Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

I denna uppsats har jag jÀmfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jÀmföra hur tvÄ romaner av författarinnor som Àr kÀnda för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkÄr. För att kunna göra det anvÀnde jag tvÄ teorier. Den ena Àr utformad av Gunilla Domellöf och tittar pÄ hur kritiker, framförallt manliga, i allmÀnhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgÄr istÀllet frÄn kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

Detta examensarbete Àr en undersökning gjord pÄ studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan. Vi har velat ta reda pÄ om dessa lÀgger nÄgra vÀrderingar inför elevers val till gymnasiet utifrÄn ett genusperspektiv. Undersökningen Àr utförd med kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvÀgledare (tre manliga och tre kvinniga) som Àr verksamma i sex olika kommuner. VÀgledarna har under intervjuerna fÄtt svara pÄ frÄgor utifrÄn tre fallbeskrivningar. Dessa fallbeskrivningar bestÄr av tre karaktÀrer som direkt skiljer sig frÄn varandra.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer frÄn 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt har analyserna gjorts utifrÄn teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppssprÄk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom klÀder, smink, accessoarer, hÄr.

Huvudsyftet med vÄr uppsats var att ta reda pÄ hur kvinnor och mÀn framstÀlls i media, dÀr vi avgrÀnsade oss till branschtidningar. VÄra frÄgestÀllningar var;Hur portrÀtteras manliga respektive kvinnliga chefer i branschtidningar och hur förhÄller de sig till normer om kvinnligt och manligt ledarskap?Vilken problematik kan det finnas kring hur media vÀljer att framstÀlla chefer?Dessa frÄgestÀllningar försökte vi besvara genom att utföra en kvantitativ innehÄllsanalys och en narratologisk analys pÄ 60 respektive 20 artiklar frÄn branschtidningar. De teorier som har legat till grund för tolkning av resultatet kretsar kring genus, stereotyper och normer om ledarskap.Huvudresultatet blev att det fanns en viss jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor men det fanns fortfarande betydande skillnader som bekrÀftade normer kring kvinnligt och manligt ledarskap. Exempelvis log kvinnor mer, de blev oftare fotade i fÄgelperspektiv med intetsÀgande bakgrunder.

SammanfattningVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C-uppsats 10 pTitel Etnicitet, genus och missbruk ? En deskriptiv studie om skillnaderoch likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprungEngelsk titel Ethnicity, gender and drug abuse, a descriptive study on differences and similarities between male and female drug abuse clients with swedish and non?scandinavian originFörfattare Diana Bergström och Tina Gheisari BergströmHandledare Maria AlmDatum Mars 2007Antal sidor 39Sökord Etnicitet, kön, invandrare, drogmissbruk, ungdomar, behandlingSammanfattningSyftet med studien var att beskriva skillnader och likheter mellan klienter med svenskt respektive utomnordiskt ursprung, av bÄda könen, i bakgrundsfaktorer, drogmissbruk och behandlingsmetoder. Metodvalet var en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, dÀr den kvantitativa utgjordes av statistisk analys av DOK-material och den kvalitativa av intervjuer med halvstrukturerad upplÀggning. DOK?materialet analyserades och tolkades utifrÄn ett positivistiskt- och intervjuerna ett hermeneutiskt perspektiv.

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

I en undersökning, gjord av Svenskt NÀringsliv under 2007, framkom att tre gÄnger sÄmÄnga företag drivs av mÀn som av kvinnor men att det finns stora skillnader mellan deolika lÀnen och kommunerna i Sverige. En arbetskraftsundersökning, som gjorts avSCB under 2005, visar att fÀrre antal kvinnor Àn mÀn Àr företagare. Bland kvinnorna Àrandelen företagare 5 procent och bland mÀnnen 14 procent. I samhÀllet finns idagrÄdande vÀrderingar om att klassiskt manliga yrken Àr renhÄllningsarbetare, brandmanoch polis medan klassiskt kvinnliga yrken Àr frisör, sjuksköterska och sekreterare. PÄstora företag Àr det vanligt förekommande att kvinnor Àr överrepresenterade pÄinformations- eller personalavdelningen och mÀn pÄ finansiella avdelningar eller pÄVD-stolen.

Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation. Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.

Inledning: Bandy Àr en vinterlagsport som innehÄller bÄde fysiska och tekniska krav. Till författarnas kÀnnedom finns begrÀnsat med vetenskaplig forskning om bandyspelares fysiska krav under match. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva manliga elitbandyspelares rörelseprofiler utifrÄn total distans, maximal hastighet, medelhastighet, speltid, hastighetszoner och acceleration under matchsituation mellan olika spelarpositioner. Metod: Datainsamlingen utfördes med tio hertz GPS-enheter pÄ ett elitserielag i bandy frÄn mellersta Sverige under sÀsongen 2014/15. Sex till Ätta manliga elitbandyspelare studerades under elva matchtillfÀllen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur identitetsskapande sker för enskilda normbrytande individer pÄ den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr följande: ?hur identifierar sig kvinnliga vÀktare med sin yrkesroll??. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förvÀntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ studie dÀr vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga vÀktare.

Ledarskap Àr ett omdebatterat omrÄde dÀr normer och vÀrderingar förenas med förestÀllningar över hur en framgÄngsrik chef ska vara. FörestÀllningar framkallar olika strategiska tillvÀgagÄngssÀtt för karriÀrister som vill nÄ chefspositioner. Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse för de faktorer som hjÀlper fram manliga och kvinnliga karriÀrister att nÄ hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor bestÄr 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor Àr chefspositionerna relativt könsmÀssigt jÀmnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

I modernt danskt sprÄkbruk finns en tendens att vÀlja icke-kongruerande form av perfektparticip istÀllet för kongruerande i meningar som VÊggene er malet och Naboerne er interesseret, sÄ att man inte lÀngre skiljer pÄ verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ anvÀndning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda pÄ hur perfektparticip i predikativ anvÀndning uttalades respektive skrevs pÄ danska, i en informantgrupp bestÄende av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 mÀn. Metoden var att lÄta dessa informanter översÀtta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod anvÀnde jag senare ytterligare tvÄ informanter till att lyssna pÄ perfektparticipen i det inspelade materialet frÄn undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utstrÀckning Àn de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte sjÀlva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att bÄde kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska sprÄket. I den skriftliga översÀttningen var det dock hos bÄde de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utstrÀckning..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur bloggens innehÄll reflekterar bloggarens syn pÄ vad som Àr privat och vad som Àr offentligt. Detta har skett genom att först urskilja följande Àmnen i bloggarna: vÀnner, jobb, sömn, mat, hÀlsa, nöje, familj, sex och pengar, och sedan undersöka vilka av dessa Àmnen som respektive bloggare anvÀnder sig av och vilka som utelÀmnas frÄn bloggen. De Àmnen som anvÀnds av bloggarens blir dÄ offentliga, medan de som utelÀmnas förblir privata. Funktionerna av sjÀlvutlÀmning ? sjÀlvförtydligande, social bekrÀftelse, social kontroll och relationell utveckling - har analyserats och slutligen har skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga bloggarna undersökts. Den teoretiska ramen bestÄr av kategorierna; privat och offentligt, medierad voyeurism, empowering exhibitionism samt ett renodlat likhetsperspektiv inom genusdiskurs.