Varje år dör cirka 300 barn i Sverige. Skador är den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 år. Det är svårt för någon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att föreställa sig hur en sådan tragedi yttrar sig. Att sörja är en mänsklig reaktion som förekommer i alla åldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup sorgsenhet som går igenom olika faser utan förväntat slut. Att möta någon som uppvisar sorg kan ge en upplevelse av obehag då vi inte vet hur vi ska förhålla oss i en sådan situation.

Sverige har en hög arbetslöshet för tillfället och allt fler personer blir långtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor på jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjälpa dem till att få arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte särskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat jobbcoachningen och menar att det inte gör någon nytta.

Den här uppsatsen behandlar frågeställningenhur gymnasieelever idag förhåller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn på material i förhållande till hantverk? Syftet med undersökningen är att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhåller sig till material i jämförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom området lyfter undersökningen fram tankegångar om på vilket sätt hemslöjdsrörelsens estetik och därmed förhållande till material, kunnat vinna ett mer allmänt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen värderar olika material, är arbetets avsikt att undersöka i vad mån dessa ideal än i dag präglar gymnasieelevers förhållningssätt till material.Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fältanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjälpmedel för studien.

Employer branding är en strategi som används i syfte att försäkra sig om tillgången på framtida anställda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen är en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte är att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebär för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan få för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsområden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor har blivit samhällsfrågor av stor betydelse för folkhälsan i vårt land. I skolan finns en gigantisk potential och plattform för att påbörja, grundlägga och befästa fysisk aktivitet som ett naturligt underlag, som gynnar elevernas dynamiska utveckling till nyfikna och friska individer. Ungdomars aktivitetsmönster har stor betydelse för deras hälsa både medan de är unga och för deras framtida hälsa. Syftet med studien var att beskriva den dagliga fysiska aktiviteten hos högstadieelever i två högstadieskolor samt vad som stimulerar och hämmar aktivitet bland dessa elever. Studien genomfördes med en metod som kombinerades med en kvalitativ ansats och med en kvantitativ ansats.

Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mått av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgång eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och därmed tillämpning av rekommendationerna skiljer sig åt kan jämförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvåras.Frågeställningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var går gränsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns några samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka är då dessa samband?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagens årsredovisningar.Metod: För att besvara syftet har främst primärdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på företag inom läkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundärdata granskats då företagens årsredovisningar analyserats utifrån utvalda variabler. Sekundärdata har även utgjorts av relevant litteratur och rapporter.Slutsatser: Osäkerheten i utfallet av forskningsprojekten är den främsta faktorn som påverkar hur företag som producerar läkemedel väljer att redovisa utvecklingsutgifter.

BakgrundDet biologiska åldrandet är en naturlig process som är universellt och framträder hos allaindivider. Åldersförändringar är oåterkalleliga och leder till en försämring av organismens funktionsförmåga, gör det svårare att motstå påfrestningar och ökar därmed risken för sjukdom och död. Även förekommande sjukdomstillstånd som stroke och demens leder till funktionsnedsättningar hos den äldre patienten och detta ökar behovet av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är att främja patientens hälsa genom att stärka patientens egna resurser och skapa förutsättningar för den äldre att bibehålla den fysiska funktionen och bli så självständig som möjligt. Äldre människor har ett annorlunda nutritionsbehov som innebär att de behöver en energitätare kost med en högre andel protein och fett.

Som en del i det moderna hållbarhetstänket spelar social hållbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hållbar utveckling är arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohållbart samhälle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och på så sätt minska det sociala utanförskapet. Studien använder sig av teorier kopplade till social hållbarhet i allmänhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet.

Bakgrund: En autismspektrumstörning [ASS] karakteriseras av allvarliga och genomgående avvikelser i utvecklingen gällande kommunikationsförmågor och sociala interaktionsförmågor samt stereotypa beteenden, intressen och aktiviteter. Spektrumet är brett med ett flertal diagnoser men kan även delas in i låg- och högfungerande ASS. Det är vanligt att individer med en ASS även har andra fysiologiska och psykiatriska sjukdomar och störningar och därmed besöker vården ofta. Ett sätt att strukturera vården och underlätta för personcentrering är med hjälp av dokumentationsmodellen VIPS. En personcentrerad omvårdnad innebär att respektera vårdtagaren som en unik person och bemöta dennes unika behov tillsammans med de närstående och övrig vårdpersonal.Syfte: Att utifrån VIPS-modellen beskriva särskilda omvårdnadsproblem hos barn med ASS.Metod: Studien presenterades i form av en allmän litteraturstudie.

Förtätning innebär att nya byggnader placeras i anslutning till redan bebyggda områden så att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan utnyttjas och förstärkas. Vårt examensarbete handlar om bostadsförtätning i Göteborgsregionen. Vi diskuterar begreppet förtätning och har genomfört fallstudier på två platser i orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg. Arbetet inleds med en genomgång av olika förtätningstyper och dess positiva och negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostäder i attraktiva områden, men innebär också ökad trafik och andra påfrestningar för dem som bor i närheten. Ibland planeras förtätning i grönområden, på parkeringsplatser och fotbollsplaner som människor gärna vill behålla. Både Mölndal och Mölnlycke präglas av närheten till Göteborg, många pendlar till arbeten i storstan. Men båda dessa samhällen har vuxit upp runt industrier och näringslivet blomstrar även i dag.

Trots att vetskapen om klimatförändringar är utbredd bland människor, verkar individer sällan fundera över att deras egna handlingar bidrar till klimatförändringar när de väljer hur de ska transportera sig, detta märks ¨tydligt när det kommer till det utbredda användandet av bil. För att minska andelen ?onödig? bilism drivs arbeten, inom Malmö stad, med fokus på information, kommunikation och kampanjer som ämnar öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresenärer. Detta arbete kan sammanfattas med ett ord: beteendepåverkan. Målet med beteendeförändringar är en del i arbetet mot att göra Malmö till en mer attraktiv och hållbar stad.

I uppsats och gestaltning vill jag lyfta fram och undersöka människors förhållande till det privata fotografiet. Både ur aspekten varför människor väljer att fotografera men också hur och vad som representeras i fotografier. Ämnet är allmängiltigt och lättillgängligt och ett viktigt område att synliggöra och reflektera på för människor i alla åldrar. Min förhoppning är att människor som inte problematiserat ämnet tidigare ska börja intressera sig och därigenom få ett vidgat synsätt. Arbetet har tagit stöd i teorier om fotografi skrivna av främst Roland Barthes, Susan Sontag och Vilém Flusser.I uppsatsen har fotografen Sally Manns arbeten undersökts som en levande text samt en visuell etnografisk undersökning ägt rum om människors fotografering.

Tv-apparater finns idag i de flesta hushåll i Sverige och i världen. När dessa apparater blivit förbrukade, finns det skäl att ställa följande fråga. Hur ska apparaterna omhändertas när de blivit uttjänta? I många länder styr regelverk avfall från elektriska och elektroniska apparater med krav på återvinning och återanvändning, såsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjänta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.

Den här uppsatsen handlar om unga människor som på ett eller annat vis har att göra med två kulturer, det vill säga härstammar från ett land men har växt upp i Sverige och där mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra västerländsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har också varit en strävan att möjliggöra ökade kunskaper och förståelse för dessa unga mäniskor. Den fråga som jag med denna studie har avsett att svara på är vilken betydelse religiös moral har hos föräldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsåren.Levnadsberättelserna speglar deras vardagsliv där läsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata såsom känslor, syn på moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har använt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.

För att finna rätt medarbetare till organisationen har arbetsgivaren Luleå kommun utarbetade riktlinjer vid rekrytering. Kommunen önskade en utredning av detta i syfte att rekrytera rätt medarbetare vilket tillsammans med intresset av ämnet var anledningen till denna undersökning. Denna studies syfte var att studera om dessa riktlinjer upprätthålls,om möjliga förbättringar kunde göras och hur deltagare i processen upplevde den. Studiens avgränsning var att studera det Luleå kommun kallar urval i sina skrivna riktlinjer för rekrytering vilket innefattar meritvärdering, anställningsintervju samt referenstagning. Denna kvalitativa studies avgränsning beskriver även två perspektiv från Luleå kommuns rekryteringsprocess, dels från kommunens rekryteringsgrupp och dels från de arbetssökande till kommunens perspektiv.