Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige. Trots att lika många kvinnor som män insjuknar förekommer stora skillnader vid insjuknande och behandling. Syfte: Att ur ett genusperspektiv beskriva likheter och skillnader i samband med insjuknande och vårdförlopp hos personer som drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Utifrån en litteratursökning valdes 12 artiklar, som svarade mot syftet.

The way towards an equal society, where both women and men has the same possibilities both private and in professional life, has been a long and still ongoing process. During my practical studies to become a recreation instructor I have noticed a difference between the children I have met in my workplace. What I saw was that girls and boys had a different approach towards their future, plus that the pedagogues at the school had different roles depending if they were men or women.In this study I have investigated which dreams and visions a group of after-school children has, plus how these distinguish between the genders. I have through group interviews, first three boys and then three girls, investigated how children look at their future focusing on career, spare time and familysituation. The questions have also focused on how children look at the schools pedagogues with gender as a premiss.My result shows that the children's vision on their future tends to look different between the genders.

I vårt samhälle råder en maskuliniserad föreställning om företagare och entreprenörer. Kvinnor är ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att påverka våra attityder, vår tradition, vår samhällsstruktur samt den manliga prägel som företagandet har idag. Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger på forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket på forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhälle och medvetandet om hur viktigt det är ökar hela tiden. Syftet med denna studie är att ta reda på kvinnors motiv och drivkrafter för att välja företagande som karriär samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affärsutveckling. Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berättat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött på vägen. Det har talats om att kvinnor och män talar olika språk och hur man som kvinna bör bete sig bland affärsmän för att nå framgång.

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Syftet med studien är att undersöka hur några barn uppfattar och tolkar genus samt om och hur de i så fall identifierar sig med huvudrollsinnehavarna i Wieslanders bok Mamma Mu åker rutschkana. Dessutom är det av intresse att se om och på vilket sätt författaren till den valda boken skriver utifrån ett genusperspektiv. Boken i studien valdes subjektivt ut från en lista över de femtio mest utlånade barn- och ungdomsböcker på folkbiblioteken i Lunds kommun, 2010. Studien genomförs på en förskola i södra Sverige med tre flickor och tre pojkar i åldern fem år. Analysmetoden som används i studien är kvalitativ och bygger på en hermeneutisk analysmodell.

Denna studie utgår från Judith Butlers genusteori om hur kön görs samt Michel Foucaults teorier om samhällsnormer och makt i förhållande till särskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar på psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts på diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning då tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser är väldigt ojämn. Syftet med studien är att undersöka genusstrukturers påverkan på psykiatrisk diagnostisering utifrån DSM-IV. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: Går det att benämna diagnoskriterier som könsneutrala då diagnostisering i hög grad handlar om andra människors (vars egna erfarenheter och värderingar färgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen är så ojämn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning? En enkätundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun.

Den här uppsatsen berör folkbildningsideal och folkhögskolemödrar. Folkhögskolemödrar kallas de kvinnor som ansvarade för kvinnors undervisning vid svenska folkhögskolor i 1800-talets slut och 1900-talets början. De var gifta med skolans rektorer och ansvarade för det mesta praktiska arbetet på skolorna. Uppsatsen undersöker vilka folkbildningsideal som format två av de första folkhögskolemödrarna i deras bildningssyn och även hur de förhöll sig som kvinnliga folkbildare till manligt utformade folkbildningsideal. De folkhögskolemödrar uppsatsen behandlar, Elisabeth de Vylder och Cecilia Bååth-Holmberg, representerar två av de tre bildningsideal som idéhistorikern Bernt Gustavsson har formulerat.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas på det statligt ägda företaget Svenska Spel. Sverige är ett land som har klara riktlinjer för hur jämställdhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framträder idag på höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vår förståelse för hur kvinnligt ledarskap på Svenska Spel uppfattas och få en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka huruvida det androgyna modet sker på lika premisser för män respektive kvinnor. Genom en semiotisk analys av det androgyna modet i tre science fictionfilmer förs en diskussion om det androgyna modets premisser kopplat till könsstereotypa uppfattningar om det manliga respektive kvinnliga modet. Då det androgyna uppstår i gränslandet mellan vad som är manligt och vad som är kvinnligt, och då samtliga klädedräkter uppvisar en tydlig dragning åt ett visst köns silhuetter så ägnas en stor del av uppsatsen åt att analysera karaktärernas blickar och positioner för att se vart det androgyna uppstår, och därmed också kunna besvara om det sker på lika premisser. Science fictiongenren som är en genre som erbjuder sin upphovsmakare fria tyglar att skapa den värld hen vill, och som erbjuder en möjlighet att applicera reella maktstrukturer på en imaginär värld ifrågasätts här för sitt sätt att trots detta tendera att falla in i stereotypa föreställningar om hur kön representeras och presenteras i klädedräkt och positioner.  Uppsatsen fastställer att det androgyna inte sker på lika premisser för män respektive kvinnor, utan visar att kvinnor i större utsträckning ikläds manliga klädedräkter, medan männen snarare ikläds kvinnliga egenskaper, det vill säga ges feminiserande drag. Detta leder i förlängningen till att det androgyna modet tenderar att osynliggöra det kvinnliga modeidealet, och tillika cementera stereotypa föreställningar om vilken klädedräkt männen tillåts bära eller ej..

Uppsatsen undersöker framställningen av kvinnligt genus i en fantasy roman..

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Titel: Musik, media och genus - en studie av förekomsten av könsbrytande eller könsbevarandemönster i intervjuer med musikartister.Författare: Fredrika Frimanson och Elin FriskKurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 49 sidor (exklusive bilagor)Syfte: Att undersöka på vilka sätt intervjuaren bryter emot eller bevarar normer kring manligt ochkvinnligt i intervjuer med soloartister av båda könen i radio.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Sex radiointervjuer med musikartister tagna från inslaget Kronologen i Musikguiden iP3, år 2012.Huvudresultat: Efter att ha undersökt intervjuer med musikartister av båda kön har vi inte funnitnågot tydligt tecken på att intervjuaren medvetet behandlar män och kvinnor olika på grund avderas kön. Det finns däremot vissa fall i intervjuerna där genusdimensionen påverkar inriktningenpå frågorna. Inte bara intervjuaren är aningen genusbevarande utan det är även de personer som blirintervjuade. I högsta fall är det kvinnorna som blir tillskrivna flest könsbevarande könsstereotypermedan det är en bredare variation bland männen. Reaktionerna från intervjupersonerna visar på attbåde kvinnor och män aldrig motsäger sig en könsbrytande stereotyp medan de å andra sidanflerfallet gånger motsäger sig könsbevarande stereotyper.

Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella porträtteringen av pojkar/män och flickor/kvinnor i en läsebokserie bestående av tre läseböcker. Läseboksserien används vid läsinlärning i svenska i grundskolans tidigare år och är utformad efter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de föreställningar om Manligt och kvinnligt, såsom de förmedlas genom läseböckerna befäster eller bryter mot den rådande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag, där fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhällsområden män och kvinnor avbildas, vilka känslor och egenskaper män och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som används i porträtteringen av män och kvinnor. Studiens resultat är inte entydigt då de föreställningar om män och kvinnor som synliggörs i läseböckerna både kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befästa dem.

Jönsson, Emelie och Pütz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktärer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta. Malmö högskola: Fakulteten för lärande och samhälle. Studiens fokus ligger på hur karaktärer i bilderböcker framställs ur ett genusperspektiv och på pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien är att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet är även att beskriva hur pedagoger tänker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. Frågeställningarna är: Hur gestaltas karaktärerna utifrån ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tänker pedagoger kring genus i bilderböcker på två utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger på de två valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nå fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts.

Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ?[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller? (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges även att pedagogers förväntningar och sätt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte är att undersöka, med tanke på läroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet säger sig arbeta med genus- och jämställdhet.