Denna studie syftade för det första till att ge en grundlig och bred presentation av self-esteem-begreppet utifrÄn sociometerteorin, samt för det andra att korsvalidera Leary m.fl. (1995, studie 1 och 5). Vi ville förmedla hur sociometerteorins nya betraktelsesÀtt har satt self-esteem begreppet i ett nytt ljus, samt har kunnat förklara self-esteem pÄ ett bredare och mer funktionellt sÀtt. Vi ville ocksÄ visa vilka kopplingar det finns mellan self-esteem, social oro, uppfattad social exkluderingsstatus och mÀnniskors förvÀntningar om huruvida deras beteende kommer att leda till social inkludering. UtifrÄn sociometerteorin betraktas self-esteem som en sociometer som övervakar en persons relationsvÀrde och hjÀlper mÀnniskor att reglera sina interpersonella relationer.

FrÄgor om huruvida medborgarna bör ges mer utrymme i politiska beslutsprocesser diskuteras pÄ mÄnga hÄll, inom akademin och i samhÀllet i stort. En kommun dÀr detta Àr högst aktuellt Àr Göteborg, som har arbetat mycket med deltagardemokratiska frÄgor pÄ senare tid. Denna studie vÀnder sig till stadsdelsnÀmndspolitikerna i Göteborgs stad för att genom en enkÀtundersökning undersöka deras instÀllning till deltagardemokratiska inslag. Med en statistisk analys baserad pÄ enkÀtsvaren studerar jag hur erfarenhet av medborgardialog, könstillhörighet och kommunfullmÀktigemandat pÄverkar politikers instÀllning till deltagardemokrati och medborgardialog, och resultaten leder fram till bÄde vÀntade och ovÀntade resultat. Kvinnliga politiker visar sig vara mer vÀlvilligt instÀllda Àn manliga till deltagardemokrati och medborgardialog, detsamma gÀller de politiker som har mandat i kommunfullmÀktige jÀmfört med resterande politiker.

Studiens avsikt vara att studera huruvida mÀnniskor tar hÀnsyn till utseendet vid personbedömningar som gÀller egenskaper och kompetenser vilka inte pÄverkas av utseendet. Vidare Àven undersöka vilka de rÄdande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva mÀnniskor Àr. HÀr undersöktes Àven eventuella kön och Älderskillnader.Totalt bestÄr studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" Äldersgruppen och 129 Àldre vuxna tillhörande den "Àldre" Äldersgruppen. Deltagarna fick med hjÀlp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrÄn nio st.

Anorexia nervosa Àr en vanlig Àtstörning och drabbar oftast tonÄrstjejer. Det finns ingen förklaring till varför en person utvecklar anorexia nervosa, dÀremot Àr det en del faktorer som Àr vanligt förekommande. Det kan handla om framstÀllningen av det kvinnliga och manliga idealen i samhÀllet, men Àven om personens lÄga sjÀlvkÀnsla och behovet av kontroll. Eftersom det Àr vanligast att utveckla anorexia nervosa i puberteten vill vi se vilken kunskap elevhÀlsovÄrden, det vill sÀga skolsköterskor och kuratorer, pÄ högstadieskolor i Malmö har. NÄgot som vi vill undersöka Àr om skolorna har nÄgra förebyggande insatser gÀllande anorexia nervosa.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Att chefstalanger skulle vara speciellt kÀnnetecknande för nÄgot av könen finns det inga bevis för. Eftersom det i dagens samhÀlle arbetar i stort sett lika mÄnga kvinnor som mÀn, stÄr kvinnan för hÀlften av begÄvningsreserven. Det vore dÀrför förödande för företag att inte ta till vara pÄ denna tillgÄng. Statistiken gÀllande fördelningen av kvinnliga och manliga chefer inom nÀringslivet ser dyster ut, Är 2006 var det endast 23 % kvinnor i chefsbefattning i den privata sektorn. PÄ grund av denna snedfördelning kom vi fram till vÄrt syfte som Àr att förklara hur företag  gÄr till vÀga för att fÄ en mera balanserad fördelning mellan kvinnor och mÀn pÄ ledande befattningar.

Vi har gjort en studie vars syfte Àr att undersöka hur högpresterande elever bemöts av lÀrare i skolan. För att undersöka det har vi formulerat frÄgestÀllningen "Vad har lÀrare för instÀllning till de högpresterande eleverna i skolan?". Inom ramen för frÄgestÀllningen har vi undersökt hur lÀrare ser pÄ de högpresterande eleverna, hur de arbetar med de högpresterande eleverna och hur deras syn pÄ de högpresterande eleverna förÀndrats under deras yrkesverksamma Är. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och intervjuat nio olika lÀrare pÄ Ätta olika skolor. LÀrarna har varit verksamma i antingen minst 15 Är eller i högst fem Är.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga patienter med diagnosen reumatoid artrit upplever att leva med sjukdomen. Metoden var litteraturstudie dÀr nio vetenskapliga artiklar lÄg till grund, dessa granskades utifrÄn Polits m fl (2001) riktlinjer. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt Liv & Fuktionellt HÀlsotillstÄnd-modellen. Resultatet presenterades i fyra huvudteman och tio underteman som beskriver kvinnliga patienters upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Huvudteman var: fysiska upplevelser, psykiska upplevelser, psykosociala upplevelser och existentiella upplevelser.

Studien handlar om hur lÀroplanens grundlÀggande vÀrden om jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn förankras i lÀromedel och undervisning i Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar. I den första delen analyseras tre lÀromedel i Svenska B som tre gymnasielÀrare frÄn SkellefteÄs tre gymnasieskolor anvÀnder sig av i undervisningen. Den andra delen bestÄr av intervjuer med tre lÀrare om hur de anvÀnder lÀromedlen ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i sin undervisning. I studien framgÄr tydligt att kvinnliga författare systematiskt marginaliseras i lÀromedlen.

Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva samt analysera hur svenska kvinnliga konsumenter uppfattar och förhÄller sig till den presenterade livsstilen. Vidare Àr syftet med uppsatsen att ta fram en modell för analys av livsstil, med denna modell som verktyg kan vi analysera livsstil som presenteras via publicerade bilder i bloggar.Design och metod:Studien presenterar en kvalitativ analys, i form av en innehÄllsanalys samt fokusgruppsintervjuer. I det inledande stadiet identifieras bloggar samt talespersoner som uppfyller de kriterier som tagits fram för livsstilsbloggar. Sedan sorterades bloggbilderna i olika kategorier. Sedan kvantifieras bloggbilderna i respektive kategori för att sedan genom innehÄllsanalys analysera innehÄllet i de olika kategorierna.

How do probation inspectors describe their female clients and female offenders? Are there any discrepancies in treatment between male and female clients? In what way is the social interaction between female clients and inspectors constructed and described?  These are the issues we have explored in this study. Qualitative semi-structured interviews with a total of nine probation inspectors; six women and three men, were used in order to examine the probation inspectors? constructions of clients and the construction of interaction between them. By applying Foucault?s theory of power relations, Hirdman?s gender theory and Olsson?s theory of preconceptions when analyzing the results five themes were identified; descriptions of the work of the female client, descriptions of the interaction with the female client, descriptions of the female offender, descriptions of backgrounds why women commit crimes and descriptions of society's view on the female offender.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

NÀr man gÄr pÄ bio eller sitter hemma i soffan och ser pÄ film tÀnker man sÀllan pÄ filmens egentliga innehÄll och symbolik. Man ser pÄ filmen för att slappna av eller för att tÀnka pÄ nÄgot annat. Syftet med denna uppsats Àr att framförallt analysera de kvinnliga karaktÀrerna i Lord of the Rings ur ett genusperspektiv och att höja medvetandet om dessa karaktÀrers roll i filmerna. Framför allt kommer fokus att ligga pÄ de tre kvinnliga gestalterna som skildras. Jag har Àven valt att kortfattat behandla karaktÀren Rosa Kattum, som kontrast till de andra kvinnorna dÄ hon skiljer sig frÄn dem pÄ ett för uppsatsens syfte intressant sÀtt..

The purpose of this essay was to describe eight female universitystudents drinking patterns and their own experiences of alcohol. The main questions that guided us through our study were:*How the female students describe the meaning of alcohol*How they describe their experiences of not drinking alcohol*If they have experienced pressure to drink alkcohol and if they have pressed other people to drink alcohol*How the students describe the student life influence on the alcohol consumptionA qualitative method was used as the purpose of this essay was to investigate the female students own subjective experiences and not to investigate students alcohol habits in general..

BÄde svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer Àr en del mÄnga universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utlÀndskt ursprung berÀttar om vardagsrasism och förhÄllningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berÀttelser narrativt och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berÀttelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades pÄ ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhÄllningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berÀttelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade pÄ deras förhÄllningssÀtt gentemot skilda delar av universitetsvÀrlden..