Flickor kan bära blått och pojkar rosa. Det är ju egentligen inget lustigt med det. Men eftersom vi är så vana vid att det ska vara tvärtom reagerar många av oss starkt när vi ser någon annan bryta genusmönstret. Media är en stor orsak till detta. Ofta framställs samma bilder av vad många anser vara typiskt manligt respektive kvinnligt och därmed skapas stereotypa könsroller.

Uppsatsens syfte är att pröva tesen att Radiosportens sändningar har blivit mer jämställda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts är utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande får i sändningarna i förhållande till män och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frågan är kvantitativ. Radierade sekunder har räknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande. Kriterierna för jämställdhet är att de kvinnliga rösterna är proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande får ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sändningar. Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jämställd under  undersökningsperioden, men att det inte går att säga att ökningen är stabil från år till år. Resultaten visar också att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte får utrymme i nivå med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt..

Denna uppsats behandlar ungdomars syn på manliga och kvinnliga egenskaper ur ett jämställdhetsperspektiv. För att få klarhet i detta har vi genomfört tre gruppintervjuer, där ungdomar i åldern 15-17 år deltog. Vi har i huvudsak använt oss av Yvonne Hirdmans teori om genus och Simone de Beauvoirs tankar om kvinnors underordnade ställning i samhället. Vårt resultat visar att ungdomar inte är så jämställda som de själva anser. Deras svar tyder på att de är polariserade och har tydliga uppfattningar om hur män/kvinnor, killar/tjejer ska bete sig för att bli accepterade av de övriga.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ?Finns det några skillnader mellan Manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?? har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män.

En fallstudie gjord med två mansdominerade organisationer där kvinnors identifiering på dessa undersökd. Resultatet påvisar att kvinnor mycket väl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor än män, för att känna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojämnt förhållande mellan kvinnor och män i organisationerna vertikalt. Männen klättrar uppåt medan kvinnorna stannar längre ner. Detta beror inte till största delen på organisationerna, utan på samhällets sociala normer och värderingar om kvinnligt och manligt..

Syftet med denna studie är att belysa föreställningar ochupplevelsen av Manligt och kvinnligt ledarskap hos medarbetare och sedan undersöka påvilket sätt deras föreställningar och upplevelse reproducerar eller bryter mot genusstereotyperoch föreställningar om Manligt och kvinnligt ledarskap.Vilka föreställningar om ledarskap har de? Vilka önskvärda ledaregenskaper beskriverde?Hur upplever de sina ledare? Vilka egenskaper tillskriver de sina ledare?Är föreställningarna och upplevelsen av ledarna genusstereotypa? Speglarmedarbetarnas beskrivningar förställningar och/ förväntningar av kvinnligt respektivemanligt ledarskap (i jämförelse med de i litteraturen beskrivna egenskaper) eller bryterde mot stereotyperna? Kvalitativ studie med intervjuer.Vår studie visar att föreställningen om hur en bra ledare skall vara avvikerfrån det i litteraturen beskrivna traditionellt manliga idealet. Det framkommer i studien att ettbra ledarskap kännetecknas av en blandning av både stereotypt manliga egenskaper ochstereotypt kvinnliga egenskaper, såsom tydlig, grupporienterad, lyhörd, aktiv och beslutsamsamt inge förtroende och kontroll. Dessa egenskaper upplevs som positiva hos de egnaledarna och frånvaron av dessa bra ledaregenskaper upplevs som dåligt ledarskap. Studienvisar också att upplevelsen av tre ledare i det stora hela reproducerar genusstereotypaföreställningar om genus, medan upplevelsen av en ledare bryter mot föreställningen omkvinnlighet.

I denna studie har det undersökts vilka faktorer som påverkar män och kvinnors val av idrott. Det har även undersökts om det finns några märkbara genusskillnader på val och uppfattning kring sport. Denna studie utfördes efter kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter har intervjuats varav tre män och två kvinnor i åldrarna 19-23år. I resultaten framkommer att massmedia har stor inverkan på hur respondenterna uppfattade Manligt och kvinnligt idrottande.

I detta arbete undersöks en animerad karaktärs rörelser för att se vad som upplevs som stereotypiska manliga och kvinnliga rörelser. En könsneutral karaktär skapas och det animeras två gånganimationer och två springanimationer med antingen stereotypa manligaeller kvinnliga rörelser. Animationerna visas sedan för fem grafiker och fem icke-grafiker för att se hur de tolkar och upplever animationerna, och om de genom animationernas rörelserkan avgöra om det är en man eller en kvinna. Respondenternas svar analyseras och sammanfattas sedan i ett resultat. Det undersöks hur rörelserna påverkar vår uppfattning när vi ska avgöra om det är en man eller kvinna vi ser.

Syfte:Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?Metod:Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare.

Forskning om Manligt och kvinnligt ledarskap har funnits sedan en längre tid tillbaka men trots det är ämnet fortfarande omdebatterat. Ännu verkar det inte finnas några direkta svar på om det finns några skillnader mellan mäns och kvinnors ledarskap eller inte. Syftet med denna undersökning var att undersöka om det möjligtvis fanns skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer med avseende på ledarstil, kommunikation och konflikter. Studien utfördes med hjälp av intervjuer där tio personalchefer (fem män och fem kvinnor) vid utvalda företag tillfrågades. Undersökningen visade marginella olikheter mellan manliga och kvinnliga personalchefer.

I en värld där organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta ställning till, så väcks intresset för att dela på ledarskapet. Både på arbetsplatsen och i privatlivet vill vi få mer gjort. För att klara dessa nya krav som ställs på oss så kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjälpa oss att skilja arbete från privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfältet för vårt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och några som använt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjälpt dem och även vilka problem de kan ställas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in på tanken om ett delat Manligt och kvinnligt ledarskap, som jag även har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stärker vårt ledarskap och breddar synfältet i den allt mer komplexa organisationsvärlden.Min studie bygger på intervjuer med tre ledarpar som alla använder sig av ett delat ledarskap och där två av dessa paren är en man och en kvinna.

Syftet med undersökningen är att utöka förståelsen på vilket sätt media förmedlar idrott ur ett genusperspektiv, och diskutera dess konsekvenser. Vi vill med undersökningen få en ökad insyn i medias makt kring föreställningar om kvinnligt och manligt på sportsidorna. Vi har med hjälp av kvantitativ innehållsanalys i kombination med kvalitativ textanalys argumenterat kring olika tänkbara svar. Underlaget för vår studie baseras på ett omfattande kodningsschema där sportbilagan i Dagens Nyheter (DN) under februari månad 2011 utgjort empirin. Resulta-ten av kodningsschemat har jämförts med litteratur om genus, media och idrott.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, då den ibland anses ha andra kvalitéer än det som eftersträvas av chefer. Vad händer då ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? Förstärker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara på syftet med denna studie har vi genomfört en tvärsnittsstudie där vi har studierat attityder hos respondenter från tre skilda företag. I denna studie har vi använt oss av ett deduktivt arbetssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrån studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt är kopplad till könsstereotyper.

Syftet med vår studie är att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och män som ledare styr sina medarbetare.Vår studie är en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. Primärdata får vi genom en webbaserad enkätundersökning. Sekundärdata samlas in genom litteratur i ämnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primärdata genomförs genom att jämföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vår studie tenderar att styra på kvinnligt vis i vissa frågar och de manliga respondenterna tenderar att styra på manligt vis i vissa frågor. I andra frågor styr kvinnorna och männen lika, mer likt ett kvinnligt styrsätt.

The purpose of this study is to examine constructions of plaintiff [woman] and the defendant [man] in Swedish rape convictions from 2013. The cases in this study cover acquaintance rape. We also intend to analyze the constructions of the sexes in relations to each other. The study is completed by a qualitative text analysis, with inspiration of a hermeneutic interpretation. The result is presented by four categories: the worthy of protection of the woman, the penalty of the man, the complicity of the woman and credibility.