Benign prostatahyperplasi (BPH) är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och kan vara en orsak till lidande. Hur omfattande lidandet är hos dem som drabbas är individuellt. Studiens syfte var att belysa patienters lidande vid BPH. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning i relevanta databaser; Cinahl, PubMed, PsycINFO och ELIN@Kalmar, utfördes och därefter följde kritisk granskning, dataanalys och sammanställning av vetenskapligt material inom problemområdet.

Bakgrund: Sambandet mellan humor och hälsa har studerats tidigare där skrattet har visat sig ha positiva effekter på vår hälsa, smärta och stress. Detta kan relateras till humoranvändning inom vården. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur användande av humor och skratt i omvårdnadsarbetet påverkar patienter, barn som vuxna, och sjuksköterskor positivt samt hur och när sjuksköterskor kan använda sig av humor i omvårdnaden. Metod: Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie där resultatet är baserat på elva vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000-2011. Resultat: Att använda humor i omvårdnaden påverkar både patienter och sjuksköterskor positivt.

Att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle återspeglas i dagens sjukvård. Sjuksköterskor möter idag patienter med invandrarbakgrund och kan därmed uppleva svårigheter att förstå dessa patienters behov på grund av språkhinder och/eller kulturella skillnader. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Vi använde oss av en litteraturstudie där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats och analyserats enligt Evans (2003) modell. Analysen resulterade i följande fem teman; Språkbarriär ? ett hinder för god omvårdnad, Tolkens för - och nackdelar, Anhöriga - på gott och ont, Att uppleva bristfällig kulturkompetens, Upplevelsen av både positiva och negativa fördomar och förutfattade meningar.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

Ljumsksmärta är en av de vanligast förekommande frånvaroorsakerna inom fotboll. Vid ljumsksmärtor finns en mängd differentialdiagnostiska alternativ. Bland dessa talar senaste tidens forskning för att skador involverande höftleden och dess strukturer är en vanlig skadeorsak och femuroacetabulärt impingement är en sådan ledrelaterad orsak. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av höftledsvinklarna vid en funktionell aktivitet. 41 forskningspersoner medgav deltagande i studien (25 män och 16 kvinnor, 16 ? 37 år).

Självmord är ett stort folkhälsoproblem som på grund av tabun och myter ägnas allt för lite uppmärksamhet. Attityder påverkar människors tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna påverkar omvårdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde många känslor vid vården av suicidala patienter.

Syftet är att ta reda på vilka hjältar som finns i 15-16-åringars erfarenhetsvärldar. Vilka egenskaper förknippar flickor respektive pojkar med hjältar och vad har de för uppfattningar om det motsatta könets erfarenhetsvärldar med avseende på problemområdet? Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod genom en enkätundersökning med öppna frågor. Med hög svarsfrekvens samlades 183 giltiga enkätsvar in från 15-16-åringar vid tre skolor. Resultat: I stort sett alla elever har en uppfattning om hjältar.

Bakgrund: Redan under 1500-talet i Frankrike behandlade kirurgen Ambroise Pare patienter med trycksår. Trycksår är vanligt förekommande hos patienter på sjukhus och drabbar både livskvaliten hos patienterna samt bidrar till höga kostnader för samhället. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder för patienter i samband med sjukhusvistelse samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har använt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med antingen kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Fem kategorier identifierades; inspektion och hudbedömning, dokumentation och utbildning, tryckavlastande underlag, ompositionering och nutritionens betydelse. Sjuksköterskans ansvar är att inspektera och bedöma huden på patienterna då patienter, speciellt äldre, har svårigheter med att själv upptäcka trycksår.

Vårdpersonal och allmänheten uttrycker ofta negativa attityder till patienter som är överviktiga. Antalet patienter som genomgår en operation för sin övervikt ökar för varje år. Det är en omvälvande operation för patienten och patienter söker mycket information innan operationen. Den perioperativa dialogen, en ideal arbetsmodell har tidigare prövats på andra patientgrupper men inte på patienter som skall genomgå en operation för sin övervikt.  Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av sin övervikt och hur kontinuiteten i den perioperativa dialogen kan ge lindrat lidande i samband med operation för övervikt.Studien har en hermeneutisk design. Data samlades in med hjälp av den perioperativa dialogen som dokumenterats vid sjuksköterskans möte med 26 patienter.

Patienter med psykisk ohälsa är en del av vårt samhälle och en del av den somatiska vården. Syftet med denna uppsats var att kartlägga vårdpersonalens attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård samt eventuell stigmatisering av denna patientkategori. Det händer att patienter med psykisk ohälsa blir annorlunda bemötta och även riskerar att bli underdiagnostiserade inom somatiken. Stigma gentemot personer med psykisk ohälsa är ett universellt problem. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård kommer förr eller senare i kontakt med personer med psykisk sjukdom.

Titel: Va?lkommen till va?r verklighet - en genusanalys av Fo?rsvarsmaktens ko?nsneutrala reklamfilmer.Vilhelmsson, OttiliaSammanfattningI Sverige har Fo?rsvarsmakten varit o?ppen fo?r kvinnor sedan a?r 1989. Tidigare hade de endast fa?tt delta i icke-stridande enheter. I och med detta beslut avskaffades det sista manliga yrkesmonopolet.

Bakgrund: Patienter med cancer i den palliativa vården lider av olika symtom. Symtom som patienterna kan lida av är smärta, ångest och sömnsvårigheter. Dessa symtom kan bland annat leda till att patienter har svårt att känna ett välbefinnande i sin sjukdom. Palliativa vårdens huvudmål är att lindra patienternas symtom och det vanligaste hjälpen till att lindra symtom är läkemedel men det finns även andra sätt att tillgå som t.ex. massage.

Den yrkesgrupp som tillbringar en omfattande tid med döende patienter är sjuksköterskor. I likhet med sjuksköterskorna kommer sjuksköterskestudenterna i kontakt med dessa patienter i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. Det ställer krav på att sjuksköterskestudenterna är förberedda inför vårdandet av patienter i livets slutskede. Studenterna kan utifrån tidigare erfarenheter reagera olika och de kan ha svårt att veta hur de ska hantera situationen och sina känslor. För att studenterna ska kunna hantera situationen i sin framtida yrkesroll är det värdefullt att belysa dessa upplevelser.

Kommunikation är en viktig faktor för att främja en trygg relation. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskors kommunikativa färdigheter. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationens betydelse för att främja en trygg relation till patienter i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med totalt nio distriktsskötskor och sjuksköterskor i norra Sverige. Analys av fokusgruppsintervjuer genomfördes med en tematisk innehållsanalys.

Bakgrund: Hjärtats slag har länge förknippats med skillnaden mellan liv och död. År 2010 genomfördes 6 358 hjärtkirurgiska ingrepp i Sverige. De vanligaste ingreppen är koronar bypass-operation, klaffoperation och operation på missbildningar på hjärtat. De viktigaste delarna i pre- och postoperativ omvårdnad är helhetsbedömning av patienten, ge information, ge råd om nödvändiga livsstilsförändringar och att finnas som stöd för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter före och efter hjärtkirurgi.