Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever kÀnsloregler i sin yrkesroll, vilket kÀnsloarbete som i sÄ fall utförs, hur det pÄverkar jaget, samt om yrkesrollen krÀver nÄgot iscensÀttande av kön och hur det i sÄ fall pÄverkar eventuellt kÀnsloarbete i mötet med lÄntagare. Hochschilds teori om kÀnsloarbete anvÀnds tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade pÄ dagböcker skrivna av tre av dem.Min studie visar att kÀnsloarbete ingÄr i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de frÀmsta kÀnsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för nÄgot inre och att man blir det man gör.

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.

Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan A nine test screening battery for athletes (NTSB) och prestationsparametrar för basketspelare i de svenska ungdomslandslagen.Studiedesignen var en tvÀrsnittsstudie dÀr data frÄn Svenska basketbollförbundets Ärligen utförda tester av kvinnliga och manliga ungdomslandslagsspelare i Äldrarna 15-20 Är analyserades. Totalt ingick 96 personer, varav 53 var kvinnor och 43 var mÀn. Av dessa 96 personer deltog 49 vid europeiska mÀsterskapen (EM). Resultat KorrelationsberÀkningar genomfördes mellan summascore pÄ NTSB, NTSB:s enskilda tester och 10-20-30 m sprint, counter movement jump med armsving (CMJ(a) samt speltid vid EM. Total poÀng pÄ NTSB har i denna studie ett lÄgt samband mot prestationsparametrar.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress pÄ arbetsplatsen Àr sjuksköterskor och det kan dÀrför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 Är pÄ en hematologiavdelning pÄ Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet frÄn intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder pÄ att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, sÄ som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen pÄ avdelningen, tung arbetsbelastning och Àven arbetsrelaterade krav. Det visade sig Àven finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande pÄ arbetsplatsen sÄ som stöd och möjlighet att pÄverka arbetsförhÄllandena.

Syftet med denna studie Àr att analysera och söka förstÄelse för hur genus framtrÀder i bilderboken i bÄde text och bild. VÄrt syfte Àr Àven att föra en diskussion med pedagoger om deras yttranden och tankar kring genus i bilderboken. VÄra frÄgestÀllningar i studien blir dÀrför: Hur framtrÀder genus i bilderboken? Vilka tankar uttrycker pedagoger i förskolan om genus och genus i bilderboken? Hur yttrar sig pedagoger i förskolan om bilderboken i förhÄllande till det formulerade uppdraget om genus i Lpfö 98? UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att analysera sex bilderböcker i bÄde text och bild, samt intervjuat fyra verksamma förskollÀrare som arbetar pÄ en förskola i Malmö. Tidigare forskning som vi har anvÀnt oss av dÄ vi har fördjupat oss i vÄrt problemomrÄde Àr genus, genus i bilderboken och genus i förskolan.

Studiens primÀra syfte Àr att undersöka hur mÄlgruppen potentiellt framtida kvinnliga arbetssökande upplever det sprÄkliga tilltalet i nÀtbanken Nordnets platsannonser. Hypotesen att det sprÄkliga tilltalet i Nordnets platsannonser bÀr spÄr av manliga drag och attraherar mÀn i högre utstrÀckning Àn kvinnor Àr en central utgÄngspunkt för undersökningen som görs. Ett sekundÀrt syfte med studien Àr Àven att ur sprÄkvetenskapligt perspektiv undersöka hur de relationsskapande strategierna ser ut i fem slumpmÀssigt utvalda platsannonser frÄn Nordnet.Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar som berör attityder till det sprÄkliga tilltalet och hur platsannonsernas relationsskapande strategier associeras med manligt eller kvinnligt sprÄk. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av tvÄ kvantitativa metoder: en enkÀtundersökning samt en textanalys, vars resultat legat till grund för enkÀtundersökningens utformning. 39 respondenter deltog i enkÀtundersökningen, varav 22 kvinnor och en kontrollgrupp pÄ 17 mÀn.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de svenska tidningarna portrÀtterade de svenska manliga respektive kvinnliga OS-deltagarna i Sotji 2014. Tidigare studier har visat att en olik portrÀttering görs mellan herr- och damidrottare. Materialet har jÀmförts mot tidigare framtagna diskursteman av Judit Bérczes. UtifrÄn detta har tre diskursteman tagits fram samt ett kort avsnitt som behandlar hur mycket utrymme herrarna respektive damerna fÄr i media. Det första diskurstemat heter ?den ambivalenta framstÀllningen? och behandlar tidningarnas givande av svaghetsegenskaper parallellt med styrkeegenskaper kring en idrottares prestation.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring pÄstÄendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta Àr nÄgot vi kan se effekter av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet pÄ förskolan eventuellt stÄr i konflikt med barnets grundlÀggande behov av beröring och pÄ vilka sÀtt detta i sÄ fall visar sig. Resultatet av undersökningen visar att pÄstÄendet till viss del stÀmmer, men att problemet frÀmst ligger i vuxnas rÀdsla för att bli missförstÄdd i sina fysiska handlingar mot barnet. Denna rÀdsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt respondenterna blir granskade utifrÄn i större utstrÀckning Àn kvinnliga pedagoger. Vi ser Àven hur pedagoger, utifrÄn förestÀllningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar olika beroende pÄ barnets kön och dÀrmed sÀtter ramarna för barnets förhÄllningssÀtt till beröring.

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger pÄ tre primÀra frÄgor varav den ena Àr vad Koranen sÀger om kvinnans stÀllning inom islam, den andra vad som krÀvs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en vÀsterlÀndsk kontext frÄn att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhÄlla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, Àr vÀsterlÀndska konvertiter med en hög akademisk vÀsterlÀndsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har Àven de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen frÄn dessa kvinnor Àr att vÀsterlÀndsk feminism Àr ett fenomen som stÀller sig mot mÀn och dÀr den pekar ut mÀn som roten till att alla kvinnor lider. VÀsterlÀndsk feminism sÀgs vara ett verktyg frÄn vÀst för att förinta islam.

Trots att Sverige Àr ett av de mest jÀmstÀllda lÀnder i vÀrlden Àr kvinnor kraftigt underrepresenterade i toppositioner i nÀringslivet. Denna studie analyserar kvinnligt ledarskap inom kooperativa företag. Ledarskap Àr en process dÀr avsikten Àr att en person pÄverkar andra genom sitt handlande oavsett om denne innehar en formell position eller inte. Syftet med studien Àr att beskriva och illustrera hur kvinnliga styrelseledamöter leder, genom att ge insikt i deras erfarenheter, familjesituation, karriÀr och deras funderingar kring kvinnligtledarskap. I undersökningen ingick fyra kvinnliga styrelseledamöter i KF.