Network Interdiction-problem innehÄller tvÄ mot varandra stÄende styrkor, en anvÀndare och en angripare, somÀr inbegripna i en krigsliknande konflikt. AnvÀndaren anvÀnder ett nÀtverk för att optimera en funktion, t.ex.att förflytta en underhÄllskonvoj sÄ snabbt som möjligt, eller maximera mÀngden materiel som transporterasgenom nÀtverket. Det innebÀr att anvÀndaren vill anvÀnda den kortaste eller snabbaste vÀgen vid transporter,och han vill maximera flödet genom nÀtverket. NÀtverket kan t.ex. vara ett vÀgnÀt, kraftförsörjningsnÀt eller ettdatornÀtverk.

Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensÄr stÄr inför stora förÀndringar i sitt dagliga liv, förutom en mÀngd olika behandlingar stÄr personerna Àven inför betydande förÀndringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensÄr har en sÀnkt livskvalitet, lider av smÀrta, pÄverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensÄr. Framför allt Àldre personer drabbas och incidensen ökar med Äldern. Syftet Àr att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensÄr.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur trÀnare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bÄltrÀning. Ett sekundÀrt syfte var att se pÄ historiska förÀndringar av trÀningsmetoder.Hur arbetar trÀnare med specifik bÄltrÀning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bÄltrÀning?Hur motiverar de sitt val av trÀningsmetod?Vad sÀger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bÄltrÀning har? MetodVi har i vÄr studie anvÀnt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att fÄ en djupgÄende inblick i hur personliga trÀnare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bÄltrÀning. Vi har intervjuat sex personer, tre frÄn vardera yrkeskategorin.

Sjukhusmat Àr inte bara till för att patienterna ska bli mÀtta, studier visar ocksÄ att den har en betydande roll i tillfriskningsprocessen. Det finns flera olika metoder att producera och servera mat pÄ, dÀr samtliga syftar till att ge patienten en sÄ bra service som möjligt. En kvalitativ studie av tre sjukhus i Skandinavien - Danmark, Norge och Sverige utfördes. Efter att ha valt ut ett sjukhus i varje land, utfördes studiebesök med observationer och intervjuer med sÄvÀl kockar som ledare för matsektionen. Materialet sammanstÀlldes till kartlÀggningar av de olika produktions- och serveringsmetoderna och utvÀrderades med hjÀlp av SWOT-modellen, det vill sÀga styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? Ă€r skriven 2008 av Amanda Haak pĂ„ C-nivĂ„ med hjĂ€lp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet Ă€r ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det Ă€r negativt. Syftet med denna uppsats Ă€r att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att dĂ€refter förklara gasledningsprojektet samt sjĂ€lv slutligen besluta om jag Ă€r för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha lĂ€st pĂ„ om de om de olika argumentenoch studerat fakta Ă€r jag fortfarande mestadels negativt instĂ€lld.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar har att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades Ätta personer. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns svÄrigheter att anvÀnda vardagsteknologi hos intervjupersonerna samt att de hade egna strategier för att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. SvÄrigheterna var relaterade till funktionsnedsÀttningarna samt till att vardagsteknologin inte var anvÀndarvÀnlig pÄ grund av svÄra funktioner samt att vardagsteknologin i offentliga lokaler varierade.

Idag Àr det kustnÀra eller det s.k. litorala omrÄdet i fokus för mÄnga av vÀrldens mariner. Det finnsolika syften med att genomföra operationer i det litorala omrÄdet men det huvudsakliga syftet Àratt tillse att sjötransportförbindelserna som till största del sker i det litorala omrÄdet fungerar.Andra syften Àr t.ex. att med expeditionÀra styrkor kunna pÄverka en situation pÄ land eller somSverige operera i det litorala omrÄdet i syfte att försvara sig. De uppgifter som ska lösas i detlitorala omrÄdet inkluderas av begreppet Littoral Warfare, men vad betyder det för de olikanationerna?Denna uppsats jÀmför hur USA, Storbritannien och Sverige ser pÄ det litorala omrÄdet ochbegreppet Littoral Warfare.

Fartygstransport drivs av marina brÀnslen som avger avgasutslÀpp. NÀr fartygen stÄr i hamn förbrÀnner de sitt eget brÀnsle för elgenerering ombord, förbrÀnningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnomrÄdet. Genom de luftföroreningar som sker frÄn koldioxid, koloxid, svaveloxid, kvÀveoxid och partiklar fÄs negativa effekter pÄ mÀnniska, miljö och ger samhÀllet höga kostnader. För att minska utslÀppen kan man ansluta fartygen till elnÀt pÄ land. Syftet med arbetet var att undersöka elnÀtets potential till fartygsanslutningar i hela UmeÄ Hamn.

Studien grundas pÄ att undersöka vad förskollÀrare anser om begreppet trygg omsorg, vilken betydelse förhÄllningssÀttet och arbetssÀttet har till barngruppen samt vilka frÀmjande metoder de anvÀnder sig utav. Forskningsmetoden som Àr vald till studien Àr kvalitativ metod. Syftet Àr att fÄ fördjupad förstÄelse över hur förskollÀrarna tÀnker kring sitt arbete. För att göra det har intervjuer hÄllits med fokusgrupper och intresset Àr att tillsammans skapa diskussioner kring det valda omrÄdet. Empiriinsamlingen görs pÄ sex förskolor i samma kommun.

Syftet med studien Àr att beskriva hur smÄ verksamheter kan skapa riktning pÄ förÀndring genom sina IS/IT-satsningar i ett steg mot att utveckla en IS/IT-strategi. DÄ smÄ organisationer ofta saknar formulerade strategidokument och nÄgon specifikt ansvarig för IT tenderar investeringar att vara impulsiva och brista i anknytning till verksamhetsstrategin. En sÄdan anknytning brukar benÀmnas alignment, vilket kan skapa riktning för framtida IS/IT-satsningar.Genom en fallstudie av en liten organisation med mycket av denna problematik utfördes semistrukturerade intervjuer pÄ ledningsnivÄ inriktade mot företagets marknadsförings- och försÀljningsaspekter pÄ deras hemsida för att vidare applicera ett egenskapat analytiskt ramverk pÄ fallet. Ramverket skapar en utgÄngspunkt utifrÄn vÀrdekedjan för att vidare genom en SWOT-analys utlÀsa styrkor och svagheter för att formulera den strategiska positionen och definiera kritiska aspekter. Genom att undersöka de kritiska aspekterna kan IS/IT-satsningar stÀllas i kontext mot den strategiska positionen för att skapa en grund för att ta fram förbÀttringsförslag utifrÄn de glapp som uppstÄr.I studien har vi kunnat konstatera att det finns skillnader i uppfattning mellan verksamhetens strategiska stÀllningstaganden och vad som faktiskt presenteras i form av IT och vi menar dÀrför att vÄrt analytiska ramverk hjÀlpt oss hitta aspekter som bör arbetas med för att skapa en enhetlig syn mellan verksamhet och IT.Det analytiska ramverket Àr ett förslag pÄ ett strukturerat arbetssÀtt för att uppnÄ alignment i sina IS/IT-satsningar ur ett kontinuerligt förÀndringsperspektiv..

Bakgrund: Vad Àr det för faktorer som kan tÀnkas styra"valet"av arbetsplats och vad fÄr personalen att trivas? Hur skiljer sig vad man tycker Àr positivt och negativt med sin anstÀllning Ät bland de anstÀllda och vad vidtar företaget för ÄtgÀrder gÀllande detta? Genom att undersöka varför dagens medarbetare sökte sig till företaget samt studera de anstÀlldas uppfattning om vilka som Àr de viktigaste faktorerna till att de trivs och ska trivas pÄ företaget, skapas en förstÄelse för vad som Àr företagets styrkor och svagheter inom detta omrÄde. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utarbeta och testa en modell som ska utveckla förstÄelsen för hur ett företag kan anvÀnda sig av kunskaper gÀllande sina medarbetares behov bÄde internt och externt. AvgrÀnsningar: Vi kommer att inrikta oss pÄ vÄrt fallföretag Manpower i Norrköpings anstÀllda. Studien berör endast de personer som verkar inom personaluthyrningssegmentet.

Bakgrund: Facebook Àr ett socialt onlinenÀtverk som under sina levnadsÄr har ökat explosionsartat i popularitet. PÄ Facebook sköter mÄnga anvÀndare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig sjÀlva. Det finns inget tidigare socialt nÀtverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvÀndarna. I anvÀndandet skapas en digital identitet som lÀmnar spÄr pÄ Facebook, Àven om en anvÀndare Àr död. Kring dessa kvalÀmnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn. Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga vuxna ser pÄ sitt och andras anvÀndande av Facebook  kopplat till digitala spÄr och döden. Metod: Vi har valt att anvÀnda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet.

Nyckelord:Riskhantering, samhĂ€llssĂ€kerhetLag om skydd mot olyckorSĂ€ker och trygg kommunUtvĂ€rderingIntervjumetodHĂ€lsofrĂ€mjande vs skadepreventionStyrkor hos utbildningen Kommunbaserat sĂ€kerhetsarbeteVi kan Ă€ndĂ„ vara sĂ€kra pĂ„ vĂ„r sak nĂ€r vi drar slutsatsen att i det stora hela har det uppfattats som en bra utbildning med stora kvalitĂ©er. Med en blick framĂ„t tror vi att den hĂ€r typen av utbildning kommer att ges fortsĂ€ttningsvis och att den kommer att utvecklas i takt med nya erfarenheter och Ă€ndringar i lagstiftning och samhĂ€llsstruktur. Om man ska lyfta fram den frĂ€msta styrkan i utbildningen, Ă€r det möjligheten att kunna pĂ„verka innehĂ„llet nĂ€r det gĂ€ller valet av studieobjekt i projektarbetet. Även enkelheten och den basala nivĂ„n i metoderna har framtrĂ€tt som ett ?vinnande koncept? av den anledningen att det har gĂ„tt att direkt implementera och anpassa metodiken ute i verksamheterna.FörvĂ€ntningarna pĂ„ utbildningens anvĂ€ndbarhet motsvarades för att man fick metoder och systematiska verktyg att börja jobba med.

Vi Àr intresserade av begreppet matchning i förhÄllande till familjehemssekreterares arbete med att fÄ rÀtt familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur familjehemssekreterare gör nÀr de matchar barn med familjehem och om de anvÀnder nÄgra specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill ocksÄ undersöka vilka faktorer som vÀger tyngst och vad som bestÀmmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr Hur gör familjehemssekreterare nÀr de samlar in information om familjehem och barn?AnvÀnds specifika metoder eller instrument vid matchning av familjehem och barn? Vilka faktorer pÄverkar bedömningen vid matchning?Hur gör de nÀr de matchar barn och familjehem?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och empirin bestÄr av Ätta halvstrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare.

Ett av uppdragen som svensklÀrare har Àr att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för elevers motivation till skrivande i svenskÀmnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskÀmnet? Undersökningen baseras pÄ intervjuer av fem elever i Ärskurs nio. Studien bygger pÄ induktiva ansatser dÀr resultatet diskuteras i förhÄllande till teoretiska perspektiv pÄ motivation och skrivundervisning.Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande.