Sök:

Sökresultat:

1357 Uppsatser om Manliga vćrdgivare - Sida 61 av 91

Tematiskt eller kronologiskt? : en jÀmförande studie av lÀroböcker i svenska för gymnasiet

Detta examensarbete Àr en lÀroboksstudie, dÀr tematiskt respektive kronologiskt upplagda lÀroböcker i kursen Svenska B för gymnasieskolan har jÀmförts med avseende pÄ texturval. Arbetets syfte Àr att kartlÀgga skillnader i texturvalet mellan de tvÄ lÀrobokstyperna.Tre lÀroböcker av varje typ undersöktes. För var och en av de 593 textutdragen insamlades en rad data om texten sÄsom titel, publiceringsplats (verk), publiceringsdatum, textlÀngd, författare, författarens hÀrkomst och kön, period, genre och om det finns nÄgon information om författaren i textens kontext. Resultaten kunde mestadels tas fram ur kopplade tabeller skapades utifrÄn dataformulÀret.Undersökningen visar att de tematiskt uppbyggda lÀromedlen innehÄller större andel nyare texter och större andel sakprosatexter, samt fler texter skrivna av kvinnor, Àven om situationen Ànnu Àr lÄngt ifrÄn jÀmstÀlld. I de kronologiskt uppbyggda lÀromedlen dominerar skönlitteraturen, med epiken i spetsen, stort, och den manliga dominansen bland författarna Àr större.

Riktiga mÀn arbetar inte i förskolan

I Sverige i dag, Àr mÀn underrepresenterade i förskolan, cirka 3% av arbetskraften Àr mÀn. Utbildningsstyrelsen i Sverige, Skolverket, försöker Àndra pÄ detta genom elevrekryteringskampanjer riktade mot mÀn. De upprÀttar ocksÄ nÀtverk inom universiteten för att öka antalet manliga sökande i förskoleutbildningen och för att minska antalet mÀn inom detta omrÄde som dra sig tillbaka. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att avgöra vilka kvaliteter och / eller egenskaper mÀn har som Àr tillgÄngar till förskolor i Sverige. KÀnner barn och förskollÀrare ett behov av mÀn i förskolan, och i sÄ fall, hur definieras dessa behov? Undersökningen sker genom observationer och intervjuer med tio pedagoger i tvÄ förskolor; Men endast en av dessa lÀrare var mÀn.

Kvinnliga entreprenörer : och relationer till manliga och kvinnliga normer

line of business/industry and family, to more clearly discern how male and female norms are acquired among female entrepreneurs. The purpose of this study was to gain a greater understanding and knowledge of women's conditions regarding entrepreneurship, in relation to society's norms. The study is based on a textual thematic analyses, using two themes derived from Helene Ahls ?The Scientific Reproduction of Gender Inequality. A Discourse Analysis of Research Texts on Women`s Entrepreneurship?.

"Man kÀnde sig inte sÄ himla accepterad i skolan" : En studie om varför elever ger upp sina grundskolestudier

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

FrÄgor om bodelning : sÀrskilt om utdelning och vÀrdering av aktier i fÄmansbolag

Detta examensarbete undersöker kvinnors nÀrvaro i bÄde text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare Är (Ärskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre lÀroböcker som anvÀnds i grundskolan i Sverige. KursplanengÀllande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jÀmföras medböckernas innehÄll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault stÄr i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill sÀga dikotomi dÀr det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen Àr. Bergström och Boréus sÀger att det finns ettregelsystem som visar mÀnniskor vilket sÀtt de ska prata och agera pÄ.

Fingerstyrka mot toppen

KlÀttring Àr en vÀxande sport som krÀver jÀmn balans av styrka, teknik och psyke. I dagslÀgetsker klÀttertÀvlingar och de hÄrdaste utomhuslederna pÄ branta överhÀngande vÀggar med smÄgrepp. God fingerstyrka Àr nödvÀndigt att ha nÀr klÀttring utövas för att kunna hÄlla sig kvar igreppen, som bestÄr av lister, pÄ vÀggen. DÄ dessa lister tas anvÀnds en greppteknik somkallas för crimpteknik. Det gÄr att hÄlla i listen i denna teknik med tre olika positioner, closedcrimp, open crimp och open hand.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga skillnader mellan olika test av prestationsförmÄga ochcrimputhÄllighet, undersöka vilken crimpposition som gÄr att hÀnga lÀngst i samt utforskakorrelationen hÀngtid i crimp med styrkeövningar.TjugotvÄ manliga klÀttrare rekryterades och indelades efter inrapporterat personbÀsta i tregrupper (elit, avancerad och normal).

Vem syns? : En kvantitativ studie av mÀn och kvinnor i Norrbottens lokalpress

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

? En skola i förÀndring : Hur pÄverkar Lgr11 geografiundervisningen pÄ högstadiet?

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

"Man fÄr det att funka" : Ansvarsfördelning av barn vid en separation

Studiens syfte Ă€r att finna en förstĂ„else kring vilka sociala faktorer som producerar ett normativt beteende gĂ€llande ansvarsfördelningen runt barnen efter en separation. Undersökningen grundar sig dĂ€rför i följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser normen kring ansvarsfördelningen av ett barn ut efter en separation och hur upplevs denna ansvarsfördelning.Studien bygger pĂ„ en kvalitativ metod som i sin utformning skall generera en större förstĂ„else för vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. Vi har gjort fyra enskilda interjuver med tvĂ„ separerade par som har delad vĂ„rdnad över sina barn. VĂ„r teoretiska utgĂ„ngspunkt utgĂ„r ifrĂ„n socialkonstruktivismen.Den behandlar och beskriver hur kvinnliga och manliga beteende mönstren reproducerasvid interaktion individer emellan. Även teorin som förklara mĂ€nnens dominans i dagens samhĂ€lle (patriarkatet)samt den könade arbetsfördelningen inom den privata och offentliga sfĂ€ren (liberala feministiska perspektiv) finns att ta del av.Vi har funnitett dialektisktförhĂ„llande mellan traditionella könsmönster, reproducering utav dessa, den könade arbetsfördelningen samt relationen mellan barn och deras förĂ€ldrar innan separationĂ€r faktorer som pĂ„verkar normen kring hur ansvarsfördelningen av ett barn efter en separation ser ut och upplevs. .

SkönlitterÀrt urval i Sveriges gymnasieskolor - karaktÀristika, motiveringar och yttre styrande faktorer

Åtskilliga gĂ„nger har skolans litteraturundervisning varit föremĂ„l för diskussioner som hand-lat om det litterĂ€ra urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielĂ€rares urval av fristĂ„ende skönlitterĂ€ra verk, som lĂ€ses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lĂ€rarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkĂ€tunder-sökning i vilken 56 gymnasielĂ€rare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristĂ„ende skönlitte-rĂ€ra verk i nĂ„gon traditionell mening, men vĂ€l om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och vĂ€sterlĂ€ndska författarskap. Dock kan det idag Ă€ven talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell fĂ„r ett vĂ€sentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prĂ€gel.

JÀmförelse mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva ungdomars muskelstyrka

Fysisk aktivitet Àr en viktig friskfaktor och fysisk inaktivitet Àr en stor riskfaktor för ohÀlsa. Fysisk aktivitet innebÀr allt ifrÄn friluftsliv till styrketrÀning. God muskelstyrka Àr viktigt att ha under hela livet. Syfte: Syftet med denna studie var att jÀmföra fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva kvinnliga ungdomars muskelstyrka och fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva manliga ungdomars muskelstyrka. Metod: Fysiska styrketester genomfördes pÄ övre och nedre extremitet samt bÄlen.

TonÄrskillars omtanke : Hemarbete som vÀrdesymbol

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Att skriva historia : En kvantitativ studie av tidskriften Allt om Historia 2005-2010

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka innehÄllet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjÀlp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen Àr den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgÄngspunkt i den övergripande frÄgestÀllningen: ?Vad Àr innehÄllsmÀssigt de högsta kriterierna för att ett Àmne ska hamna pÄ omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sÄdant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehÄllsanalys utifrÄn 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan Ären 2005 och 2010.Uppsatsen utgÄr frÄn teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast Àr av det manliga könet. och/eller innefattar nÄgon form av krig som troligtvis Àger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt Àr att resultatet för de mest omskrivna vÀrldsdelar/lÀnder/titlar/Ärtal/kön och Àmnen egentligen behandlar tvÄ olika typer av artiklar.

Mat under MÄltidsprojektets inverkan pÄ kunskap, attityder och rutiner hos personal pÄ vÄrd- och omsorgsboenden : Implementering av nutritionsriktlinjer i vÄrd- och omsorgen av Àldre

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

SkolsvÄrigheternas diskursiva praktiker : En intersektionell diskursanalys

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->