Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Syftet med denna studie var att jÀmföra tandlÀkarstudenters reella resultat pÄ en Objective Structured Clinical Examination (OSCE) med deras egenskattade resultat. Dessa resultat jÀmfördes sedan med avseende pÄ genus. Ett flertal studier finns publicerade dÀr man har beskrivit skillnader i sjÀlvvÀrdering mellan kvinnor och mÀn pÄ teoretiska examinationer. Dock saknas kunskap dÀr man granskar dessa skillnader vid examination av kliniska moment. Vid teoretiska prov har man funnit att mÀn har en tendens att vÀrdera sina prestationer högre Àn vad kvinnor gör.

Det hÀr arbetet Àr byggt pÄ en jÀmförelse mellan tvÄ radioreferat av tvÄ handbollsmatcher, sÀnda i Radiosporten under februari/mars 2012. Det ena referatet speglar en match med kvinnliga utövare, och det andra en med manliga.UtgÄngspunkten har varit en kritisk diskursanalys, med liknande fallstudier och tidigare forskning inom nÀrliggande omrÄden som stöd.Syftet med studien har varit att belysa ett omrÄde som tidigare varit relativt outforskat, samt att bidra till en medvetenhet inom branschen om hur dam- respektive herridrott bevakas och vilka skillnader som finns.Resultatet visar att det finns stora likheter i referaten, men ocksÄ skillnader som Àr viktiga att ta i beaktning. Jag kunde se fyra teman som skiljde mellan dam- och herrmatchen. Det första som jag sÄg var att damhandbollen presenterades som nÄgot som avvek frÄn normen ? herrhandboll.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste Ären kommit att förÀndras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utprÀglad feminism, dÄ till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har vÀxt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som mÀn inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar pÄ att den sexism vÀnd emot kvinnor som har prÀglat mÄnga raptexter skrivna av mÀn hÀr har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att anvÀnda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig sjÀlva och andra i sina lÄttexter utifrÄn aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har anvÀnt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjÀlp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i frÄga mÄnga gÄnger agerar pÄ ett sÀtt som bryter eller frÄngÄr köns- och sexualitetsbundna normer.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Bakgrund: Normer och attityder relaterade till genus och kön prÀglar vÄrt samhÀlle. Genus skapar förvÀntningar pÄ mÀnniskor beroende pÄ deras könstillhörighet. MÀn och kvinnor och deras egenskaper sÀtts i samhÀllet som motsatspar med mannen som norm och överordnad kvinnan. Detta Äterspeglas i sjukvÄrden dÀr manliga arbetsuppgifter, som medicintekniska sÄdana, ges högre status Àn traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter sÄsom kroppsligt omhÀndertagande. DÄ sjuksköterskan förvÀntas vara kvinna skapas förvÀntningar kring hur sjuksköterskan bör vara och vilka egenskaper hen ska ha.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt som Àr rÄdande vad gÀller undervisningsplanering, sett utifrÄn lÀrarstudenters perspektiv, och pÄ sÄ vis fÄ en djupare förstÄelse för hur och varför lÀrarstudenter planerar och förhÄller sig till sin planering pÄ ett visst sÀtt. Studien har undersökt de erfarenheter av, förestÀllningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lÀrarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gÀller forskning kring momentet planering utifrÄn lÀrarstudenters perspektiv, dÄ större delen av tidigare forskning fokuserat pÄ momentet utifrÄn lÀrares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lÀrarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhÄllningssÀtt till planering, har studien tagit sin utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att sÄvÀl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvÀgagÄngssÀtt vid planering.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i romantisk komedi genom att nÀrmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstÄnd om kvinnans roll i filmens vÀrld och skapar diskussioner om jÀmstÀlldhet och vÀsterlÀndsk berÀttarkultur. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ kvinnor i tvÄ olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nÀmns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det sÄledes Àr motiverat att argumentera att karaktÀrerna upprÀtthÄller sexistiska synsÀtt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger pÄ kommer frÀmst frÄn feministisk teori, men Àven frÄn Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom SkÄnes kommunala verksamheter, utifrÄn nio ledarskapsstilar som Àr kompatibla med organisatorisk framgÄng vÀrlden över. FrÄgestÀllningen ?Finns det nÄgra skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i SkÄnes samtliga kommuner, studerat utifrÄn McKinseys nio ledarskapsstilar?? har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlÀgga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel pÄ. Urvalsgruppen har sÄledes fÄtt svara pÄ en enkÀt behandlande de omrÄden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriÀr och dÀrmed fÄtt bedöma sitt agerande.EnkÀten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat pÄ 54 mÀn och 47 kvinnor, inom SkÄnes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat pÄ 31 kvinnor och 34 mÀn.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka manliga elevers och studie ? och yrkesvÀgledares uppfattning om anledningar till och orsaker kring det lÄga antalet manliga sökande till Barn ? och fritidsprogrammet. Inför vÄr studie funderade vi pÄ olika metoder men valde att göra intervjuer med sju pojkar som gÄr pÄ Barn- och fritidsprogrammet och med fyra studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika högstadieskolor. Vi gjorde Àven en litteraturstudie för att se vad som tidigare skrivits i Àmnet. Genom sammanstÀllande av intervjuerna och vÄr litteraturstudie har vi försökt beskriva vilka anledningar och orsaker det finns till att antalet manliga sökande till Barn- och fritidsprogrammet Àr sÄ fÄ. Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att pojkarna upplever den information de fÄr angÄende sitt gymnasieval som bristfÀllig. VÄr reflektion kring detta slutar vid frÄgan; kan ungdomarna ta till sig den information de fÄr? Vidare kan vi konstatera att vÄra intervjupersoner tycker att ett namnbyte och en tydligare struktur pÄ programmet Àr att föredra..

