Syftet med uppsatsen a?r att med utga?ngspunkt i genusteorin under- so?ka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild. Analysen visar tydliga skillnader i synen pa? manlig och kvinnlig tra?ning. Manlig tra?ning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som ha?rd och ta?vlingsinriktad medan kvinnlig tra?ning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och la?ttsam. Kvinnans tra?ning fo?rminskas medan mannens tra?ning tas pa? sto?rsta allvar.

Trots att flera forskningsrapporter har visat pÄ de ekonomiska vinsterna med jÀmstÀllda arbetsplatser Àr den kvinnliga underrepresentationen pÄ högre poster inom nÀringslivet fortfarande pÄtaglig. En av förklaringarna till denna ojÀmstÀlldhet har tillskrivits den manliga överordningen i samhÀllet som hindrar kvinnor frÄn att ta sig in i den absoluta maktsfÀren. Flera jÀmstÀlldhetsstudier visar att kvinnor inte tillÄts ingÄ i ?old-boy-network? och att manliga ideal prÀglar bilden av hur en bra chef ska vara och agera. Bristande tillgÄng pÄ informella nÀtverk anses vara en av förklaringarna till att kvinnor har svÄrare att lyckas i karriÀren.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad fyra sÄngpedagoger anser att det finns för skillnader i röstanvÀndning hos kvinnliga sÄngerskor nÀr de sjunger pop jÀmfört med nÀr de sjunger rock samt vad dessa skillnader i röstanvÀndningen beror pÄ. Mina frÄgestÀllningar behandlade frÀmst om det fanns nÄgonting stiltypiskt för rock respektive pop, hur det kommer sig att vissa ?fÄr? en röst som passar bÀttre att sjunga rock och andra en som passar bÀttre att sjunga pop samt hur mycket man sjÀlv kan pÄverka sin röst. Jag valde att göra intervjuer med fyra verksamma sÄngpedagoger, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga, inom pop/rockgenren för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Som en del i intervjun fick informanterna Àven lyssna pÄ fyra olika lÄtar med fyra sÄngerskor som enligt mitt tycke Àr representativa för pop- och rockgenren.

I denna studie har det undersökts vilka faktorer som pÄverkar mÀn och kvinnors val av idrott. Det har Àven undersökts om det finns nÄgra mÀrkbara genusskillnader pÄ val och uppfattning kring sport. Denna studie utfördes efter kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter har intervjuats varav tre mÀn och tvÄ kvinnor i Äldrarna 19-23Är. I resultaten framkommer att massmedia har stor inverkan pÄ hur respondenterna uppfattade manligt och kvinnligt idrottande.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förĂ€ndrar. Studien utgĂ„r frĂ„n Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollĂ€rar- eller fritidspedagogsbakgrund Ă€r mer skolutvecklingsbenĂ€gna Ă€n rektorer med lĂ€rarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgĂ„ng av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. DĂ€r har typiska kĂ€nnetecken framkommit nĂ€r intervjuerna analyserats utifrĂ„n fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar pĂ„ att rektorernas grundutbildnings ledord ?att sĂ€tta barnet i centrum? gjort att förĂ€ndringsbenĂ€genheten Ă€r en naturlig del av verksamheten.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgÄr frÄn ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrÄn ett kvinnligt perspektiv, och pekar pÄ att kvinnans och mannens processer skiljer sig Ät.

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse för kvinnliga chefers upplevelser av möjligheter och hinder i sin karriÀr i en mansdominerad organisation. Vi vill Àven undersöka inom vilka livssfÀrer dessa hinder och möjligheter uppstÄr. Vi stÀller frÄgor om hur kvinnliga chefer upplever sin karriÀr i en mansdominerad organisation samt vilka möjligheter och hinder de upplevt och stött pÄ under sin karriÀr och hur kvinnliga chefer kan skapa en balans mellan de olika livssfÀrerna, arbetsliv och privatliv. Studien Àr av kvalitativ art och tar sig an syftet med inspiration frÄn ett narrativt synsÀtt för att pÄ bÀsta möjliga sÀtt förstÄ deltagarnas personliga berÀttelser. Datainsamlingsmetoden har skett genom ett tiotal semistrukturerade intervjuer dÀr resultatet visade att möjligheter och hinder frÀmst konstitueras i arbetsorganisationen, att betydelsen av stöd, bÄde frÄn chefer och frÄn privatlivet visade sig vara betydelsefullt och att privatlivet inte pÄverkar karriÀren negativt i lika hög grad som karriÀren pÄverkar privatlivet. .

Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

Syftet med examensarbetet har varit att fÄ en inblick i de manliga restaurangÀgarnas syn pÄledarskap och jÀmstÀlldhet, samt hur de arbetar med frÄgor kring Àmnet. Fyra manligarestaurangÀgare valdes ut strategiskt för kvalitativa intervjuer. En analys av det empiriskamaterialet gjordes for att hitta likheter i restaurangÀgarnas svar. Resultatet som baserar sig pÄrestaurangÀgarnas Äsikter och erfarenheter av ledarskap och jÀmstÀlldhet, Àr att det ska varakunskap och inte kön som Àr avgörande för tillsÀttandet av chefer och ledare. Trots dessaÄsikter Àr det ingen av restaurangÀgarna som arbetar aktivt med jÀmstÀlldhetsarbete, men fleraser sig som ledande inom jÀmstÀlldhet..

Introduktion: Majoriteten av stalkare Àr mÀn och majoriteten av stalkningsoffer Àr kvinnor. Den vanligaste formen av stalkning Àr den som uppstÄr i samband med avslutandet av en intim relation. Stalkning mot en bekant eller frÀmling uppfattas generellt som allvarligare Àn dÄ offret Àr en före detta partner. DÄ gÀrningspersonen Àr en man och offret en kvinna uppfattas stalkningen som allvarligare Àn dÄ en kvinna stalkar en man. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och redogöra för hur relationen mellan gÀrningsperson och offer (före detta partner, bekant eller frÀmling) samt offret och gÀrningspersonens kön pÄverkar mÀnniskors uppfattningar om stalkning.

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv pÄ nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förstÄelse av en populÀrkulturell text, som de gavs tillfÀlle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tÀnkande, fokuserat pÄ individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrÄgan anno 2009, dvs. att den fokuserade pÄ kvinnans fria val att leva singelliv och rÀtt till ?manliga sexualvanor?, pÄ hennes rÀtt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rÀtten till ett inbyggt bekrÀftelsesystem, pÄ hennes rÀtt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriÀr och pÄ Äldersfixeringen i dagens samhÀlle.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra manliga chefer upplevde att de lyckats förena sin yrkesroll med familjerollen och uppnÄ balans mellan dessa roller. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur har balansen sett ut mellan familjeliv och arbetsliv?  Hur har förÀldraledigheten sett ut? Hur har rollfördelningen varit i hemmet? Metodologiskt har en semistrukturerad intervjuform med en förbestÀmd intervjuguide anvÀnts. Urvalet bestod av Ätta manliga chefer inom bÄde den kommunala och privata sektorn i Halmstad. Av de Ätta intervjudeltagarna blev det ett bortfall.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat i fotboll, samt skillnaden mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare i lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat. I studien deltog 101 fotbollspelare mellan 15 Är och 19 Är (m=17.05, sd=0.93) frÄn olika gymnasier med fotbollsinriktning i Halland. LagsammanhÄllning mÀttes med ?Group Environment Questionarie? och motivationsklimat med ?The Perceived Motivational Climate in Sport Questionaire-3?. Studiens resultat visade att sÄvÀl positiva som negativa samband mellan lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat, samt att mÀn och kvinnor skiljer sig i vissa kategorier av lagsammanhÄllning och motivationsklimat.

During the past decade Information Technology (IT) and Information and Communication Technology (ICT) have become the main tools in teaching. Authors and early educators who are treated in the study talks about how technology has come to change the school's approach to teaching and didactic tools. The technology has also affected studentsÂŽ and teachersÂŽ ways to work because the technology's versatility makes demands on the user's expertise and competence. The technical skills have long been associated as a male domain, where men are expected to master the technologyÂŽs versatility. These expectations are not the same for women.