Title: FamiljÀra chefer och opersonliga ledare ? en studie om reproducering av stereotypa könsroller i intervjuer med kvinnliga och manliga chefer i Dagens industriAuthors: Linnéa Pettersson and Lovisa WaldeckSubject: Undergraduate research paper in journalism studies, Dept. of journalism, media and communication, JMG, University of GothenburgTerm: Autumn 2013Supervisor: Mats Ekström, JMG, University of GothenburgPages: 33Purpose: The main purpose was to identify and examine the difference between how thebusiness newspaper Dagens industri portray male and female CEOs and executives.The study focuses on longer interviews of more personal character.Method: Qualitative content analysisProcedure: Fourteen interviews in Dagens industri, with seven men and seven women, were described and analyzed.Results: By using qualitative content analysis we were able to find that stereotypic gender roles are being reproduced in many ways in Dagens industri. The interviews with the female leaders have a more personal character with a larger focus on their private life while men gets to answer more technical questions related to their company. Women are questioned about their children and home while men are not.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sex yrkeslÀrare i klassrummet bemöter ett beteende hos en elev med Aspergers syndrom (AS). Vidare undersökte jag vilka kunskaper yrkeslÀrarna har om AS och om det finns nÄgon skillnad mellan det manliga respektive kvinnliga sÀttet att bemöta en elev med AS. I studien anvÀndes en kvalitativ metod dÀr mitt insamlade material anvÀnds för att beskriva och förstÄ sociala processer samt att fÄnga yrkeslÀrarnas upplevelser utifrÄn fallbeskrivningen. Tre manliga och tre kvinnliga yrkeslÀrare med andra inriktningar Àn omvÄrdnad pÄ sina yrkeslÀrarutbildningar har intervjuats. Resultatet visade att det har betydelse för yrkeslÀrarnas bemötande om eleven har AS eller inte och att alla yrkeslÀrarna har skaffat sig praktisk erfarenhet pÄ vÀgen kring AS, dÄ de inte fick nÄgon i sin utbildning.

En revisor mÄste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingÄr flera moment dÀr det kan tÀnkas att olika egenskaper behövs, pÄ samma sÀtt som det Àr bevisat att mÀn och kvinnor har olika egenskaper. VÄrt syfte med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka om könens komparativa egenskaper Àr olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vÄrt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgÄng, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vÀnner och bekanta.

Bakgrund: Den senare tidens ökade effektiviseringskrav inom sjukvÄrden har lett till att det numera Àr allt vanligare att patienter av motsatt kön fÄr dela sal. Syfte: Att ta reda pÄ manliga och kvinnliga patienters instÀllning till att dela vÄrdsal pÄ kirurgiska vÄrdavdelningar. Metod: Kvantitativ deskriptiv enkÀtstudie av tvÀrsnittstyp med totalt 69 deltagare, vars medelÄlder var 64 Är, vilka var inneliggande pÄ tvÄ kirurgiska vÄrdavdelningar. Resultat: En övervÀgande del av patienterna stÀllde sig positiva till att dela sal med sÄvÀl flera patienter som patienter av motsatt kön. Dock tenderade kvinnorna att vara mindre toleranta till detta Àn mÀnnen.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mÀngden kvinnor ska öka inom kÄren eftersom att de fortfarande Àr underrepresenterade. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kvinnliga poliser i anseende med att de Àr just kvinnor, upplever att de bemöts av allmÀnheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgÄtt frÄn litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som nÄgot problemskapande.

Rapportens syfte Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n vid en gymnasieskola ser pĂ„ matematikundervisningen, vad kvinnorna sĂ€ger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lĂ€rare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som anvĂ€ndes var observation av elevers arbete i grupp med att sjĂ€lva konstruera en matematikuppgift, enkĂ€t bland elever pĂ„ gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. EnkĂ€tresultat och intervjuer tyder pĂ„ att eleverna, sĂ„vĂ€l manliga som kvinnliga, i hög grad Ă€r nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet frĂ„n intervjuerna, tyder pĂ„ att det Ă€ven Ă€r intressant och lĂ€rorikt för eleverna att sjĂ€lva fĂ„ skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater.

Det har visat sig att fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och pÄverkar kroppens mekanismer positivt hos ungdomar. Det har konstaterats att flickor som regelbundet Àr fysiskt aktiva har en mer normal instÀllning till sin kroppsform Àn de som inte Àr regelbundet aktiva. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbilden hos gymnasieelever som trÀnar respektive inte trÀnar, samt att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbild beroende pÄ trÀningsgrad i grupperna kvinnliga respektive manliga elever samt hos elever som lÀser yrkesinriktat respektive teoretiskt program. Metod: Försökspersonerna bestod av 120 artonÄriga gymnasieelever som lÀste teoretiskt eller yrkesinriktat program. De instrument som anvÀndes var enkÀterna IPAQ och BESAA.

Författare: Malin Pettersson & Emma SundÄkerTitel: ?Typiskt manlig? DÄ tÀnker jag pÄ fotbollsspelare som sjunger nationalsÄngen?: En studie om fyra manliga sÄngares berÀttelser om sÄng, sjÀlvkÀnsla och maskulinitetTitle in English: ?Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem?: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinityBÄde för mÀn och kvinnor Àr det problematiskt att inkrÀkta pÄ ett fÀlt som domineras av det andra könet. PopulÀrmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat pÄ kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket dÀrmed gör oss nyfikna pÄ det motsatta. Att som ung kille vÄga erkÀnna att man tycker om att sjunga krÀver mod samt sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de mÀn som har sÄng som primÀrt instrument förhÄller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur manliga sÄngare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik.Uppsatsen bygger pÄ fyra manliga sÄngares skrivna levnadsberÀttelser och Àr skriven ur ett genusperspektiv med fokus pÄ maskulinitet inom populÀrmusiken.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det Àr viktigt att belysa en grupp som Àr i majoritet inom ledarskap i kommunal vÄrd- och omsorgssektor och hur denna förhÄller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri Àr inhÀmtad frÄn fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

I föreliggande uppsats har jag auditivt och akustiskt undersökt tre ord uttalade av fyra manliga och fyra kvinnliga talare frÄn tvÄ Äldersgrupper (21-30 Är och 61-73 Är), alltsÄ sammanlagt 24 ord. Syftet var att försöka hitta korrelat till röstens Älder hos normala röster..

Syftet med föreliggande studie Àr att kartlÀgga hur kvinnor och mÀn representeras och framstÀlls ur ett genusperspektiv i de sÄngtexter som anvÀnds som lÀromedel i sÄngundervisning av musiklÀrare pÄ högstadiet. Materialet bestÄr av 50 sÄnger och Àr hÀmtat frÄn verksamma musiklÀrare pÄ Ätta olika högstadieskolor belÀgna i södra delen av Norrbotten. Den genomgÄende metoden Àr en textlig innehÄllsanalys dÀr en kvalitativ inriktning med inslag av kvantitativa metoder legat till grund för studiens genomförande. Resultaten har analyserats i förhÄllande till genusteorins begrepp om normer och en genusordning dÀr mannen stÄr som norm och kvinnor och mÀn tillskrivs motsatta egenskaper. Studiens resultat kan i stort sÀgas bekrÀfta tidigare lÀromedelsforskning inom omrÄdet som visar att en manlig norm ofta Àr dominerande i lÀromedel och att kvinnor och kvinnors erfarenheter i mÄnga fall osynliggörs eller ges mindre utrymme.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur synen pÄ det manliga och kvinnliga talsprÄket utvecklats frÄn 1900-talet fram till början av 2000-talet och om denna utveckling Àven syns i elevers ageranden i skolan. De frÄgestÀllningar uppsatsen bygger pÄ Àr: Hur beskriver och förklarar forskare frÄn 2000-talet mÀns och kvinnors muntliga sprÄkbruk? Hur beskriver och förklarar forskare frÄn 2000-talet pojkars och flickors muntliga ageranden i skolan? Kan de allmÀnna teorierna kring mÀns och kvinnors muntliga sprÄkbruk relateras till de muntliga ageranden som pojkar och flickor uppvisar i skolan? För att besvara frÄgestÀllningarna och leva upp till syftet har en litteraturundersökning genomförts. Forskningen som bearbetas i studien Àr frÄn 2000-talet och representerar sÄvÀl samband mellan sprÄk och kön, som samband mellan sprÄk, kön och skola. Resultatet visar en generell attitydsförÀndring kring det kvinnliga och manliga talsprÄket, dÀr de kvinnliga dragen idag vÀrdesÀtts mer Àn tidigare.

Denna studie syftar till att undersöka representationen av maskulinitet och femininitet med utgĂ„ngspunkt i huvudkaraktĂ€rerna i filmserierna Underworld och Twilight som bĂ„da har ett vampyrtema, dĂ€r representationerna i respektive serie sedermera jĂ€mförs med varandra. Undersökningen Ă€mnar Ă€ven undersöka om denna representation förĂ€ndras genom det narrativa förloppet i vardera filmserie och i sĂ„ fall hur förĂ€ndringen yttrar sig.Genom ett utarbetat observationsschema dĂ€r binĂ€ra oppositioner och huvudkaraktĂ€rer i interaktioner stĂ„r i fokus tas specifika scener ut och analyseras med hjĂ€lp av genusteorier och litteratur kring vampyrgestalten, varulven och hur manliga respektive kvinnliga karaktĂ€rer tidigare representerats inom filmmediet. Interaktioner och scener ligger till grund för karaktĂ€rsanalysen.Resultaten av denna studie visar att representationerna av karaktĂ€rerna innehĂ„ller drag frĂ„n tidigare ideal dĂ€r dessa befinner sig i olika maktpositioner gentemot varandra. De kvinnliga karaktĂ€rernas representation ter sig i jĂ€mförelse med varandra olika i aktivitet och makt men tillhör till en början samma stereotyp. Även de manliga karaktĂ€rerna skiljer sig Ă„t i representationen genom fysiska yttringar, handlingar och Ă€ven i sina maktpositioner.  Genusyttringarna i Underworld-serien visar en stark kvinnlig och passiv manlig karaktĂ€r medan motsatsen kan urskiljas i Twilight-serien. .

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen Àr byggbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att studera och belysa förestÀllningar kring kvinnliga byggmÄlare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns förestÀllningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tilltrÀde till byggbranschen.Intervjuerna med fem kvinnliga byggmÄlare gav mig möjlighet att fÄ en inblick i kvinnors slutna vÀrld i byggbranschen, vad de sjÀlva tycker och tÀnker om sitt arbete och byggbranschen i stort.Genusperspektivet Àr en viktig del av arbetet eftersom genus Àr nÄgot alla mÀnniskor förhÄller sig till pÄ ett eller annat sÀtt och som pÄverkar situationen i denna bransch.Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna sÄ blir de fortfarande utsatta för skÀmt och uppmÀrksammas negativt ur det faktum att de Àr kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar Ànnu mer om frÄgor som Àr kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De kÀnner sig inte uppskattade pÄ samma sÀtt som deras manliga kollegor gör. Den hÄrda jargongen gör att kvinnor vÀljer att inte arbeta tillsammans med mÀn, de vÀljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, pÄ platser dÀr antalet mÀn inte Àr mer Àn antalet kvinnor eller ensamma.