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnÀrer vÀljer att i sin konst utforska grÀnslanden i uttryck, sÄ som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. UtifrÄn en fallstudie som fokuserar pÄ tre nutida konstnÀrer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framstÀllningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras dÀrefter utifrÄn postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att anvÀnda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig Àr inte ett ofarligt projekt.

Bakgrund: Skador inom fotbollen Àr ett stort problem bÄde fysiskt, psykiskt och ekonomiskt för samtliga involverade.Syfte: Att undersöka eventuella skadeförebyggande effekter av FIFA:s preventionsprogram The 11+ hos manliga fotbollspelare. Studien har fokuserat pÄ skador i nedre extremitet (fot, underben, knÀ, lÄr, ljumske och höft).Material & Metod: Randomiserad kontrollerad studie. Fyra fotbollslag i SödertÀlje kommun följdes under försÀsongen 2013 (januari-april). 103 manliga fotbollspelare mellan 18-42 Är deltog i studien (47 spelare i interventionsgruppen och 56 i kontrollgruppen).Resultat: Interventionsgruppen som genomförde The 11+ upp till tvÄ gÄnger i veckan hade signifikant fÀrre skador i nedre extremitet jÀmfört med kontrollgruppen.Konklussion: The 11+ Àr effektivt för att förebygga skador bland manliga fotbollspelare..

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhÄller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men Àven behovet av att vidga och förÀndra sjÀlva grundsynen pÄ vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mÀtbar. Den stÀmplingsteoretiska ansatsen har traditionellt anvÀnts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, dÀr sprÄket anses producera och reproducera synen pÄ sanning och verklighet, analyseras hÀr nio artiklar frÄn Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begÄngna av en ensam, kvinnlig förövare.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera mansbilden av karaktÀren Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som bÄde manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda pÄ vem denna utstickande karaktÀr Àr.Med hjÀlp av genusteorier och jÀmförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag Àven kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons sÀregna filmskapande, men ocksÄ kring stjÀrnskapet hos Johnny Depp, skÄdespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med bÄde manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjÀltemod och en muskulös kropp. Trots det sÄ tyder inget pÄ att han Àr mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Sveriges regering har som ambition att varje individ ska ha möjligheten att utveckla sin begÄvning inom de omrÄden dÀr man har sina bÀsta förutsÀttningar, oavsett vilket kön man tillhör. Idag Àr det fler mÀn Àn kvinnor som innehar de högre positionerna i samhÀllet och akademin Àr inget undantag. Enligt en artikel i DN 2004-03-18 Àr kvinnorna i majoritet pÄ de svenska universiteten, men bara 14 procent av professorerna Àr kvinnor. Den svenska akademin genomsyras av ?det lÀckande röret?, vilket innebÀr att kvinnor lÀcker ut frÄn den akademiska karriÀren bÄde före och efter avlagd doktorsexamen.