Uppsatsen ?Hur mÄr du lilla hjÀrnan?? syftar till att klargöra varför det finns fÄ kvinnliga chefer pÄ toppnivÄ inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie dÀr vi utifrÄn teorier om glastaket, könsmÀrkta organisationer samt socialkonstruktivism, faststÀller rÄdande ledarskapsdiskurs samt klarlÀgger de hinder som Àr mest relevanta. Studiens andra del Àr empirisk och bestÄr av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer frÄn Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrÄn de aspekter vi har med oss frÄn litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvÀrde gÀllande den ojÀmna könsrepresentationen pÄ toppnivÄ. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen Àr under stÀndig förÀndring, men att vissa aspekter av den fortfarande Àr förankrade i det manliga.

SammanfattningDatum: 2012.06.08NivÄ: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sÀtt att leda ? berÀttelser frÄn fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder pÄ deras karriÀrer Àn mÀn. Kvinnorna har svÄrare att göra karriÀr. Dessutom finns det forskare som hÀvdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som Àr mer demokratiskt och relationsinriktat Àn manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan utbildningsnivÄ och ersÀttningsnivÄ bland styrelseledamöter i svenska bolag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm (OMXS). Vidare Àr syftet med studien att öka förstÄelsen för de ersÀttningsnivÄer som styrelseledamöter erhÄller samt de skillnader som finns i ersÀttningsnivÄ mellan olika styrelseledamöter i bolag pÄ OMXS. Sambandet undersöks genom en multivariat regressionsanalys. Datamaterialet bestÄr av 6469 bolagsÄrsindivider i svenska börsbolag mellan Ären 2009-2013. Jensen och Mecklings (1976) agentteori tillÀmpas för att redogöra för varför ersÀttningar till styrelseledamöter existerar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utstrÀckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestÄende av impulsivitet, social hÀmning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestÄende av stÀmningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hÀmning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lÀrarstudenter vid VÀxjö universitet ingick i vÄr studie. Fyra beprövade enkÀter sammanstÀlldes till en enkÀt som anvÀndes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att mÀn rapporterar en högre alkoholkonsumtion Àn kvinnor och att impulsivitet, stÀmningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion.

Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor och pojkar framtrÀder i förskolans pedagogiska dokumentation samt hur dessa könspositioner kan framtrÀda pÄ andra sÀtt nÀr bilderna samlÀses med posthumanistiska teorier och begrepp. Diskursiva och diffraktiva analyser har genomförts pÄ nÄgra förskolors pedagogiska dokumentationer utifrÄn frÄgestÀllningar om vilka diskurser om kön som materialiseras i bildmaterialet samt hur posthumanistiska begrepp kan bidra till en annan förstÄelse för barnens könspositionering.I linje med tidigare forskning pÄ omrÄdet visar studien att aktivitet och lÀrande ges en mer framtrÀdande roll i den pedagogiska dokumentationen Àn omsorg och lek. Posthumanistiska teoribildningar möjliggör dock lÀsningar dÀr fokus skiftar frÄn flickors och pojkars olika sÀtt att positionera sig/positioneras som exempelvis maskulint aktiva eller feminint omsorgsfulla till att handla om de intra-aktioner som uppstÄr mellan barn, material och diskurser. SÄdana lÀsningar öppnar för tillblivelser dÀr individer omfattar bÄde manliga och kvinnliga positioner, dÀr kön följaktligen blir ointressant som kategoriseringsprincip..

I den svenska förskolan Àr samlingarna en daglig aktivitet som ibland gÄr pÄ rutin och dÀrför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till mÄnga tillsÀgelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollÀrares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frÄgor till Ätta förskollÀrare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollÀrare oavsett könstillhörighet Àr medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det Àr fler flickor Àn pojkar som tar plats under samlingarna.

Uppsatsens titel lyder: Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv ? en komparativ studie om svenska och tyska första linjens chefer inom tillverkningsindustrin. Studiens syfte Àr att undersöka skillnader och likheter mellan chefer pÄ linjenivÄ pÄ ett svenskt och ett tyskt företag inom tillverkningsindustrin, dÀr vi dels fokuserar pÄ deras upplevelser som första linjens chef och dels i vilken utstrÀckning nationalkulturen pÄverkar och styr den första chefsrollen. Vi har valt att göra en komparativ fallstudie pÄ linjechefsnivÄn dels pÄ Saab i TrollhÀttan och dels pÄ Polytron i Bergisch-Gladbach. Det primÀra tillvÀgagÄngssÀttet har utgjorts av en deduktiv ansats dÀr semistrukturerade kvalitativa intervjuer med första linjens chefer anvÀnts.

Denna studie har undersökt om det Àr innehÄllet pÄ lektionerna i Àmnet idrott och hÀlsa som gör att flickor har sÀmre betyg i Àmnet idrott och hÀlsa Àn pojkar. Vi har gjort en studie pÄ tvÄ gymnasieskolor i norrbotten dÀr vi genom enkÀter tagit reda pÄ vad eleverna tycker om innehÄllet pÄ idrottslektionerna. I enkÀten har vi Àven frÄgat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott Àr bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter pÄ idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbÀttra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av pÄ idrottslektionerna.

Med denna uppsats har vi velat ta reda pÄ hur singlar över 30 Är upplever sitt singelskap samt hur de förhÄller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel Àr ett begrepp som inrymmer mÄnga olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla Àr över 30 Är och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fÄtt fram med hjÀlp av vÄr teoretiska utgÄngspunkt som berör modernitetens samhÀlle dÀr individen skapar sin sjÀlvidentitet och livsstil utifrÄn sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras instÀllning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vÄrt samhÀlle.

Studiens syfte Àr att undersöka vad mÀnniskor tÀnker kring hur en kvinnlig förebild bör vara. Genom en kvantitativ ansats har jag undersökt vilka egenskaper man i första hand framhÄller att en kvinnlig förebild bör ha. Som komplement till den kvantitativa delen och för att kunna exemplifiera och fördjupa, har jag genomfört enskilda intervjuer och fokusgruppintervjuer. De frÄgestÀllningar jag har valt Àr: Vilka egenskaper tas upp dÄ kvinnor och mÀn beskriver sin bild av en kvinnlig förebild? Skiljer sig svaren Ät med avseende pÄ kön och generation? Om det finns skillnader, kan dessa kopplas till de ideal och normer som varit rÄdande under olika decennier frÄn svenskt 1930-tal och framÄt? Hur kan ett resonemang kring den kvinnliga förebildens roll i dagens samhÀlle se ut? Jag har Àven undersökt vilka kÀnda kvinnliga förebilder vi framhÄller som bra förebilder.

PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.

JÀmstÀlldhet Àr en stor frÄga i dagens samhÀlle. Det har varit mÄnga diskussioner om att pojkar tar mer plats i skolan Àn flickorna. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra utvalda pedagoger aktivt bemötte pojkar och flickor utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. MÄlsÀttningen var att synliggöra om det var nÄgon skillnad pÄ hur pedagoger beter sig gentemot pojkar och flickor. För att ta reda pÄ detta observerades lÀrarledda klassrumssituationer med fem olika pedagoger samt med kompletterande intervjuer, dÀr pedagogerna fick svara pÄ frÄgor som byggde pÄ tidigare forskning och litteratur kring jÀmstÀlldhet, genus och könsbeteende i skolan.

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.