Mer än 25 % av äldre patienter lider av undernäring under sin sjukhusvistelse. Detta problem har varit känt i ett flertal år. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkätstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, Bedömningshjälpmedel, Registrering av kostintag, Psykisk hälsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.

Dagligen söker många patienter sig till akutmottagning, dessa patienter är oftast oroliga och ångestfyllda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kritiska aspekter av bemötande bl a gällande information, trygghet och bekräftelse hos patienter som söker på en akutmottagning. Granskning och bearbetning av 13 vetenskapliga artiklar genomfördes för att besvara syftet. Resultat av denna studie visar att många gånger brister det i informationen angående väntetider. Många känner sig otrygga och känner att de inte blir bekräftade som människa.

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med äldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem äldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna låg fokus på följande frågeställningar, förekommer specifika drag hos en äldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med äldre patienter och har psykoterapeutens egen ålder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med äldre patienter. Resultatet visar att åldras är ett nytt livsskede i en människas liv, som innebär förluster, sorger men också utveckling och fördjupad självkännedom. En tid av försoning och integritet.

I Sverige betraktas stroke som en folksjukdom och är den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder och för tidig död efter cancer och hjärtinfarkt. Personer som insjuknar i stroke har goda chanser att tillfriskna om de kommer in till sjukhus, dock är tidsfördröjningen den största faktorn för att få en adekvat behandling. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv beskriva symtom och upplevelser som leder till att patienten söka vård vid misstanke om stroke. Det är en kvantitativ studie som redovisar en patientenkät med fasta svarsalternativ. Patienterna ingick i det övergripande projektet Hjärnvägen 2.

Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman.

Detta är en litteraturstudie som beskriver hur ALS patienter upplever sin sjukdom och livskvalitet..

Akutmottagningar är en plats med hög omsättning av patienter och kan många gånger upplevas som en stressig miljö av personal och patienter. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: att känna sig trygg och omhändertagen av kompetent personal; att känna sig misstrodd, ifrågasatt och som en börda; att miljön skapar obehag, känsla av ensamhet och förlust av integritet; och att känna sig som i ett mörker på grund av bristande information. Många patienters upplevelse av akutmottagningar är att det är av dålig kvalité. En viktig komponent för många patienter är information och om de får information upplever de att det blir lättare att vänta.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv..

The purpose of this essay is to investigate the subject field of male vegans and masculinities through empirical method interviews and narrative analysis. The starting-point for this essay is animal ethics, feminist ethic vegetarianism and theories that suggest that eating meat is one part of the social construction of masculinities. The problem formulation is such as follows:How do male vegans construct masculinity? In an attempt to answer such a question there are three problem formulations:What do male vegans think about the connection between manhood and eating meat?How do male vegans relate to the norms in society?What do male vegans think of stereotype conceptions about vegans?I will come to the conclusion that male vegans think that eating meat, as well as drinking beer, is one part of the social construction of masculinities. Male vegans are aware of norms in the surroundings and the strong attachment of meat normativity in the western culture.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Migrationen ökar över hela världen. Sverige har, i likhet med andra länder, förvandlats från ett relativt homogent till ett multikulturellt samhälle. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal uppger att de upplever stora svårigheter i mötet med patienter från andra kulturer. Syfte: Denna studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever mötet med patienter från andra kulturer.

Patienter med kronisk njursvikt som genomga?r hemodialys spenderar i genomsnitt tre till fyra ga?nger i veckan samt tre till fem timmar per tillfa?lle pa? hemodialysbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som genomga?r hemodialysbehandling. Metoden som anva?ndes var en litteraturstudie.

Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna.