Abstract Background Todays guidelines for advanced CPR emphasize chest compressions with good quality and early defibrillation. Prehospital CPR performed by ambulance crew, an automated external defibrillator (AED) is used. The AED analyzes the heart rhythm and the performer is following the advice to chock the heart or not, given by the AED. During on-going CPR there are sequences when no chest compression is performed known as hands-off time. Hands-off time includes the time for the AED to analyze the heart rhythm and the time when advice is given to the crew.

Det är allt vanligare att personer som överlevt hjärtstopp eller har allvarlig hjärtsvikt behandlas med en implanterad defibrillator. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en implanterad defibrillator. Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: att känna rädsla för att få en strömstöt eller för att dö; att känna sig begränsad av ICD:n; att känna sig förändrad; att tvingas anpassa sitt liv; att sakna information och känna behov av stöd; att känna sig tacksam och trygg med ICD:n. Resultatet visar att det till stor del är osäkerheten och rädslan för att få en strömstöt som gör att personer med ICD känner att de själva begränsas och att livet förändras.

En implanterbar defibrillator kan vara en livräddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundär eller primärprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid ställningstagande till behandlingen. Den innebär fysiska, psykiska och sociala anpassningar.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator (ICD) har till uppgift att återställa hjärtats rytm vid en arytmi. Implantationerna ökar stadigt, studier har dock visat att sjuksköterskor inte upplever sig ha tillräckligt med kunskaper om ICD:n och de upplevelser som patienter kan väntas få efter implantation. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med en implanterbar defibrillator. Metod: Uppsatsen är gjord som en litteraturöversikt med 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderade. Artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo.

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med en implantable cardioverter defibrillator (ICD).  Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där tolv vetenskapliga artiklar av kvantitativ karaktär analyserades och användes i studiens resultatdel.  Sökorden som användes var Defibrillators, Implantable, Quality of Life och health related. Inklusionskriterier var artiklar skrivna på engelska, peer-reviewed, publicerade från år 2000 och framåt samt deltagarna i dessa studier skulle vara 19 år eller äldre. I studien framkom det att ICD-patienter undvek specifika platser, objekt och fysiska aktiviteter relaterade till ICD:n. Också en oro över bilkörning framkom.  ICD-patienter utsätts för en förändring i livssituation och är i behov av stöd och individuell informationsgivning gällande deras medicintekniska anordning.

Varje år drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. De personer som överlever ett hjärtstopp kan bli aktuella för behandling med en Implanterbar Defibrillator (ICD).  Denna har funnits i bruk sedan 1980. Antalet implantationer ökar och utvecklingen går ständigt framåt. Sjukvården har en viktig roll i att stödja, utbilda och informera patienter och deras anhöriga så att de kan anpassa sig till det nya livet som ICD bärare.Syftet var att belysa ICD-bärares upplevelser av förändrad livssituation. Detta gjordes genom en litteraturstudie.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar.

Detta arbete är inriktat på hur man inom polisen skulle kunna förebygga och lösa vissa akutsjukvårdssituationer på ett bättre sätt med hjälp av syrgas och defibrillator. Det har redan beaktats av både räddningstjänst och polis i olika län. Räddningstjänsten i Umeå har många års erfarenhet av syrgasbehandling, och detta arbete har lett till att bl.a. samarbetet mellan räddningstjänsten och ambulanssjukvården har blivit mycket bättre. Dessutom finns möjligheten att räddningstjänsten i glesbygden förebygger skador under den tiden det tar för ambulansen att komma fram.

Då behandling med implanterbar defibrillator (ICD) enligt forskningförlänger överlevnaden för hjärtsjuka har socialstyrelsen i sina nationellariktlinjer rekommenderat att behandling av arytmier och hjärtsvikt medICD ska prioriteras. Detta kommer att leda till att antalet patienter medICD ökar i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivafaktorer som påverkar ICD patienternas hälsorelaterade livskvalitet.Studierna påvisade generellt sett att ICD patienter som grupp inte hadelägre hälsorelaterad livskvalitet, men på individ nivå framkom detpåverkande faktorer. Dessa faktorer indelades i tre kategorier:psykologiska faktorer, att uppleva defibrilleringchocker samt tid föranpassning och betydelsen av patientens ålder.Sjuksköterskan har en viktig roll i en omvårdnadssituation att ingetrygghet, stödja patienten och bidra till att patientens kunskap ökar. Detger patienten möjligheten att påverka sin hälsorelaterade livskvaliteteftersom den är avgörande för patientens välmående och upplevelse avICD behandlingen.Informanterna i resultatstudierna var övervägande män och ur ettgenusperspektiv begrundas att resultatet i litteraturstudien interepresenterar befolkningen i stort.Med hänvisning till att antalet patienter med ICD kommer att öka iframtiden, behövs mer forskning om kvinnor och deras upplevelse avhälsorelaterad livskvalitet och ICD behandling..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka fördelar det finns för affärsbanker att använda sig utav handelsalgoritmer inom aktiehandel jämfört med manuell handel. Genom att intervjua tre företag som verkar inom handel med värdepapper skall jag försöka få svar på varför den algoritmiska handeln ökat och vilka dess fördelar är gentemot manuell handel. Undersökningen visar att en stor anledning till att företag ökar sin användning av handelsalgoritmer inom sin aktiehandel är för att det är mer kostnadseffektivt alternativ jämfört med manuell handel. Datorernas snabbhet och möjlighet att överblicka flera marknader och tusentals värdepapper samtidigt gör att affärsbankerna kan göra fler affärer jämfört med manuell handel men med färre mäklare..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka fördelar det finns för affärsbanker att använda sig utav handelsalgoritmer inom aktiehandel jämfört med manuell handel. Genom att intervjua tre företag som verkar inom handel med värdepapper skall jag försöka få svar på varför den algoritmiska handeln ökat och vilka dess fördelar är gentemot manuell handel. Undersökningen visar att en stor anledning till att företag ökar sin användning av handelsalgoritmer inom sin aktiehandel är för att det är mer kostnadseffektivt alternativ jämfört med manuell handel. Datorernas snabbhet och möjlighet att överblicka flera marknader och tusentals värdepapper samtidigt gör att affärsbankerna kan göra fler affärer jämfört med manuell handel men med färre mäklare..

Efter angiografiska ingrepp ska kärlet förslutas och det kan göras på olika sätt. Det finns olika förslutningsmetoder såsom att komprimera manuellt eller lägga in en Angioseal. Syftet med studien var att studera skillnader mellan två vaskulära förslutningsmetoder, Angioseal och manuell kompression. Denna studie innehåller 11 vetenskapliga artiklar som vi hittat genom sökningar i vetenskapliga databaser. Vårt resultat visade att det inte fanns några stora skillnader när det gällde komplikationer mellan Angioseal och manuell kompression.

AimThe aim of this study was to find out how the research that has changed CPR training developed from a historical perspective. The question at issue was: When the recommendations for chest compressions/ventilation, defibrillator and education have been changed, what kind of research led to the development?MethodTo fulfill the aim of this study we chose a review process. First we read the international guidelines for cardiopulmonary resuscitation (CPR) published by the American Heart Association (AHA), from year 1980 until year 2010. Secondly we chose the most important changes that had been made within the issues we had selected, then we examined the research that had supported these issues.

Blodtrycksmätning är en viktig del i en sjuksköterskas arbetsuppgifter och då både manuell och digital blodtrycksmätning idag förekommer parallellt inom svensk sjukvård syftar denna studie till att undersöka om det finns någon skillnad mellan de uppmätta resultaten i dessa mätmetoder och beskriva denna eventuella skillnad. Undersökningen genomfördes på en kärlkirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige under hösten 2009. Populationen bestod av 38 inneliggande patienter som följdes upp med totalt 65 blodtrycksmätningar. För att utföra undersökningen tillämpades cross-over design med kvantitativ ansats. Resultaten visade skillnader mellan de två mätmetoderna då den digitala metoden uppmätte högre blodtryck än den manuella. Digital blodtrycksmätning visade genomgående högre mätresultat jämfört med manuell metod.

Munhälsan är en viktig del av allmänhälsan som kan påverka livskvaliteten. Plack har betydelse för munhälsan och kan vara en bidragande faktor till utveckling av parodontala sjukdomar och karies. Syftet med litteraturstudien var att jämföra den plackavlägsnande effekten med användning av manuell och elektrisk tandborste.Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning av vetenskapliga artiklar i databasen Pub Med. Sökorden var ?dental plaque?, ?plaque?, ?dental biofilm?, ?electric toothbrush?, ?power toothbrush? och ?manual toothbrush?.Resultatet baserades på en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar.