Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hälso- ochsjukvårdens platser och resurser. Det är därmed viktigt attsäkerställa att dessa patienter får god vård och belysa vilkafaktorer som kan inverka på omvårdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa patienter ser ut. Det användes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot patientermed missbruksproblematik och detta inverkade på omvårdnadenav patienterna.

Huvudsyftet med undersökningen var att utröna om det subjektiva välbefinnandet bättre prediceras av neuroticism än extraversion, samt om neuroticism och reaktionstiden för negativa bedömningar är mer betydelsefulla för det subjektiva välbefinnandet än extraversion och reaktionstiden för positiva bedömningar. Andra undersökningar har gett blandade resultat. I den första studien var deltagarna 184 personer i åldrarna 16-67 från en arbetsplats, två gymnasieskolor, två bibliotek samt en komvuxskola i södra Sverige. En enkät användes för självskattningar av neuroticism, extraversion samt det subjektiva välbefinnandet. Korrelationer och en multipel regressionsanalys visade att neuroticism var en starkare prediktor än extraversion till det subjektiva välbefinnandet.

Detta arbete är en studie i hur kreativitet på arbetsplatsen kan understödjas med hjälp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem. Delarna jag tittat på visar att det är viktigt att möjliggöra möten, både planerade och spontana. Ett annat sätt är att tillåta inkubation på olika sätt, det kan vara genom umgänge eller genom att få göra något annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinsläpp och utsikt. Genom att tillåta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, något som också kan främja kreativitet.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården kan personal råka ut för olika arbetsrelaterade besvär. Sjuksköterskan kommer i kontakt med många olika typer av läkemedel. Alla läkemedel är inte harmlösa för dem som iordningställer och administrerar dem. Då företagssköterskan ska arbeta hälsofrämjande och preventivt är det intressant att belysa sjuksköterskors arbete med intravenös antibiotika. KASAM kan vara till hjälp, på en arbetsplats, för att ta reda på vad som krävs för att kunna bevara men också förbättra hälsan hos medarbetarna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om risker vid arbete med intravenös antibiotika.

Många företag och organisationer ser idag arbetsplatsen som en god arena för hälsofrämjande arbete och det finns en mängd olika metoder, områden och sätt att arbeta på inom området friskvård på arbetsplatsen.Även Statens Folkhälsoinstitut har uppmärksammat att insatser som främjar hälsan i arbetslivet krävs och att arbetsgivaren har ett ansvar i att arbeta för en god arbetsmiljö, såväl fysiskt och psykiskt som socialt.En aktör inom friskvårdsarbete på arbetsplatsen är Korpen som arbetar med projektet Hälsodiplomering. Syftet med denna uppsats var att utvärdera detta projekt på en rehabavdelning inom Göteborgs stad som har varit hälsodiplomerade sedan 2006. De metoder vi använde för att få svar på våra frågeställningar var intervjuer med en hälsocoach på Korpen och chefen på den aktuella avdelningen samt en enkätundersökning av de anställda på avdelningen.Undersökningen visade tydligt chefens betydande roll i friskvårdsarbetet. Två av de faktorer som de anställda uppgav var viktiga i ett hälsoarbete med långsiktiga resultat var just en engagerad chef men även att de aktiviteter som ingår utförs på arbetstid. Vår undersökning visade också att det för ett lyckat resultat är viktigt att de anställda får vara delaktiga i hälsoarbetet och i utformandet av de aktiviteter som ingår samt att tydliga mål sätts upp..

Två begrepp som ofta diskuteras inom organisationsteori är Medarbetarskap och Human resource management. Personalen ses ofta som ett företags främsta resurs. Denna uppsats bygger på en kvantitativ undersökning bland personalen inom en Telekomkedja. Vårt syfte är att bringa klarhet i frågan om i vilken utsträckning det ?myndiga medarbetarskapet? existerar, hur olika strategiska åtgärder påverkar försäljningen, vad som påverkar medarbetarnas motivation samt hur deras lojalitet gentemot arbetsgivaren ser ut.Undersökningen visar att personalen i Telekomkedjan trivs bra på sin arbetsplats.

Två begrepp som ofta diskuteras inom organisationsteori är Medarbetarskap och Human resource management. Personalen ses ofta som ett företags främsta resurs. Denna uppsats bygger på en kvantitativ undersökning bland personalen inom en Telekomkedja. Vårt syfte är att bringa klarhet i frågan om i vilken utsträckning det ?myndiga medarbetarskapet? existerar, hur olika strategiska åtgärder påverkar försäljningen, vad som påverkar medarbetarnas motivation samt hur deras lojalitet gentemot arbetsgivaren ser ut.Undersökningen visar att personalen i Telekomkedjan trivs bra på sin arbetsplats.

Bakgrund: En rehabiliteringsplan bör vara enskilt anpassad efter individen och beskriver personens rehabilitering. Den ska innehålla mål, rehabiliteringsinsatser och uppföljning. Mottagningen för Neurorehab vid ett sjukhus i Norrbotten använder sig av rehabiliteringsplaner för att för att uppnå patientcentrerade mål. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilka upplevelser patienter har i samband med bedömning och upprättande av en rehabiliteringsplan samt tillämpning av den tre till sex månader efter utskrivning. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex deltagare som har fått en rehabiliteringsplan upprättad.

Äldreomsorgen har varit drabbat av nedskärningar och omsorgspersonalens arbetssituation har beskrivits som tidspressad. Känslan av att inte kunna ge rimlig hjälp till de äldre och att uppleva det som mycket att göra har kopplats till psykisk och kroppslig trötthet. Psykosociala modeller har visat att resurser i arbetsmiljön kan motverka detta. Syftet med denna studie var att ur ett hälsofrämjande perspektiv undersöka positiva arbetsmiljöfaktorer för personal inom hemtjänsten samt hur äldreomsorgen som arbetsplats tidigare beskrivits i forskning, och hur arbetsmiljön relaterar till hälsa. I syfte av en kvalitativ enkätstudie formulerades frågor viktiga för hälsa och välbefinnande ur ett hälsofrämjande perspektiv.

I denna studie har vi intervjuat två vårdbiträden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra åtskillnad på vårdbiträden och undersköterskor då vi anser att befattningen är en faktor som i denna studie inte inverkar på studiens resultat.Detta är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom äldreomsorgen, där fokus ligger på undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet.Att förvärvsarbeta tar upp en stor del av de flesta människors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla någon gång under vårt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig åt men vi alla har någonting gemensamt. Vi vill vara bra på det vi utför. Vi vill få bekräftelse.

Genom att studera relationen mellan intention till uppsägning och upplevd arbetstillfredsställelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill säga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsägning inom vården och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjälp av en webbenkät som skickades till deltagarna(N=48), vilka härrörde från ett äldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för två av studiens hypoteser gällande korrelation mellan arbetstillfredssällelse, organisationsengagemang och intention till uppsägning. Resultatet gav även delvis stöd till två av studiens hypotes vad gäller negativa korrelationer mellan anställdas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anställda inom vården och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.

Denna undersökning har haft som syfte att undersöka förskollärares erfarenheter av och åsikter om anmälningsplikten i förskolan. Undersökningens resultat har byggts på enkätsvar från 40 förskollärare i Stor-Stockholm. Resultatet visar att det största skälet till att fler anmälningar inte görs är att man inte litar tillräckligt på sig själv och sina misstankar. De flesta har negativa erfarenheter av en anmälan och önskar vara mer säkra på sina misstankar innan de anmäler nästa gång. De uttrycker en osäkerhet kring begreppet barn som far illa.

Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvåld, och syftet var att undersöka vilka föreställningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvåld samt hur de ser på förutsättningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som utövar våld i lesbiska relationer? Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för våld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgår socialsekreterare ifrån i sina resonemang kring lesbiskt relationsvåld? Vilka förutsättningar anser sig socialsekreterare ha på sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i våldsamma relationer?Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi använde en kvalitativ metod. Utifrån fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka föreställningar de hade kring lesbiskt relationsvåld. I analysen användes två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer.