Andréasson, M, Preoperativa förutsättningar och postoperativ smärta efter hysterektomi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, avancerad nivå (105-120 hp). Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med studien var att undersöka hur 50 patienter bedömer den preoperativa fasen inför en planerad hysterektomi och att beskriva eventuella samband mellan dessa aspekter och upplevd postoperativ smärta. I studien användes ett frågeformulär med strukturerade frågor och ordinalskalor samt VAS verbala smärtskala för att värdera den pre- och postoperativa omvårdnaden. Studien visar att 18 (36 %) patienter hade postoperativt ingen till måttlig smärta och 32 (64 %) patienter hade medelsvår till outhärdlig smärta. Trots detta tyckte 36 (72 %) patienter att den postoperativa smärtlindringen var tillräcklig medan 13 (26 %) tyckte den var otillräcklig.

SAMMANFATTNINGAmbulanssjuksköterskan har en komplex arbetssituation, hon ska självständigt bedöma och behandla akuta tillstånd hos patienten. Arbetet försvåras av flera faktorer, tiden med patienten är i regel kort, möjligheten till rådfrågning är liten, utrymmet och tillgången till hjälpmedel är begränsade. Trots det ställs höga krav på vården i ambulansen, många gånger samma krav som på vården på en akutmottagning. Ett av dessa krav är en god dokumentation, kraven på patientjournalen är desamma i ambulansen som i övriga vården. I journalen dokumenteras uppgifter om iakttagelser, omvårdnadsåtgärder, medicinska åtgärder och information rörande transporten.

Bakgrund:Patienter som vårdas på grund av självskadebeteende inom slutenvården har ökat sedan 1990- talet. Det första mötet dessa patienter har med sjukvården är ofta på akutmottagningar, som främst är utformade för att effektivt vårda patienter som är fysiskt sjuka. Patienter som med självskadebeteende har ofta svårt att kommunicera sina känslor till andra. Samtidigt som de upplever att de bemöts negativt av sjuksköterskor i vården. Attityder hos sjuksköterskor påverkar omvårdnaden genom hur de tänker, känner och handlar gentemot patienten.Syfte:Syftet med detta examensarbete är att beskriva akutsjuksköterskors attityder gentemot patienter med ett självskadebeteende.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier varav 6 var kvantitativa och 3 kvalitativa.

Cancer är idag den grupp av sjukdomar som människor mest befarar att drabbas av och sjukdomarna ökar kontinuerligt. Detta innebär att varje verksam sjuksköterska någon gång i sitt yrkesverksamma liv sannolikt kommer att ansvara för omvårdnad av en patient med cancer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer. Elva studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att utvecklas genom värdefulla möten, att sakna tid och rum, att känna sig sårbar och emotionellt dränkt samt att önska erfarenhet och stöd.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter.Metod Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod.Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården..

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas på det statligt ägda företaget Svenska Spel. Sverige är ett land som har klara riktlinjer för hur jämställdhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framträder idag på höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vår förståelse för hur kvinnligt ledarskap på Svenska Spel uppfattas och få en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

Fetma är ett ökande folkhälsoproblem runt om i världen. Sjuksköterskan har som uppgift att förebygga ohälsa hos patienter. Genom att veta patienternas svårigheter och möjligheter underlättar det mötet med sjuksköterskan. Men samtidigt måste sjuksköterskan vara medveten om sina attityder för att skapa en bra relation genom att samtala. Syftet är att beskriva svårigheter och möjligheter som kan påverka mötet mellan sjuksköterskor och patienter med övervikt eller fetma.

Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är.Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka manliga gymnasieelevers attityder till homosexualitet i samkönade samhällsvetar- och naturvetarklasser respektive enkönade klasser på bygg-, fordons- och elprogrammen, samt granska vilka skillnader det eventuellt finns i attityder mellan grupperna. Examensarbetet ger en kortare översikt över aktuell litteratur kring genus- och manlighet samt en sammanställning av de undersökta skolornas lokala planer mot homofobi eller motsvarande. Jag har tagit hjälp av en enkätundersökning kring såväl personliga som politiska föreställningar kring homosexualitet för att se vilka attityder eleverna har och hur de motiverar sina ställningstaganden. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att skillnaderna mellan de bägge undersökningsgrupperna är ganska stora, inte minst i fråga om elevernas personliga uppfattningar om huruvida de är toleranta eller ej till homosexuella. Då de enkönade klassernas attityder är klart mer intoleranta än de samkönade klassernas..

Det tillhör inte ovanligheterna att möta stickrädda patienter i dagens sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa stickrädsla hos vuxna patienter. En litteraturstudie har genomförts med fokus på tandvården, vilken har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att det finns olika metoder för att minska stickrädsla. Många av de stickrädda patienterna relaterar sin rädsla till aktuella eller tidigare traumatiska upplevelser från barndomen.

Vilka roller män och kvinnor spelar i samhället har bland annat genom åren uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfären har präglats av den manliga närvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfären, det vill säga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom åren inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av många inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn på det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrån teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.De resultat som framkommit visar på att den omgivning cheferna upplever inte är särskilt förändringsvänlig och delvis påverkad av manlighetsideal.

Patienter från andra kulturer blir en allt vanligare patientgrupp eftersom invandringen ökar och genom att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Tretton vetenskapliga artiklar från åren 2000-2010 analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sex kategorier framkom: kommunikation påverkar relationen och handlingar: närståendes medverkan är en tillgång men även ett hinder: försöka förstå patienters kultur och annorlunda beteende: tillgodose behov och ge individanpassad vård är svårt: kunskap och utbildning är viktigt för en ökad förståelse: arbetet är krävande men utvecklande. Sjuksköterskor upplevde att arbetet med patienter från andra kulturer var utvecklande och givande.

Introduktion: Sjuksköterskor har ett stort ansvarsområde och en viktig uppgift är att informera och kommunicera med patienter som fått svåra besked. Informationen till patienter om deras sjukdomstillstånd är ofta bristfällig, även om sjukvården har till uppgift att ge korrekt och ärlig information. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som är svårt sjuka och/eller befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie gjordes där tre kvantitativa och tolv kvalitativa artiklar, efter kvalitetsbedömning analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor ansåg att patienter hade rätt till information om sin sjukdom, men upplevde det obekvämt att tala med patienter om svåra besked och om döden och information undanhölls ibland från patienten.

Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter.

Mer än 25 % av äldre patienter lider av undernäring under sin sjukhusvistelse. Detta problem har varit känt i ett flertal år. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkätstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, Bedömningshjälpmedel, Registrering av kostintag, Psykisk hälsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.