Skolforskningen har ofta intresserat sig för hur flickor och pojkar presterar i skolan sett ur ett könsperspektiv. Hur lärarna ser på könstillhörigheten som en faktor för hur elever klarar av skolan har stått mindre i fokus. Vilka uppfattningar har lärare om könets betydelse för vad eleverna presterar? Kan lärarnas attityder och förutfattade meningar till och med hindra dem från att se det som eleverna verkligen presterar? För att få en uppfattning om detta har jag intervjuat sex svensklärare på högstadiet och gymnasiet om deras syn på manliga och kvinnliga elevers skrivande i skolan. Jag har dessutom tittat på ett antal elevtexter som jag fått från dessa lärare.

The aim of this Master?s thesis is to examine how gender is described in some of the most popular children?s picture books in year 2007 and 2008. The theory used is based on Berger?s and Luckmann?s theory about Social construction, Bjerrum Nielsen?s and Rudberg?s theory about Gender socialization, Gens? theory How girls becomes women and boys becomes men and Hirdman?s theory about Gender contracts. The method used is an analysis of ideal types.

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande.

Vårt syfte är att studera hur pojklagskulturen i ett ishockeylag ser ut och hur dess normalitet upprätthålls genom positiva och negativa sanktioner med särskilt fokus på maskulinitet, Manligt fostrande, konfomitet, interaktionsritualer och sociala band.Studien genomfördes genom deltagande observation där vi följde ishockeylaget Pucksta under två veckor. Vi följde dem på alla deras schemalagda träningspass under denna tid och även i omklädningsrummet där vi förde informella samtal med spelarna men också tränare och ledare. Resultatet visar att det är viktigare att vara en central deltagare i pojklagskulturen än att prestera idrottsligt. Spelarna visar upp traditionella manliga attribut och använder sanktioner för att upprätthålla en normalitet. Konformitet är ett verktyg för att skaffa sig ett centralt deltagande vilket samtidigt stärker de sociala banden. Det finns utrymme för ett avvikande mot pojklagskulturens normalitet men ett överdrivet avvikande sanktioneras negativt.

Många dagliga köpbeslut berör saker som måste inhandlas till hemmet för vårt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvändiga varor inhandlas ofta på samma butik om och om igen. Av vilken anledning återvänder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan räknas som de mest återkommande produkter vi använder oss av?Denna uppsats lägger fokus på att hitta skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de väljer att handla på de dagligvarubutiker som de har valt som sina primära.För att svara på frågan om män och kvinnor anger samma faktor som störst påverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes två enkätundersökningar på vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invånarantal mellan 1000- 30 000.

Syftet med den här C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning är att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehållet i några läroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i två delfrågor och den första är: hur presenteras kvinnan i några läroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frågan: presenterar dessa läroböcker kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar på dessa frågor har jag med utgångspunkt från forskningen tagit ställning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre läroböcker i historia för gymnasiet och använt mig av textanalys och Säfströms (1999) metod med inläsning och utläsning. I bearbetningen av resultatet har jag använt frågor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgått från Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i läroböckernas innehåll.

Beröring hör till människans basala behov och skapar emotionellt och fysiskt välbefinnande. Intresset för detta ämne väcktes under våra verksamhetsförlagda utbildningar. Upplevelsen av beröring är unik och olika för alla människor. I bakgrunden tas begreppet ?beröring? upp samt ?kroppen och beröring?, ?beröring i omvårdnaden? och ?beröring i omvårdnadsrelationen? utifrån relevant litteratur.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom Manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Syftet med vårt arbete är att få insyn i fem unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren från intervjuerna sammanställdes och bearbetades i förhållande till fyra rubriker som täcker vårt syfte. Resultatet har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara.Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i Manligt och kvinnligt kodade positioner.

Vårt syfte med studien är att studera hur begreppet och fenomenet pedofili konstrueras och reproduceras i media- och forskningsartiklar. Genom att göra en diskursanalys av ett antal utvalda texter från de båda fälten, vill vi se vilka bilder/diskurser som finns av pedofili och även av pedofilen. De frågeställningar vi utgår från i studien är följande; - Vilka olika diskurser kring pedofili kan vi identifiera i vårt analysmaterial?- Hur konstrueras begreppet pedofili och därmed pedofilen, i media och forskning? - Konstrueras genus i diskurserna om pedofili och i så fall på vilket sätt? Den teoretiska referensram vi har använt oss av är poststrukturalismen och den feministiska poststrukturalismen. För att anlägga ett genusperspektiv på studien, kommer vi att utgå från begreppen performativitet, heteronormativitet, genus och den heterosexuella matrisen.

Trots att Sverige är ett av de mest jämställda länder i världen är kvinnor kraftigt underrepresenterade i toppositioner i näringslivet. Denna studie analyserar kvinnligt ledarskap inom kooperativa företag. Ledarskap är en process där avsikten är att en person påverkar andra genom sitt handlande oavsett om denne innehar en formell position eller inte. Syftet med studien är att beskriva och illustrera hur kvinnliga styrelseledamöter leder, genom att ge insikt i deras erfarenheter, familjesituation, karriär och deras funderingar kring kvinnligtledarskap. I undersökningen ingick fyra kvinnliga styrelseledamöter i KF.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhälle som är uppdelat på kvinnliga och manliga kroppar. Materialet består av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika från den manliga och kvinnliga normkroppen. Utifrån teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den självupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers gränser i miljöer som präglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de använder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berättelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras självupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhället, påverkar deras livsutrymme både kroppsligt och identitetsmässigt.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vilka betydelser som skrivs fram i yngre elevers narrativa texter. Hur pojkar och flickor förhåller sig till genus när de skriver berättelser och hur deras berättelser kan förstås i förhållande till den systemiskt funktionella grammatiken är denna studies huvudfokus. Genom institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier fick vi ta del av redan insamlat material. Data för vår studie utgjordes av 18 texter skrivna av elever i årskurs 2 vid ett enskilt tillfälle. Med systemisk funktionell grammatik som teoretisk bas utfördes en transitivitetsanalys och en ergativitetsanalys, för att besvara följande frågeställningar: Med vilka processtyper realiseras mening i de olika elevtexterna? Hur skrivs agentivitet och påverkanskraft (ergativitet) fram i processerna? Hur samspelar agentivitet och genusidentitet i texterna med skribenternas kön? Vi fann att relationella och materiella processer är vanligast förekommande i både pojkar och flickors texter.