Electronic Data Interchange (EDI) ingår i det mer omfattande begreppet elektronisk handel. EDI innebär elektroniskt utbyte av strukturerad information och genom att använda sig av EDI kan företag kombinera överföring och lagring av information, vilket innebär att manuella arbetsuppgifter kan reduceras. Vid elektroniska affärer mellan företag anses EDI vara det medel som har störst potential att sänka företagens kostnader samt leda till ökad kundservice. Den ökade mängden information i samhället ställer krav på snabb, kostnadseffektiv och automatisk informationsöverföring mellan handelspartner. Det finns ett antal hinder som bromsar utvecklingen för elektronisk handel.

DNA-spår har idag stor vikt i de flesta sorters brottsutredningar och kan i många fall vara helt avgörande för utgången i ett brottmål. I Sverige är det Biologienheten på Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) som gör de flesta spårsökningar och spårsäkringar av material tagna från brottsplatser. Materialen som kommer in till SKL:s Biologienhet måste hanteras med stor försiktighet, eftersom dagens analysmetoder för DNA är otroligt känsliga. Ett spår kan lätt bli kontaminerat med irrelevant DNA från personer, lokaler, utrustning och andra material, och en kontamination kan leda till högst oönskade effekter.För att kunna övervaka bakgrundsnivåer av DNA i laboratorielokalerna för grova brottsutredningar på SKL syftade detta projekt till att utforma ett förslag till rutiner för provtagning och klassificering av provresultat. Genom kontakt med andra länders motsvarighet till SKL och genom diskussioner med flera medarbetare på SKL, togs ett provtagningsprotokoll fram.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever information inför gynekologiska ingrepp och undersökningar. Metoden som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Data insamlades via två databaser, Medline och Cinahl. Andra sökstrategier var manuell sökning i valda källor. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet, dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin naturen utanför. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna estetiken ? avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer samt sjuksköterskan ? en del av vårdmiljön.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

IntroduktionInterpersonella konflikter är vanligt på arbetsplatser, vilket har en negativ påverkan på arbetsklimat och trivsel. Även patienternas omvårdnad kan beröras av konflikter i personalgruppen. Chefen är den som förväntas ingripa för att lösa sådana problem, men för chefer är konflikthantering ett område som upplevs svårt, som tar mycket tid och där man saknar kunskap.SyfteAtt undersöka vilka konflikthanteringsstrategier vårdenhetschefer använder vid interpersonella kon-flikter, och vad som påverkar valet av konflikthanteringsstrategi.MetodStudien är en litteraturstudie i vilken 7 vetenskapliga studier/artiklar ingår. Ingående artiklar hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus, samt med manuell sökning i tidskrifterna Journal of Nursing Management och Journal of Advanced Nursing. Artiklarna var publicerade mellan 1991 och 2008.ResultatStudierna visade att vårdenhetschefer ofta använder konflikthanteringsstrategier som endast ger kort-variga lösningar, och som inte är effektiva.

Bakgrund: Venösa bensår är ett kroniskt, smärtsamt tillstånd. Såren är ofta svårläkta och växlar mellan läkning och recidiv. I Sverige beräknas ca 50 000 personer vara drabbade. Behandlingen riktar sig idag främst till själva sårbädden och människan bakom såret och dess upplevda livsvärld förbises. Kunskap och förståelse för hur personer med venösa bensår upplever sin livsvärld kan leda till att riskfaktorer för recidiv identifieras samt att behandlingen och bemötandet förbättras.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande påverkar närstående till personer som vårdas palliativt samt beskriva närståendes behov av stöd under vårdtiden. Vidare var syftet att granska inkluderade artiklars design. Litteraturstudien var av beskrivande design och inkluderade 13 artiklar som söktes fram i databaserna PubMed och Academic Search Elite samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att närstående var närvarande dygnet runt vilket begränsade deras frihet samt att bidragande stöd kunde lindra vårdtyngden och underlätta för närstående. Stödet från hälso- och sjukvårdpersonal beskrevs både som svagt och tillfredställande.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en vanlig sjukdom och sjuksköterskan möter dessa patienter i olika samanhang. Då det finns ett starkt samband mellan KOL och rökning upplever många personer med KOL skuld, skam och stigmatisering. Personer med KOL har omfattande kontakt med vården. Att denna kontakt inte förstärker upplevelserna av skuld, skam och stigmatisering är därför av stor vikt. För att kunna möta behoven hos personer med KOL behöver sjuksköterskan förstå innebörden av dessa känslor.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Vidare var syftet även att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp samt dess urval. Metoden utgick från designen beskrivande litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sällskapsdjurets betydelse var till stor del positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden.

I skogsbruket ställs ständigt krav på effektiviseringar och ökad tillväxt. Samtidigt efterfrågas, via certifieringskrav, lagändringar och opinionsyttringar, ett skonsammare skogsbruk med ökad miljömedvetenhet och ett mer hållbart nyttjande av skogen som resurs. Syftet med detta arbete är att kvantifiera etablerings- och långsiktigt tillväxtresultat efter användning av det miljömässigt skonsamma markberednings- och planteringskonceptet EcoPlanter, som Holmen Skog AB använt praktiskt i ungefär ett decennium. Studien omfattar 14 EcoPlanterföryngrade bestånd som planterades mellan åren 1996-1998 i Östergötlands län. Till vart och ett av dessa bestånd valdes ett referensbestånd, med likartade yttre förutsätt-ningar, som föryngrats genom harvning och manuell plantering. Hälften av de 28 bestånden är planterade med tall och hälften med gran.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier.Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening.

Ur ett globalt perspektiv blev under 2014 ungefär 7 av 1000 resväskor försenade isorteringsprocessen, vilket resulterade i 24.1 miljoner resväskor. Kostnaden kopplattill detta är stor hos många flygbolag, då det innebär manuell hantering. Ett steg motlösningen av misskött bagage är Radio Frekvent Identifikation (RFID) som börjardyka upp på flygplatser runt om i världen som ett komplement till denstreckkodslösning som finns idag. En fullständig implementering av ett RFID-systemöver samtliga flygplatser i världen skulle göra att hela industrin sammanlagt skullekunna spara $760 miljoner USD årligen i kostnader kopplat till försenat ochborttappat bagage.Tidigare studier visar att ett införande av ett RFID-system inom bagagehantering påen flygplats har medfört fler fördelar än nackdelar inom olika aspekter somexempelvis minskade kostnader och effektivare processer. Vilket leder till fråganvarför har inte svenska flygplatser infört detta? Denna studie har som syfte attundersöka vilka utmaningar som finns kring ett införande av ett RFID-system inombagagehantering på svenska flygplatser.