Sök:

Sökresultat:

252 Uppsatser om Marina miljöföroreningar - Sida 16 av 17

Uppförandekoder : En studie i hur tre företag arbetar med etiska riktlinjer

 Sammanfattning Datum: 2009-05-29 NivÄ: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoÀngFörfattare:Magdalena StÄl, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄs                                Marina Vokbus, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄsHandledare: Leif CarlssonTitel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjerSyfte:  Syftet med uppsatsen Àr att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprÀttar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras pÄ. Vidare Àr syftet att studera vilka omrÄden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest pÄ samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀr­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angÄende deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprÀttar en uppförande­kod skiljer sig Ät. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affÀrer och lÄngsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingÄr det i den ursprung­liga affÀrsidén att utföra goda gÀrningar och Samhall har som ett statligt Àgt företag krav pÄ sig att leva upp till uppsatta mÄl.

KylskÄpsinredning : Praktiska funktioner

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin Àr utveckling av obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer pÄ att Àven lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant Àr att möjliggöra fullstÀndigt autonoma starter och landningar frÄn fartyg. För att kunna genomföra detta pÄ ett tryggt sÀtt Àven i hÄrt vÀder krÀvs att helikoptern hÄlls sÀkrad pÄ fartygsdÀcket sÄvÀl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sÄdant sÀkringssystem skulle kunna se ut.

Var vill ungdomar bo? : en studie om ungdomars boendepreferenser i GĂ€vle

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? Ă€r skriven 2008 av Amanda Haak pĂ„ C-nivĂ„ med hjĂ€lp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet Ă€r ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det Ă€r negativt. Syftet med denna uppsats Ă€r att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att dĂ€refter förklara gasledningsprojektet samt sjĂ€lv slutligen besluta om jag Ă€r för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha lĂ€st pĂ„ om de om de olika argumentenoch studerat fakta Ă€r jag fortfarande mestadels negativt instĂ€lld.

Fartygsanslutningar till landströmsnÀtet I UmeÄ hamn

Fartygstransport drivs av marina brÀnslen som avger avgasutslÀpp. NÀr fartygen stÄr i hamn förbrÀnner de sitt eget brÀnsle för elgenerering ombord, förbrÀnningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnomrÄdet. Genom de luftföroreningar som sker frÄn koldioxid, koloxid, svaveloxid, kvÀveoxid och partiklar fÄs negativa effekter pÄ mÀnniska, miljö och ger samhÀllet höga kostnader. För att minska utslÀppen kan man ansluta fartygen till elnÀt pÄ land. Syftet med arbetet var att undersöka elnÀtets potential till fartygsanslutningar i hela UmeÄ Hamn.

Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

AvhjÀlpande underhÄll för svenskt amfibiebÄtsystem? : en systemteoretisk ansats

Uppsatsens syfte har varit att, ur ett systemperspektiv, kartlÀgga dels vilka problem som funnits inomavhjÀlpande underhÄll för amfibiebÄtsystemet fram till idag, dels att kartlÀgga vilka framtida möjligheter som finnsför att förbÀttra detsamma. TvÄ frÄgor har besvarats i uppsatsen: Vilka problem finns inom avhjÀlpande underhÄllför amfibiebÄtsystemet fram till idag? Vilka framtida möjligheter finns för att förbÀttra det avhjÀlpande underhÄlletför amfibiebÄtsystemet?FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av systemteori och metoden kvalitativ fallstudie. Tekniken somanvÀnds för att samla in det empiriska materialet har varit intervjuer i form av frÄgeundersökning.Uppsatsens svar pÄ den första frÄgan kan sammanfattas till:Det har varit problem i och med att det inte genomförts nÄgon underhÄllsberedning. Detta har fÄtt till följd att detÀr brister i upplÀggningen av verktyg och reservmateriel pÄ olika resursnivÄer samt brister i utbildning av tekniker.Vidare Àr det brister i samband och informationsflöde.

Utveckling av separationsmetod för mikroplaster i avloppsvatten för att kvantifiera mikroplaster vid KÀppala reningsverk

Mikroplaster Àr smÄ plastpartiklar, mindre Àn 5 millimeter i lÀngd, som vanligtvis har sitt ursprung i kosmetika, hudvÄrdsprodukter, klÀder eller blÀstringsmaterial. Oavsiktligt hamnar mikroplasterna i avloppsvattnet som leder partiklarna till reningsverken. Under reningsprocessen avskiljs den största mÀngden mikroplastpartiklar men ÀndÄ slÀpps det ut en ansenlig mÀngd mikroplaster varje Är till recipienterna. Vilka skador mikroplastpartiklarna medför Àr idag oklart.Ett mÄl med studien har varit att kvantifiera mÀngden mikroplaster som kommer in till respektive slÀpps ut frÄn KÀppala reningsverk. För att kunna kvantifiera mÀngden mikroplaster har ett annat mÄl med studien varit att utveckla separationsmetoder för mikroplaster frÄn organiskt material och övriga partiklar och Àmnen i avloppsvattnet.

?För mig Àr alla lika mycket romer? : en studie av en romsk kulturförenings betydelse och funktion för romska grupper och deras kultur

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? Ă€r skriven 2008 av Amanda Haak pĂ„ C-nivĂ„ med hjĂ€lp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet Ă€r ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det Ă€r negativt. Syftet med denna uppsats Ă€r att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att dĂ€refter förklara gasledningsprojektet samt sjĂ€lv slutligen besluta om jag Ă€r för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha lĂ€st pĂ„ om de om de olika argumentenoch studerat fakta Ă€r jag fortfarande mestadels negativt instĂ€lld.

Mekanisk sÀkring av helikopter pÄ fartygsdÀck : en konceptuell fallstudie av Saabs UAV-system Skeldar M

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin Àr utveckling av obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer pÄ att Àven lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant Àr att möjliggöra fullstÀndigt autonoma starter och landningar frÄn fartyg. För att kunna genomföra detta pÄ ett tryggt sÀtt Àven i hÄrt vÀder krÀvs att helikoptern hÄlls sÀkrad pÄ fartygsdÀcket sÄvÀl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sÄdant sÀkringssystem skulle kunna se ut.

Mekanisk sÀkring av helikopter pÄ fartygsdÀck : en konceptuell fallstudie av Saabs UAV-system Skeldar M

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin Àr utveckling av obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer pÄ att Àven lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant Àr att möjliggöra fullstÀndigt autonoma starter och landningar frÄn fartyg. För att kunna genomföra detta pÄ ett tryggt sÀtt Àven i hÄrt vÀder krÀvs att helikoptern hÄlls sÀkrad pÄ fartygsdÀcket sÄvÀl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sÄdant sÀkringssystem skulle kunna se ut.

Specialsortiment pÄ den svenska rundvirkesmarknaden : en kartlÀggning av virkeshandel och -mÀtning

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

Klamningskoncept för kablage pÄ motor : Examensarbete, produktutveckling - konstruktion

Detta examensarbete har utförts pÄ initiativ av Scania CV AB. Scania Àr en vÀrldsledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar och industri- och marinmotorer. Konstruktionsgruppen inom Scania som detta examensarbete utfördes vid Àr benÀmnd NMKA och Àr en del av avdelningen NM ? Engine development som bedriver forskning & utveckling av Scania motorer.Denna avhandling inom produktutveckling tjÀnar syftet som slutgiltigt examinationsmoment för civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign pÄ MÀlardalens högskola. Arbetet har utgÄtt ifrÄn en metod för produktutveckling som lÀrs ut i samband med utbildningen.Uppdraget har baserats pÄ frÄgestÀllningen att utveckla ett robust klamningskoncept för kablage pÄ motor, som uppfyller de ergonomiska och konstruktionsmÀssiga krav som Scania stÀller pÄ sina artiklar.

Elever med autism och skolfr?nvaro, En kvalitativ studie om elevers upplevelse av h?gstadietiden

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Relevant eller tillförlitlig Ärsredovisning? : En studie om IAS 40 har pÄverkat fastighetsförvaltningsbolag i den nuvarande finanskrisen?

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.

Sedimentkarakterisering genom dubbelfrekvensekolodning.

Ekolod Àr en teknik som anvÀnds inom hydrografin för att kartlÀgga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina omrÄden. Tekniken bygger pÄ att det finns skillnader i olika materials förmÄga att fortplanta tryckvÄgor, vilket innebÀr att reflektioner uppstÄr i övergÄngen mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvÄg breder ut sig i vattnet till dess att vÄgfronten trÀffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig frÄn den för vatten. Vid grÀnsytan kommer en del av vÄgen att reflekteras Äter mot vattenytan, en del att fortsÀtta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat pÄ grund av ojÀmnheter lÀngs botten. MÀngden energi som reflekteras Äter mot vattenytan Àr beroende pÄ skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytrÄhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie Àr dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen upptrÀder i grÀnsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->