I moderna vÀpnade styrkor Àr tillfÀllig sammansÀttning av förbandsenheter ett allt vanligare inslag. Trenden tycks internationell och sammansÀttning av enheter sker ocksÄ mellan olika nationer. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga för formandet av snabb tillit inom ett tillfÀlligt sammansatt multinationellt förband med begrÀnsad eller ingen tid för övning tillsammans. Genom att studera befintlig forskning undersöks vad som menas med snabb tillit och vilka faktorer som Àr centrala för att skapa denna. Teorierna om snabb tillit operationaliseras utgÄende frÄn studiens frÄgestÀllningar och omsÀtts till en analysmodell med forskningsfrÄgor för att kunna mÀta uppfattningar om snabb tillit inom en tillfÀlligt sammansatt militÀr enhet.

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat Àr en förutsÀttning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka pÄ vÀlmÄende, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av sÀrskilt stöd. Denna pilotstudie Àr ett första valideringsförsök av sjÀlvskattningsverktyget MÄlsÀttningar och vÀrderingar i skolan, MAVIS, en enkÀt för lÀrare som innehÄller 50 frÄgor föredelade pÄ 10 omrÄden: Kreativitet, Stimulans, LÀrande, Kompetens, SÀkerhet, Kontroll, HjÀlpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget Àr utvecklat frÄn en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrÄn universella mÀnskliga vÀrderingar och behov. Syftet med studien Àr att undersöka hur detta sjÀlvskattningsverktyg för lÀrare verkar fungera för att fÄ en uppfattning om det sociala klimatet i nÄgra klasser och om det kan antas vara anvÀndbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.

ABSTRACTTitel:Energibesparande och miljövÀnliga investeringar - Kommunal- och privatÀgdahyresfastighetsföretagens starkaste motiv till miljöansvar.NivÄ:Kandidatuppsats företagsekonomiFörfattare:Daniel Meyer och Peter WirdeHandledare:Peter LindbergDatum:2014-05Syfte:Uppsatsen ska belysa vilka motiv av politik, lönsamhet, primÀra intressenter ochlegitimitet som har starkast pÄverkan för beslut angÄende energibesparande investeringar hosde svenska fastighetsföretagen. Uppsatsen ska Àven klarlÀgga om det finns en skillnad kringdessa motivs styrkor beroende pÄ Àgarstruktur och omsÀttning.?UtgÄr energibesparande investeringar efter att uppnÄ lönsamhet eller legitimitet, pÄgrund av politiska pÄtryckningar eller pÄ grund av primÀra intressenter??Finns det skillnader mellan de kommunalÀgda och de privatÀgda fastighetsföretagen ideras motiv kring energibesparande investeringar??Finns det skillnader i de energibesparande investeringsmotiven beroende pÄ hur storomsÀttning företagen har i de olika Àgarstrukturerna?Metod:Studien Àr av kvantitativ karaktÀr och Àmnar undersöka vad svenskahyresfastighetsföretag i bostadssektorn har för motiv till energibesparande ÄtgÀrder.Datainsamling har gjorts genom onlineenkÀter utformade i Google Forms som skickats tillberörda fastighetsföretag.Resultat & slutsats:Förslag till fortsatt forskning:Det som framkommer i uppsatsen Àr att de svenskafastighetsföretagen har ett stort engagemang inom energiinvesteringar. Framtida forskningkan utgÄ frÄn fastighetsföretagens motiv och klarlÀggavilka energiinvesteringar som Àr mesteffektiva och lönsamma.Uppsatsens bidrag:Bidrar med klarlÀggande kring hur olika motiv styr de svenskafastighetsföretagens energiinvesteringsbeslut.Nyckelord:CSR, energibesparing, investeringar, fastighetsföretag, lagar.

VÄra landskap Àr i stÀndig förÀndring, nu i snabbare takt Àn nÄgonsin. Ett sÀtt att dokumentera dessa förÀndringar Àr markbaserad Äterfotografering. Inom omrÄdet för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad Äterfotografering kan anvÀndas, om det markbundna fotografiet Àr ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om Äterfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. MÄlet Àr att belysa och utvÀrdera metoden och visa pÄ dess styrkor men Àven dess begrÀnsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen Äterfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrÄn en teoretisk bakgrund om förÀndringsprocesser, platsidentiteter och planering.

Bakgrund: År 2012 berĂ€knades ca 200 000 svenskar leva med symtomgivande hjĂ€rtsvikt. HjĂ€rtsvikt Ă€r en av de vanligaste orsakerna till inlĂ€ggning pĂ„ sjukhus hos personer över 65 Ă„r och tillstĂ„ndet ökar vĂ€sentligt risken för att dö i förtid. Patienter med hjĂ€rtsvikt krĂ€ver en kontinuerlig utbildning för att kunna utföra en god egenvĂ„rd. Genom att sjuksköterskan uppmĂ€rksammar individens upplevda situation erhĂ„lls viktig information för hur omvĂ„rdnaden ska utformas.Syfte: Belysa mĂ€nniskors upplevelse av att leva med kronisk hjĂ€rtsvikt.Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad pĂ„ tolv kvalitativa studier. Studierna sammanstĂ€lldes och analyserades för att besvara syftet.

Microsoft SharePoint 2013 Àr en plattform som Àr vÀldigt populÀr för utveckling av intranÀt. Möjligheterna för kommunikation inom en organisation bidrar till större och bÀttre informationsflöde inom organisationen samt leder till effektivare arbete inom organisationen. Microsoft Sharepoint 2013 Àr alltsÄ ett intranÀt som blir ett centrum att vistas pÄ samt dÀr man trÀffar sina kollegor för att dela information och mycket mer.Detta examensarbete utgÄr frÄn Microsofts vÀlkÀnda intranÀt Sharepoint 2013. MÄlet med examensarbetet har varit att skapa ett Àrendehanteringssystem utifrÄn företaget Precio Systemutveckling AB:s bestÀllning samt kravspecifikation . Utvecklingen har baserats pÄ ?The great new app model? som under början pÄ detta Är (2013) introducerades utav Microsoft i den senaste versionen av Sharepoint: Sharepoint 2013.

Genom indikation pÄ recept ges farmacevten möjlighet till en extra kontroll av förskrivarens avsikt med behandlingen och patienten erhÄller information som kan öka följsamheten. Studier har visat att följsamheten till lÄngtidsmedicinering ofta inte Àr bÀttre Àn 50 %. MigrÀnmedicin anvÀnds ofta vid lÄngtidsmedicinering. Syftet med detta arbete var att undersöka hur ofta indikation anges för lÀkemedel förskrivna mot migrÀn och se om det fanns skillnader i avsaknad av indikation mellan olika kön, Äldersgrupper, preparat, administrationsformer och styrkor. Data över alla recept som expedierats inom ATC-koden NO2C i oktober 2007 hÀmtades frÄn apotekets transaktionsdatabas och levererades i en Excelfil.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för förskollÀrares syn pÄ inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ fÄ ökade kunskaper om vilka förutsÀttningar som krÀvs, och vad förskollÀrarna sjÀlva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollÀrare frÄn olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollÀrarnas syn pÄ inkludering prÀglas av demokratiska vÀrderingar. De ser till alla barns lika vÀrde och att alla har rÀtt till delaktighet i verksamheten.

Uppsatsens fokus ligger pÄ att utreda om manövertÀnkande Àr implementerat i den svenska markstridsfunktionpÄ bataljonsnivÄn och vid lÀgre nivÄer, samt manövertÀnkandets tillÀmpbarhet dÄsvenska förband samarbetar med förband frÄn andra nationer.Undersökningen har skett genom enkÀt och intervjuer med officerare som har hög grad av erfarenhetav att leda förband efter Är 2000. Som stöd för undersökningen har teoretisk definition ochanalysverktyg utarbetats ur William S. Linds Maneuver Warfare Handbook.Undersökningen visar att svenska officerare har god teoretisk kunskap om manövertÀnkande samtförmÄga att tillÀmpa manövertÀnkandets olika delar. Dock pekar resultatet pÄ att svenska officeraregenerellt har begrÀnsad erfarenhet av att tillÀmpa manövertÀnkande i varierande och komplexasituationer. Dessutom medges de inte att tjÀnstgöra tillrÀckligt lÀnge pÄ specifika befattningar föratt möjliggöra att nödvÀndig erfarenhet byggs upp.

Den hÀr uppsatsen behandlar svensk vÀpnad styrka som sÀkerhetspolitiskt instrument.Trots ett sÀkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt lÀge syns Sveriges vilja, förmÄga och beredskap att anvÀnda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka Àr de miljöer och yttre omstÀndigheter dÀr FM: s resurser Àr avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen Àr att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tÀnkbar doktrin förinsats med svensk vÀpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta Àr att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som pÄbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som anvÀndshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsen syfte vÀl.Internationella insatser Àr ett bra uttryck för en praktisk politik.

Skolans uppdrag Àr att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid krÀver andra kunskaper Àn vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas sÄ att alla elever utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Eftersom det idag Àr nödvÀndigt att varje elev lÀr sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmÄga Àr individualiseringsbehovet större Àn nÄgonsin. Alla elever tar till sig kunskap pÄ olika sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelse av villkor som Àr specifika för den kontext samhÀllsentreprenörer verkar i och som pÄverkar dem att utveckla en samhÀllsentreprenöriell anda. Den frÄgestÀllning jag sökte svar pÄ var vad verksamma samhÀllsentreprenörer upplever som vÀsentliga kontextuella villkor för sitt agerande, sina tankar och sina attityder för att kunna utveckla en samhÀllsentreprenöriell anda. Uppsatsen har en etnografisk ansats, dÄ intresset har varit att skapa förstÄelse och en beskrivning av samhÀllsentreprenörskap ur samhÀllsentreprenörernas synvinkel. Det empiriska materialet utgörs av 10 intervjuer, samt observationsmaterial av informanternas agerande pÄ internet. Materialet har tolkats med hjÀlp av en tolkningsram.

Studien gör avstamp i sociologisk och utbildningsvetenskaplig forskning kring skolans och kunskapens förÀndrade form och funktion i vÄr senmoderna samtid. Med bakgrund av denna hÀvdar jag att den Svenska skolan avseende dess arbete med klassiskt vÀrdepedagogiska frÄgor som till exempel jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn idag stÄr inför en ny typ av utmaning och eventuell Àmnesdidaktisk problematik. Syftet med studien var mer precist att undersöka och analysera hur undervisande gymnasielÀrare i SamhÀllskunskap rent Àmnesdidaktiskt hanterar och förhÄller sig till implementeringen av jÀmstÀlldhetsperspektivet i sin undervisning. Valet av metod för insamling av empiriskt material föll pÄ en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades tre lÀrare, verksamma pÄ olika skolor i olika kommuner.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Författare: Robin BrĂ€ndĂ©n och AndrĂ© NobaekHandledare: Åsa GustavssonExaminator: Helena ForslundTitel: Kostnadseffektivisering av truckanvĂ€ndning: En fallstudie pĂ„ Kalmar ABBakgrund/Problemdiskussion: Kalmar AB Ă€r belĂ€get i Lidhult och Ă€r vĂ€rldens största anlĂ€ggning som tillverkar gaffeltruckar. Utöver detta tillverkas Ă€ven truckar som hanteringslösningar av containrar i hamnar och terminaler, dĂ€r de idag Ă€r marknadsledande. Förtaget har idag 87 interntruckar, varav 52 egenĂ€gda och 35 leasade, som anvĂ€nds inom produktionen vid förflyttning av material. DĂ„ de hĂ€r truckarna har skiljande anvĂ€ndning Ă€r Kalmar AB i behov av att undersöka truckarnas kostnader, baserat pĂ„ deras nyttjande, för att pĂ„ sĂ„ vis bli mer kostnadseffektiva inom detta avseende. Vid eventuell service och reparation av truckarna anvĂ€nds idag koncernens serviceavdelning, men leder till höga kostnader som företaget menar pĂ„ kan reduceras ifall detta sköts internt.