Abstrakt Bakgrund: Män har arbetat med omvårdnadsrelaterade uppgifter sedan lång tid tillbaka, i mitten på 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma år fick män söka utbildningen utan dispens.Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhållande till patienter och kollegor.Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta artiklar, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstå i samband med områdena kommunikation och intim omvårdnad.Diskussion: Då manliga sjuksköterskor befinner sig i en värld där kvinnliga normer sedan lång tid råder är det av stor vikt att kommunikation sker på ett sådant sätt att alla berörda förstår vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rädsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvårdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta.Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en värld där kvinnliga normer råder. Utifrån antagandet att män och kvinnor handlar och tänker olika i skilda situationer är det av stor vikt att både manliga och kvinnliga sjuksköterskor är medvetna om detta för att inte patient- och personalsäkerheten skall äventyras..

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Syftet är att undersöka tre läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus därmed konstrueras. Arbetet är upplagt som en kvalitativ textanalys, med några inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhället. Undersökningen visar hur män och kvinnor behandlas på olika sätt av läroböckerna och att den kvinnliga underordningen återspeglas i texterna, som vid tillfällen förminskar kvinnliga författarskap. I läroböckerna återfinns dock inga författarporträtt som helt och hållet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs på sätt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga..

SammanfattningSyftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?MetodUnder en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilken syn sex kvinnliga och två manliga förskollärare har på manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda på vilka reaktioner en nyanställd man kan tänkas möta i förskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollärare och två yrkesverksamma manliga förskollärare. De sistnämnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollärare och det viktigaste syften var att män skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhågor fanns t ex var några respondenter oroliga för att män inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att föräldrar från andra kulturer inte skulle vilja att män arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra är att män som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmänhet kan känna sig välkomna men att de måste hävda sin yrkesroll före sin könsroll och att de måste se till att få ta del av verksamheten fullt ut..

Denna studie tar del i den stora hälsotrenden som pågår i dagens samhälle. Ingen kan ha undgått hur media påverkar och har ett stort inflytande när det kommer till kroppsfixering och självförtroende hos människor. Överallt får man intrycket av att man ska vara smal eller vältränad för att passa in och det är viktigt att vara som alla andra. Och är du inte det så uppfyller du inte omgivningens krav. Självklart borde detta spegla av sig på självförtroendet om man inte känner att man uppfyller kraven, eller är det verkligen så? Syftet med denna uppsats är att undersöka om manliga och kvinnliga universitetsstudenter har olika syn på sitt eget utseende och självförtroende, och även undersöka om det finns några könsskillnader i detta.

Chefsrollen är en roll som fortfarande till stor del innehas av män och överensstämmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut står ofta i motsatsförhållande till varandra. För kvinnliga chefer uppstår en rollinkongruens när de överträder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svårigheter och hur de såg på manliga och kvinnliga egenskaper och på sig själva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och därefter gjordes en induktiv tematisk analys.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

Ett kvasiexperiment genomfördes för att undersöka vem som väcker mest empati hos studenter, en kraftigt underviktig eller en kraftigt överviktig kvinna som är i en utsatt situation. Enkäterna innehöll en fiktiv berättelse om tre kvinnor och lästes av 252 studenter som sedan fick skatta sin empati. Kvinnan var antingen kraftigt underviktig, normalviktig eller kraftigt överviktig. Resultatet visade att bland kvinnliga deltagare fick den kraftigt överviktiga kvinnan mest empati. En förklaring till att kvinnor känner mer för den överviktiga kan vara skönhetsidealet, att de ska vara smala medan det för männen kanske inte är en lika central fråga.

Indien har överlag varit ett patriarkalt samhälle där männen har stått över kvinnorna. I gudavärlden inom hinduismen nämns många gudinnor. Råder ett lika patriarkalt förhållande i gudavärlden? Den här frågan har varit grunden för den här studien. Syftet med studien var att jämföra kvinnliga med manliga gudar genom att läsa om hur andra författare framställt dem.

Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsområde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jämföra resultaten med tidigare insamlade data från en normalgrupp. För att mäta den upplevda livskvaliteten användes formuläret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkäter från studenter på grundutbildningen och 115 enkäter från studenter på forskarutbildningen. Resultaten visar att både studenter på grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lägre än normalgruppen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur manliga och kvinnliga pedagoger ser på könsaspekten inom yrkesrollen. I litteraturgenomgången behandlas olika teorier om män och kvinnor i förskolan och hur samhällets normer och värderingar har skapat de könsroller som finns ute på våra förskolor. I litteraturgenomgången bearbetas även varför det finns så få män och hur män kan motiveras att arbeta i förskolan. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med åtta pedagoger, varav fyra är kvinnliga och fyra är manliga pedagoger. Resultatet visar att alla respondenterna vill ha fler manliga pedagoger i verksamheten samt att några av dem har olika uppfattningar om vad som är viktigt i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och män, och om så hur skillnaden såg ut. 101 studenter på Högskolan i Gävle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkät där de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades på 87 av de insamlade enkäterna, 43 besvarades av män och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test.

Denna studie undersöker inkomströrligheten i kvinnliga och manliga branscher för att se ifall möjligheterna till en god inkomstutveckling skiljer sig åt i de olika branscherna. Dessutom analyseras undergrupper i de båda branscherna, framförallt kvinnor och män. Studien utnyttjar LINDA-databasen, vilken innehåller en stor mängd data från den svenska populationen.Övergångsmatriser och Logitodds-skattningar har använts för att analysera inkomströrligheten över perioden 1994-2004. Resultaten tyder på att individer i manliga branscher har en bättre inkomstutveckling än de i kvinnliga branscher. Det fåtal kvinnor som befinner sig i manliga branscher har en markant bättre möjlighet till karriär än kvinnor i kvinnliga branscher.