Bakgrund: Venduplex har på senare år vuxit fram som den mest använda metoden vid diagnostik av venös insufficiens eftersom det är en ofarlig, kostnadseffektiv, non-invasiv metod med hög sensitivitet och specificitet där både den anatomiska placeringen av insufficiensen samt den funktionella förändringen av venen kan påvisas direkt vid undersökningen. Olika manövrar kan genomföras för att påfresta venklaffarna och därmed framkalla en eventuell reflux, men det är oklart om de olika manövrerna kan påverka den reflux som provoceras fram och därmed också påverkar bedömningen av insufficiensgraden.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det förelåg skillnad i graderingen av insufficiensen samt om den maximala refluxhastigheten påverkades beroende på vilken manöver som användes för att framkalla en reflux.Metod: 20 v. saphena magna mitt på låret med påvisad reflux deltog i studien. Två upprepade mätningar genomfördes där venklaffarna provocerades med hjälp av en blodtrycksmanschett över vaden, med en manuell kompression över låret samt med en manuell kompression över vaden.Resultat: Den maximala refluxhastigheten blev 0,33±0,20m/s när en blodtrycksmanschett över vaden användes, 0,31±0,22m/s när en manuell handkompression över vaden användes samt 0,17±0,16m/s när en manuell lårkompression genomfördes.Slutsats: Ingen signifikant skillnad på maximal refluxhastighet kunde konstateras när en automatisk uppblåsbar blodtrycksmanschett över vaden jämfördes med en manuell handkompression över vaden. En signifikant högre maximal refluxhastighet konstaterades när en manuell vadkompression jämfördes med en manuell lårkompression..

Mekaniserad skogsplantering introducerades i Sverige på 1960-talet, och idag används främst Brackes planteringsaggregat av bland annat av Södra och Norra skogsägarna. Plantering med Brackes planteringsaggregat ger vissa fördelar jämfört med manuell plantering, såsom ökad överlevnad gentemot högläggning och ökad överlevnad och tillväxtökning gentemot harvning. Den här studien jämförde följande tre planteringssystem; manuell plantering med harvning; manuell plantering med intermittent högläggning; samt mekaniserad plantering. Data för tre olika föryngringssystem insamlades och jämfördes med hjälp av nuvärdesanalys för att se eventuella fördelar och nackdelar ur ett skogsekonomiskt perspektiv. Dessa system antogs ha olika systemkostnader och antal planterade plantor med olika överlevnadsgrader och tillväxttakter i ungskogsfasen vilket möjliggjorde en nuvärdesanalys på data från ett skötselprogram simulerat i Heureka PlanWise.

Syfte: Syftet var att undersöka vilken effekt styrketräning, rörlighetsträning, stretching och manuell terapi i form av ledmobilisering och mjukdelsmobilisering har på smärta, funktion och rörlighet i skulderleden hos patienter med subakromiellt impingementsyndrom samt att granska graden av evidens för dessa behandlingsmetoder.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, SportDiscus och PEDro. Detta resulterade i 156 publikationer, varav 15 granskades enligt PEDro-metoden.Resultat: Styrketräning av rotatorcuffen och scapulastabilisatorer utfördes i dragapparat, med elastiskt band och hantlar. Evidensen för styrketräning var stark för att lindra vilovärk och förbättra skulderfunktionen. Stretching var en behandling som gjordes avseende bakre ledkapseln, främre ledkapseln, rotatorcuffmusklerna, pectoralis minor, sternocleidomastoideus samt övre delen av trapezius. Måttligt stark evidens fanns för styrketräning kombinerad med stretching av bakre ledkapseln för att lindra nattlig värk och förbättra skulderfunktionen.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad är det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som räddar liv följs. Sjuksköterskan är oftast bland de första på plats vid ett hjärtstopp på en vårdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som påverkar överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjärtstopp på sjukhus som påverkar överlevnaden. Genom en sammanställning och analys av vetenskapligt värderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i ämnet. Resultatet visade att en väl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgångsfaktorer i behandling av hjärtstopp.

Denna studie undersöker om det är möjligt att införa nåbarhetstestning i en baneditor. Testets syfte är att ersätta manuell testing, det vill säga att bankonstruktören inte ska behöva spela igenom banan för att säkerställa att denne kommer kunna nå alla nåbara positioner.För att kunna utföra studien skapas en enkel baneditor som testplattform. Vidare utförs en jämförande studie av flera alternativa algoritmer för att fastställa vilken som är mest passande för nåbarhetstestning i en baneditor.Resultatet från den jämförande studien visade att A* (A star) var den mest passande algoritmen för funktionen. Huruvida automatisk testning kan ersätta manuell testning är diskutabelt, men resultatet pekar på en ökad effektivitet i tid när det kommer till banbygge..

Denna uppsats avser en förändringsanalys. Tillsammans med ett mindre företag har vi undersökt vad konsekvenserna, av ett införande av datoriserad informationsbehandling, skulle bli. Förändringsanalysen avser: ? Från manuell till datoriserad lagerhantering ? Dokumenthantering med XML ? Elektroniska affärer B2C med XML ? Elektroniska affärer B2B med XML Slutsatsen är att en datorisering skulle förenkla företagets lagerhantering. I företagets fall skulle en datorisering kunna leda till effektivare informationsbehandling.

En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen.

Introduktion: Idag behandlas cirka 6800 personer i Sverige med en implanterbar defibrillator (ICD) vilket är en avancerad teknisk apparat som kan bryta en livshotande arytmi med elektrisk chock. Patienter med ICD ökar i antal då målgruppen för ICD-behandling är större idag än för några år sedan och sjuksköterskor inom olika vårdmiljöer möter den här patientkategorin allt oftare. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att leva med ICD. Metod: Litteraturstudie. Totalt 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats har granskats.

Antalet patienter med ICD-behandling (implanterbar defibrillator) ökar. Antalet patienter som behandlas med ICD beräknas vara omkring 1400-2000 patienter/år. Då behandlingen ges på indikationen risk för livshotande hjärtrytmrubbning, är kunskap om bemötande av patienten i en allvarlig livssituation och skapande av delaktighet avgörande. Patienten behöver stöd till förståelse och kunskap för att uppleva hälsa och livskvalitet. Det mellanmänskliga mötet är centralt för att ge information till patienten.

Examensarbetets mål är att rengöra en diamantkomposit med en ytrengöringsmetod. Metoden skulle vara mera effektiv än den manuella sandblästring som används idag för att ytrengöra detaljen.Detaljen är liten och har ett vitalt spår som ska rengöras. Detta ställer höga krav på effektiva metoder. De metoder som tas upp teoretiskt i examensarbetet är bland annat blästring, trumling och laserrengöring. Ett urval av metoderna testades.

Ma?let med detta examensarbete a?r att go?ra en statistisk analys pa? hur bultningen utfo?rs med olika metoder. Det finns tre olika metoder som bulten sa?tts pa? idag, dessa a?r:1. Fra?n bultrigg med hja?lp av riktverktyg2.

Syftet med detta arbete är dels att få en bild av skrivandets artefakter i historien, både i ett allmänhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels få kunskap om elevers förhållande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet är också att ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gäller elektronisk skrift. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt en enkätundersökning.Resultatet visar att pennan och tangentbordet har sina självklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever använder dessa båda skrivredskap parallellt. Resultatet visar också att det finns både fördelar och nackdelar med att använda elektronisk skrift..

Bakgrund: Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) ?r en hj?rtstartare som implementeras hos patienter med h?g risk f?r pl?tslig hj?rtd?d till f?ljd av underliggande hj?rtsjukdomar. Genom kontinuerlig ?vervakning av hj?rtrytmen uppt?cker och behandlar ICD livshotande arytmier genom att leverera elektriska st?tar. Syftet ?r att ?terst?lla en normal hj?rtrytm och d?rigenom f?rhindra pl?tslig hj?rtd?d.

Patientnära instrument kan i vissa vårdsituationer ge snabba analysresultat på ett kostnadseffektivt sätt. En viktig patientnära analys är differentialräkning av leukocyter, som visar fördelning och utmognad av dessa blodceller. Störningar i bildningen av leukocyter sker vid infektioner och hematologiska sjukdomar.Med manuell mikroskopi räknas leukocyter i ett blodutstryk färgat med May-Grünwald Giemsa. En kvantitativ och kvalitativ bedömning utförs av alla blodceller. Advia 2120 utför differentialräkning av leukocyter genom cytokemiska reaktioner och ljusspridning i olika vinklar vid belysning av celler. Celler identifieras baserat på kärnkonfiguration, granulering och cellstorlek.Hemocue White Blood Cell (WBC) Diff har en charged coupled device (CCD) kamera som scannar celler i en mikrokyvett.

Examensarbetet utfördes på Balco AB i Växjö, som tillverkar och erbjuder balkongsystem påtotalentreprenad. Eftersom Balcos ökade omsättning har lett till att ankomstrollen inte längre kan utföras medtillräckligt hög precision, så har produktionsplaneringen blivit lidande. Syftet med projektet var därför att Balcoska kunna ankomstrapportera inkomna aluminiumprofiler från underleverantörer på ett smidigt sätt, samt medhög precision.För att lösa Balcos problem vid ankomstkontrollen, så att de enkelt kan rapportera in och få en god översiktav ankommit gods, har projektgruppen kommit fram till tre olika alternativa lösningar. Dessa lösningar ärstreckkodssystem, RFID-system och manuell identifiering. För bästa resultat, och användning avidentifikationssystemen, är det troligtvis nödvändigt att ett MPS-system implementeras.Slutsatsen och rekommendationerna innefattas främst av en lösning med ett streckkodssystem, men där denprimära nyckeln till ökad precision och kontroll av ankommande gods ligger i att införa ett väl fungerandedatasystem..