Syftet med arbetet är att undersöka hur elever i en klass i skolår 9 upplever att läsa, tolka och förstå utvalda delar av de klassiska böckerna Glasblåsarns barn av Maria Gripe, Mor gifter sig av Moa Martinson samt Fröken Julie av August Strindberg. Eleverna skulle få en inblick i dessa verk, öka intresset för äldre litteratur samt undervisningen skulle ligga på en för eleverna anpassad nivå. Metoden byggde på att vi delade ut en enkät med öppna frågor som eleverna utifrån sina förkunskaper svarade på. Efter varje avslutad text ville vi genom reflektionstexter få eleverna att skriva ner tankar och åsikter om vad de hade läst. Arbetet avslutades med ytterligare en enkät som utvärderade arbetet.

My ambition with his exam is to study how young girls are being depicted in swedish novels of 2010. I have analyzed how the identity and the search for identity are produced in these books. To be able to make my analysis of these books I have used Maria Nikolajeva?s book Barnbokens byggklossar. From wich I have worked out a few questions that I have used my analysis in the portrayal of these girls.

AbstractTitel: Myter som sanning i ?Battlestar Galactica?Författare: Ulf Liedström och Maria DovganHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka myter som finns i TV-serien ?Battlestar Galactica? och hur de används för att säga något om vår kontemporära syn på vetenskap, politik och religion.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. JungResultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad används i serien och att de används för att få tittaren till att reflektera över det nutida samhällets brister och därmed är serien också väldigt samhällskritisk till sin karaktär.Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung.

"Sång och rörelse ger språket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger är kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka medvetenheten kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Av dessa är två klasslärare och två musikpedagoger. Undersökningens två frågeställningar lyder "Hur resonerar klasslärare kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?" och "Hur resonerar musikpedagoger kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?".

De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lärande (e-learning) kan förklaras som ?Teknikbaserat lärande? (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media.

?Språkutveckling genom musik och sagor? är skriven av Rebecca Ljungdahl och Maria Svensson. Syftet med arbetet är att se hur förskollärare använder sig av sagor och musik i ett språkutvecklande syfte. Vi har gjort vår studie genom observationer av barn och pedagoger samt kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Vi koncentrerade oss på två verksamheter i en storstad i Skåne.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har vägledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin Hägg/Svea Maria Kuoppa använts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vägledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan präglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen används utmaningar som ett av sätten att få eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval.

The purpose of this study is to investigate how male and female is produced in the literary children?s literature that is found in a Municipal preschool. My issues are the following:Which sex dominates as a main character in the preschools literary books?What type of properties is attributed to the characters?What type of clothes is portrayed on the books characters?I performed a quantitative study of 136 children?s books. I used Maria Nikolajevas perceptions of stereotypical male and female properties to analyze my empirical data.

Syfte:Jag har velat svara på frågeställningarna hur maskulinitet och femininitet framställs i "The Vampire Diaries"Tidigare forskning:I min teori har jag utgått från Linda Fagerström och Maria Nilson som har forskat om hur medier påverkar våra perspektiv angående genus, Marguerite Morits som har studerat filmer och serier i televisionen i Amerika på 1970-talet utifrån ett genusperspektiv och Emile Durkheim som har studerat maskulinitet och femininitet i samhället utifrån ett historiskt perspektivMetod och material:Jag har utfört en semiotisk analys av de tre första avsnitten i den första säsongen av "The vampire diaries". Det är en serie som sänds i televisionen på kanalen TV6 i Sverige och på kanalen CW i Amerika. Semiotik kan kortfattat beskrivas som teckenlära. I analysen har jag utgått från ett genusperspektiv.Huvudresultat:Jag har funnit en framställning av femininitet och två framställningar av maskulinitet i "The Vampire Diaries". De båda maskulina framställningarna liknar varandra samtidigt som det finns skillnader mellan dem.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn på fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgå ifrån varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter från tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrån skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning är Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för båda är miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan någon uttalad pedagogisk inriktning.

Den bild av Emil Kléen som övervägande presenteras i allehanda litteraturöversikter och artiklar är en ung legend, som inte blivit legendarisk av sin egen skaparkraft, utan mestadels på grund av att han figurerar i Strindbergs, Söderbergs och andra mer eller mindre kända sekelskiftesförfattares litterära verk. Bilden som förmedlas i dessa verk är den dekadente Baudelaire-efterliknaren (inspirerad även av Verlaine och Rimbaud), som dock inte själv lyckas med att skapa lyrik som skiljer sig från den rådande nittitalismen. Starkt metriskt bundna verser (t.ex. sonetter) med blommor och prålig landskapsanknytning är det som i forskningen mestadels nämns om Kléens egna skapelser. Detta trots att inte många av hans dikter är analyserade till innehållet i de artiklar som jag läst.

Dr Maria Montessori bedrev aldrig någon egentlig forskning på elever äldre än tolv år, ändå finns det idag flera skolor som bedriver Montessoriundervisning för elever på högstadiet. Själva kärnan i hennes pedagogik är att undervisningen ska baseras på barn och ungdomars olika utvecklingsfaser, något hon kallade för sensitiva perioder. Den här uppsatsens syfte är att genom observationer och intervjuer med lärare undersöka hur tre Montessoriskolor med högstadium valt att tolka vad som kännetecknar Montessoripedagogik för elever i åldern 12-16 år utifrån de tre aspekterna den förberedda miljön, lärarrollen och elevernas arbetsmaterial.De tre skolorna har i allt väsentligt adopterad pedagogiken så som den ser ut för elever 6-12år. Lärarna var mycket engagerade i elevernas arbetsmiljö och uttryckte frustration över att de inte kunde erbjuda en ännu bättre miljö. Det som stoppade lärarna i deras vilja att göra ännu mer var dels en fråga om lärarnas egna prioriteringar, dels en fråga om resurser i framför allttid men även i viss mån pengar..

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu. Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter.Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn..

The purpose of this study is to analyze picture books from a gender perspective. The books are found in a book box that the libraries send out to preschools. This study is based on the following questions:How are boys and girls portrayed in picture books?Do the picture books encourage or discourage the principles of equality found in the Curriculum for the Pre-School and the equality work conducted in the preschools?I performed a qualitative text and picture analysis of 12 picture books. I used Maria Nikolajeva and Kajsa Wahlströms schedule of typical masculine and feminine qualities and activities when analysing the picture books.

Titel: Konsten att bygga ett varumärke ? vet experter bäst? Inlämningsdatum: 080519Kurs: Kandidatuppsats 15 hpFörfattare: Pernilla Enqvist; 830720 Maria Lindroth; 850802 Handledare: Ulf Ågerup Problem: Hur har kommunikations- och eventbyråer arbetat med uppbyggnaden av företagets varumärke?Syfte: Vår uppsats syftar till att undersöka hur företag, kommunikations- och eventbyråer, som hjälper andra företag att bygga upp sina egna varumärken själva har hanterat sin egen varumärkesuppbyggande process. Genom varumärkesuppbyggande teorier ska vi undersöka om kommunikations- och eventbyråers arbetssätt kan härledas till dessa.Metod: I denna undersökning tillämpas en kvalitativ metod. Den data som insamlats är av deduktiv karaktär samt av både sekundär och primär art. Sekundärdata genom en litteraturstudie och primärdata genom intervjuer.Slutsatser: Genom engagerad och kunnig personal som levererar hög kvalitet på tjänsterna som kommunikation- och eventbyråerna tillhandahåller har de fått rekommendationer som lett till vidare uppdrag och ett gediget nätverk..