Ungefär var tredje person i Sverige kommer under sin livstid få diagnosen cancer. Det innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsplats behöver ha kunskap om dessa patienter. Att få en cancerdiagnos innebär att känna ett hot mot existensen och vanliga reaktioner är känslor som ångest och stress. Tillsammans med fruktan för döden uppkommer också känslor av chock, sorg, vrede och förtvivlan men också rädsla och oro inför framtiden och behandlingen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelse av tiden mellan primärdiagnos och behandling.

Skuldersmärta är en vanlig orsak till sjukgymnastkontakt och flertalet av dessa patienter får diagnosen subacromiell impingement (SAI). SAI behandlas med bland annat patientutbildning, manuell terapi och träning i form av hemövningar. Dock visar studier att det är vanligt att patienter inte följer sina hemträningsprogram. I behandlingen är det därför viktigt att sjukgymnasten anpassar informationen, gör patienten delaktig och bidrar till patientens motivation. För att kunna möta patientens krav behöver sjukgymnastens behandlingsmetoder utvecklas.

Syftet med denna litteraturöversikt var att ge en översikt och beskrivning av arbetsterapeutiska interventioner för personer med Anorexia Nervosa. Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna CINHAL, Proquest, AMED, PsycINFO och PubMed samt en manuell sökning av referenslistor från artiklar och sökning i tidsskrifter. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultatet grundas i tio artiklar varav sju teoretiska, två kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier; Hur aktivitetsproblem och aktivitetsbehov identifieras, Betydelsen av att delta i kreativa och meningsfulla aktiviteter för återhämtning, Att skapa struktur i dagliga aktiviteter samt Terapeutiska strategier. Första kategorin handlar om att identifiera aktivitetsproblem och aktivitetsbehov.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är en växande vårdform i Sverige som ställer höga krav på involveringen av anhöriga. De anhöriga inom palliativ hemsjukvård befinner sig i en utsatt och omvälvande situation där vårdbördan kan upplevas mycket stor. Stödet från vården har en stor del i hur de anhöriga upplever situationen och ifall den sjuke kan erhålla vård i sitt hem. För att vården ska kunna stödja de anhöriga på ett lämpligt sätt krävs insyn i hur de anhöriga upplever sin situation.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att ha en svårt sjuk närstående som vårdas med palliativ hemsjukvård.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier publicerade mellan år 2002-2010. Använda databaser är CINAHL, PubMed, Academic Search Premier samt Nursing & Allied Health Source.

Introduktion. Många personer med långvarig smärta upplever en minskad livskvalité. Som blivande sjuksköterskor kommer vi i vår yrkesroll att träffa många patienter med långvarig smärta och det är därför nödvändigt för oss att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund. Många personer är idag drabbade av långvarig smärta.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkade uppkomsten av hot och våld inom psykiatrin. Till resultatet har författarna använt sig av tjugoen vetenskapliga artiklar som hämtats ur Högskolan dalarnas databaser ELIN, Academic Search Elite samt Cinahl. Sökord i olika kombinationer har använts för att få fram relevant litteratur till studien. De sökord som användes var violence, nursing, mental health nurses, aggressive patients, aggressive behaviour, psychiatric units, patients, factors, prevention, aggression, nurses, psychiatric, management, psychiatry och causes. Även manuell sökning i tidskrifter har gjorts.

Sverige är ett land som tar emot en stor andel flyktingar varje år, många av dessa är barn.Dessa flyktingar kommer ofta från krigsdrabbade områden, eller är politiska flyktingaroch har många gånger upplevt traumatiska händelser. För att vårdpersonal ska kunna gedessa människor den vård de är i behov av krävs kunskap och kännedom om deras kulturoch problematik som hänger samman med de eventuella traumatiska händelser deupplevt. För att förhindra att traumatiserade barn ska få framtida men är det viktigt attfånga upp dessa barn i ett tidigt stadium. Syftet med denna litteraturstudie var attundersöka hur sjuksköterskan kan fånga upp flyktingbarn med PTSD och vilkariskfaktorer för PTSD som finns hos flyktingbarn. Artiklarna söktes på Pub Med ochCinahl och sökorden som användes var PTSD, refugee children, risk factors och wartrauma.

Denna uppsats har som syfte att utreda hur användandet av talgränssnitt i personbilar påverkar köruppgiften. En empirisk studie i verklig miljö har utförts. Tidigare studier, i simulatormiljö, har visat attmed hjälp av röststyrning av bilens funktioner, såsom radio, kan föraren hålla båda händerna på ratten samt ha blicken riktad framåt mer än då funktionerna styrs manuellt med knappar och reglage. Detta leder till en säkrare bilkörning. Tal kräver en annan typ av mental resurs än vad både syn och manuella rörelser gör.

Bakgrund Inom vårdtraditionen finns en viss okunskap om hur patienter upplever och hanterar den stress som allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan ofta innebär. Syfte Syftet med denna uppsats är att studera hur vuxna människor upplever och hanterar sin situation vid allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan. Metod Denna uppsats är en litteraturstudie som har baserats på tio vetenskapliga artiklar, där åtta stycken sökts fram i databasen PubMed. Sökorden nursing, coping, coping strategies, trauma, catastrophic, stress och critical illness har använts. De andra två artiklarna identifierades genom manuell sökning.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet.

Bakgrund: Sexualitet innefattar en människas behov av intima och emotionella relationer och sexuell njutning. Ämnet är känsligt att tala om men för de flesta personer uppfattas sexualiteten som en värdefull del av livet. En stomi har visat sig kunna leda till minskad sexuell lust och en känsla av att vara oattraktiv. Personer med stomi ansåg det vara viktigt att tala med en sjuksköterska om sin sexualitet men att de var missnöjda med möjligheten att tala om detta inom vården.Syfte: Syftet med denna översiktsstudie är att beskriva hur en persons sexualitet påverkas av att erhålla en stomi.Metod: Översiktsstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa och tre är kvantitativa. Artiklarna har sökts fram genom såväl databassökning med relevanta sökord samt med manuell sekundärsökning med utgångspunkt i funna artiklars referenslistor.

BakgrundI Sverige drabbas varje år ungefär var tredje person som är 65 år eller äldre av en fallolycka. Fallskador medför personliga lidanden för individen samt omfattande kostnader för samhället. Problemet kommer att öka därför att andelen äldre ökar i framtiden. Många fallolyckor går det att förebygga. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra hälsofrämjande arbete genom att implementera fallförebyggande åtgärder i omvårdnaden av äldre.SyfteSyftet med föreliggande arbete var att beskriva omvårdnadsåtgärder med vilka sjuksköterskan kan förebygga fall hos äldre personer på särskilda boenden.MetodEn litteraturstudie valdes som metod.

Bakgrund och problem: Inom Västra Götalandregionen (VGR) pågår idag en omfattande extern och intern handel. Beställningarna sker antingen via ett eller flera beställningssystem, via telefon, fax eller e-post. Internhandeln och fakturaprocessen är i huvudsak manuell med en obefintlig automatisering. Med bakgrund av detta har det uppstått ett behov av att effektivisera handelsflödena från beställning till betalning. Sedan en tid tillbaka drivs därför ett projekt med syfte att utveckla e-handel inom VGR.

Introduktion: Intensivvårdsjuksköterskan arbetar nära patienter i livets slutskede och etiskabeslut är vanligt förekommande. Sjuksköterskans nära relation till patient och närstående gerhenne/honom kunskap som kan underlätta för läkaren i det medicinska avgörandet i att avbrytaeller att avstå från livsuppehållande behandling. Beslutsprocessen är svår och upplagd i flera stegdär sjuksköterskan kan medverka i alla steg utom själva beslutet.Syfte: Undersöka vilken delaktighet sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar har i etiskabeslut i livets slutskede.Metod: Litteraturstudie som bygger på 14 vetenskapliga artiklar, sökta via databaserna CINAHLoch PubMed samt manuell sökning.Resultat: Läkaren har det lagliga ansvaret och sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocessenskiljer sig åt i de olika länderna. Att inte få delta leder till en moralisk stress för sjuksköterskorna.Läkarna bjuder ofta inte in till diskussion. För att få en trygg vård är lagarbete och öppenhet förvarandras professioner viktiga.Diskussion: Det finns ett missnöje bland sjuksköterskorna att inte bli hörsammade och de flestaönskar ett ökat inflytande i beslutsprocessen.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är ett globalt, växande folkhälsoproblem och i Sverige beräknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer såsom matvanor, brist på motion och stress är bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. Livsstilsförändringar är en av de viktigaste åtgärderna för att få kontroll på blodsockret och därmed minska riskerna för kärlkomplikationer. Att förändra sin livsstil är komplicerat och sjuksköterskans roll är bland annat att stödja patienter till att förändra den. För att kunna förstå hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd är det viktigt att först få en förståelse för patienternas upplevelser.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2.