämnet och hur den formuleras i några klasser på en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i en innehållsanalys av åtta responstexter från fem olika lärare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lärarna ger respons på sådant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Utifrån detta kan man dra slutsatserna att lärarna i sin skriftliga respons har fokus på flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan användas vid skolors studiebesök på museer.Det teoretiska arbetet grundas i en sociokulturell teoritradition vilken har kompletterats med contextual model of learning, diskursanalys, multimodal diskursanalys, och multiliteracitet.Metoden ramas in av en etnografisk ansats, vilken inrymmer fältarbete, deltagandeobservationer, videodokumentation och fokusgruppsintervjuer, med metoden stimulated recall.Resultatet belyser hur elever har använt mobil teknik och multimodala språkformer för att lösa uppgifter vid ett museibesök. I studien upplevde eleverna att de mobila resurserna var enkla att hantera. Samtidigt inverkade den digitala tekniken och sammanhanget på hur eleverna kunde uttrycka sig. I situationen uppstod hierarkier kopplade till resurshanteringen, då mobilen gav användarna förhandlings- och tolkningsfördelar. Ett angeläget område för framtida forskning är att utveckla mer kunskap om hur etiska frågor bör hanteras i förhållande till de multispråk som utvecklas vid användning av IKT.

Bilder säger mer än ord, och det är en del av konstens uppgift. I min uppsats vill jag skapa förståelse för bildteckens semantiska beroende och oberoende till det som de betecknar, och utforma en metod för öppen bildteckenläsning utan kommunikativ effektivitet.Mitt intresse för konstens bildtecken som väcker frågor, trotsar gängse uppfattningar samt öppnar upp till diskussion, ligger till grund för denna uppsats. Frågorna kring bildteckentolkning har framkommit genom undersökande arbete i eget konstnärligt skapande, samt blivit aktuellt i diskussioner på skolor där jag varit lärarkandidat. Funderingar om bildskapandet, och dess syfte, har kommit från elevers bilder som tydligt svarar mot givna uppgifter i klassrummet. De bildtecken som jag då funderat kring är sådana som är tydliga i sin kommunikation mellan skaparen och betraktaren, som är tydliga att tyda och blir begreppsliga.

Under de senaste 200 åren har försvarsmakten varit ständigt närvarande i Karlsborg. Med utgångspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militära närvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgå från maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rådande förutsättningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har påverkat kommunens företagande. Jag har även redogjort för de möjligheter och begränsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar.

Följande studie är en kvalitativ användbarhetsstudie där syftet har varit att hitta eventuella användbarhetsproblem i systemet Pulsen Combine och diskutera eventuella konsekvenser av dessa. Detta har gjorts genom att genomföra användartest där metoden think aloud använts med hjälp av deltagare ur tre representativa grupper: yngre låginkomsttagare, äldre och personer med funktionshinder. Resultaten visar på att det finns användbarhetsproblem i systemet som alla får olika konsekvenser. I vissa fall påverkas deltagarna inte nämnvärt av de existerande problemen. I andra fall kan deltagarna inte slutföra de uppgifter de påbörjat och i de värsta av fall tror sig deltagarna har slutfört en uppgift på ett korrekt sätt men då uppgiften i själva verket har misslyckats.

Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete.

Genom detta examensarbete har vi valt att ta reda på lärares syn på och syfte med hemläxan i matematik. Ges hemläxan, vill vi ta reda på hur hemläxan är kopplad till undervisningen genom utformning och uppföljning. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med elva lärare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare år. Vårt resultat visar att nio av lärarna väljer att ge hemläxa och syftena var hemmet, där föräldrar skulle vara medvetna om sina barns skolarbete, repetition, där eleverna fick möjlighet att repetera det som arbetats med under lektionerna, och ansvar, där elevernas ansvarstagande sätts i fokus. Hemläxan avspeglar undervisningen och den bygger på moment som eleverna är bekanta med och lektionstid avsätts till uppföljning av hemläxan.

1KOGNITIVA FUNKTIONER VID UTMATTNINGSSYNDROM?Utmattningssyndrom är ett tillstånd som orsakas av långvarig stress i arbete eller privatliv.Föreliggande studie har syftet att studera förändringar i kognitiv funktion med fokus på visuellt episodiskt minne, uppmärksamhet och responskontroll tio år efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom. Kompletterande test och självskattningsformulär inkluderades vid uppföljningen för att närmare undersöka visuellt episodiskt minne, exekutiv funktion, psykisk hälsa samt subjektiva aspekter av utmattningssyndrom. Patient- och kontrollgrupp utgjordes av nio respektive tre kvinnor. Testresultat jämfördes mellan grupper och testtillfälle ett och två.Resultaten visade på frånvaro av skillnad mellan testtillfälle i de mått som följdes upp samt att patientgruppens problem med visuellt episodiskt minne vid uppföljningen framförallt gjorde sig gällande i komplexa uppgifter vilket möjligen kan förklaras av bristande exekutiv funktion.Eftersom deltagarantalet i både patient- och kontrollgrupp var lågt är resultaten att betrakta som pilotdata..

Studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om läsförståelseutveckling och om hur läsförståelseundervisning. Det är en kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats med halvstrukturerade intervjuer som datainamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en variation i lärares uppfattningar om vad som utvecklar läsförståelse och hur läsförståelseundervisning ska genomföras. Det som framkommer i intervjuerna med pedagogerna är att de flesta vill och försöker arbeta medvetet med sin läsförståelseundervisning men att det till stor del förekommer mest implicit undervisning. Resultatet påvisar en tendens till att eleverna blir sittande att genomföra uppgifter på egen hand eller i par och pedagogen blir instruktionsgivare och kontrollant istället för undervisare och övervakare av elevernas läsning.

I denna C-uppsats är syftet att titta på vilket sätt kursplanens och läroplanens mål är kopplade till de nationella proven i matematik för skolår 5 och 9 och vad de innehåller matematiskt. Med innehåller matematiskt menar vi vad från matematiken som tas upp och om uppgifterna visar på de mål ur styrdokumenten som är avsett. Vi har i vår studie använt oss av tre prov för år 5 och tre prov för år 9 samt kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. Lärarna för år 5 vill ändra provens utformning och lärarna från år 9 tycker att proven är bra, särskilt som ett stöd när de ska sätta betyg.

I Sverige pågår ett omfattande tillgängliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig är en teknik för överföring av datafiler från en användare till en annan. Då denna teknik exempelvis används till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrätt i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som ägnar sig åt detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater.De upphovsmän eller rättighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrätten till sina verk, har en del olika metoder att använda sig av. Dessa metoder sträcker sig från allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd.

Succinylcolin är ett icke-depolariserande muskelrelaxantia som används inom anestesisjukvård. En vanlig biverkning är postoperativ myalgi. Varför smärtan uppstår är inte helt klarlagd. Under många år har forskare runt om i världen försökt komma till rätta med problemet utan att helt lyckas.Olika läkemedel och strategier har prövats. En av de viktigaste uppgifter en sjuksköterska har är att förebygga och lindra lidande.

En teoretisk kontroll av luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktionSyftet med detta arbete är att inom ramen för funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- och sjukvård kontrollera om luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktion enligt org. 09 är korrekt dimensionerad. Frågeställningen är: När, med hänsyn till grupperingsgeometri, medicinska tidskrav samt evakueringskapacitet blir sjukvårdsfunktionen en begränsande faktor för luftvärnsbataljonen. För att svara på detta jämförs luftvärnsbataljonens TOEM med kraven ur funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- sjukvård i syfte att kontrollera om sjukvårdsfunktionen ges förutsättning att lösa ställda uppgifter. Vidare analyseras faktorerna, aktionsradie, förlustskadeberäkningar preventiv medicin, samt evakueringskapacitet och grupperingsgeometri.Den viktigaste slutsatsen ur arbetet är: Det är inte sannolikt att samtliga enheter inom bataljonen kan åtnjuta möjligheten till adekvat sjukvård inom de tider som de medicinska kraven ställer..

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur controllerfunktionen är fördelad inom en organisation, samt att diskutera orsakerna till detta. En kvalitativ tolkningsmetod har använts där delvis ostrukturerade intervjuer har varit största datainsamlingsmetoden. Uppsatsen har en induktiv ansats. Tre teoretiska perspektiv presenteras i uppsatsen. Först en teoretisk genomgång om vad controllerfunktionen är, därefter en genomgång av Gummessons modell för ansvarsfördelning och sist Byrne & Pierce modell för controllerns roll.