Den manliga dominansen fortgĂ„r och fortgĂ„r, enligt bland andra Pierre Bourdieu. Bourdieu och Connell Ă€r nĂ„gra teoretiker som Ă€r utgĂ„ngspunkt i detta examensarbete som hĂ€mtar sitt syfte i denna manliga dominans. Att med hjĂ€lp av intervjuer undersöka nĂ„gra manliga idrotts- och hĂ€lsalĂ€rares syn pĂ„ manlighetsbegreppet och huruvida denna syn i sĂ„ fall möjliggör en manlighetsnormerande avspegling i undervisningen. Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ med vissa kvantitativa inslag. Även ett sĂ€rskilt utarbetat kodschema för att underlĂ€tta analysen av intervjumaterialet har anvĂ€nts. De intervjuade lĂ€rarna visade sig vara homogena i sin syn pĂ„ manlighet. Oavsett Ă„lder och erfarenhet inom yrket sĂ„ var tankar och reflektioner angĂ„ende begreppet manlighet överensstĂ€mmande.

Min bakgrund innehÄller en lÄngvarig relation med Gotska Sandön med kamera som redskap. Syftet med min studie har varit att tolka och analysera lÀrarstudenters reflektioner kring sex naturfotografiska konstbilder frÄn Gotska Sandön. Fotografierna projicerades pÄ en stor filmduk och lÀrarstudenterna ? sex kvinnor och sju mÀn ? gjorde skriftliga beskrivningar utifrÄn sina upplevelser av bilderna. För att undersöka vilka likheter och skillnader de upplevde vid mötet med bilderna har jag anvÀnt mig av en fenomenografisk ansats.Bearbetningen och analysen av lÀrarstudenternas utsagor ? sammanlagt 156 st ? har gjorts i fyra faser.

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys analysera fem tingsrÀttsdomar dÀr kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rÀttsvÀsendet framstÀller de kvinnliga gÀrningsmÀnnen utifrÄn ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var ocksÄ att studera huruvida kvinnorna framstÀller sig pÄ nÄgot av endera sÀtten. VÄra teoretiska utgÄngspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.Resultatet av uppsatsen visar pÄ att ett flertal av tingsrÀttsdomarna tenderade att fokusera pÄ kringliggande omstÀndigheter i de kvinnliga förövarnas liv istÀllet för den brottsliga gÀrningen. De omstÀndigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrÀtten ser kvinnorna som offer hellre Àn som gÀrningsmÀn. Resultatet visar ocksÄ pÄ att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framstÀlla sina brottsliga gÀrningar utifrÄn att tillskriva sig sjÀlva vedertagna kvinnliga attribut..

Forskningen om mÀn som vÄldtÀktsoffer Àr vag och ligger mÄnga Är efter forskningen om kvinnligavÄldtÀktsoffer. Forskningen om behandlingsmetoder för vÄldtagna mÀn Àr Àven den eftersatt ochvisar sig sakna evidens. Syftet med studien Àr att undersöka vilka behandlingsmetoder ochstödinsatser som finns för mÀn som blivit vÄldtagna samt problematisera normer om manlighet ochheterosexualitet. Metoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta personer som arbetar inomolika organisationer i Sverige och som möter mÀn som utsatts för vÄldtÀkt. Studien analyserasutifrÄn maskulinitetsteorin, heteronormativet samt intersektionalitetsperspektivet.

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget sprÄkbruk, Àr en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmÀnhet och sin egen dialekt borÄsiskan i synnerhet. Syftet med studien Àr att utreda attityders pÄverkan pÄ det egna sprÄkbruket, samt om resultatet varierar anmÀrkningsvÀrt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrÄgor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt frÄn den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de sjÀlva talar den? Finns det nÄgon svÄrighet i definitionen?*Finns det nÄgon skillnad i mÀngden dialektala varianter nÀr det gÀller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgÄr frÄn material hÀmtat frÄn projektet DialektutjÀmning i VÀstsverige och bestÄr av enkÀter, intervjuer och analyser av mÀngden dialektala varianter.Tidigare forskning inom Àmnet sÀger att manliga individer talar mer dialekt Àn kvinnliga, samt att individer som gÄr pÄ yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt Àn de pÄ studieförberedande. Individer som inte Àr lokaltintegrerade tenderar Àven att vara mer mottagliga för sprÄkliga förÀndringar.Till skillnad frÄn tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter Àr en pojke som gÄr en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren Àr av det kvinnliga könet samt gÄr en studieförberedande utbildning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka sexuella relationer och mötet mellan man och kvinna i Charles Bukowskis författarskap med fokus pÄ den sjÀlvbiografiske protagonisten Henry Chinaski i romanerna Postverket och Kvinnor. I analysen undersöker uppsatsen tre aspekter av mötet mellan man och kvinna: Det initierande mötet, det fysiska mötet och vad vi kallar kÀrlek. Uppsatsen utgÄr frÀmst frÄn Yvonne Hirdmans genusteorier och diskuterar tabun om sÀrhÄllandet mellan manligt och kvinnligt. Genom att undersöka den manliga normen samt manlig och kvinnlig sexualitet appliceras dessa sedan genom nÀrlÀsning av de bÀgge verken.Trots att protagonisten stÀndigt bekrÀftar den manliga normen dras slutsatsen att Bukowski i sitt författarskap utmanar det sexuella maktsystemet. Han visar pÄ kvinnliga karaktÀrer som tar för sig och initierar till sexuella relationer i en tid dÀr deras sexualitet fortfarande var tabubelagd..

 Denna uppsats undersöker tvÄ lÀroböcker avsedda för gymnasiets A-kurs i engelskÀmnet, Progress Gold A (2003) och Solid Ground (2003), i syfte att se vad de kan kommunicera ur ett genusperspektiv. De frÄgestÀllningar som behandlas Àr följande: Hur konstrueras genus i texterna i dessa bÄda lÀroböcker? DÄ lÀsaren inkluderas exempelvis i ett "vi" eller "du", förutsÀtts lÀsaren dÄ vara antingen man eller kvinna, eller har detta inte nÄgon betydelse? Hur förhÄller sig resultaten till lÀroplanens mÄl om jÀmstÀlldhet?Den teori och metod som ligger till grund för analysen har hÀmtats frÄn det fÀlt som kallas diskursanalys. SÄsom den utformats i detta arbete kan metoden nÀrmast beskrivas som en kvalitativ nÀrlÀsning av materialet. Resultatet visar pÄ att bÄda lÀroböckerna till stor del tycks reproducera genuskontraktets grundpelare, dikotomiseringen av manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan som ger det manliga högre statuts Àn det kvinnliga.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur manliga svensklÀrare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstÄnd mot, eller anpassa sig efter rÄdande könsnormer och förvÀntningar. Syftet Àr ocksÄ att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklÀrare förhÄller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svensklÀraryrket. Uppsatsen bygger pÄ sex intervjuer med nyblivna svensklÀrare och för att kunna förstÄ och analysera materialet har jag anvÀnt mig av tidigare forskning om mÀn i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att mÀnnen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. LÀrarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstÄnd frÄn den hegemoniska maskuliniteten.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie om hur manliga respektive kvinnliga brottsofferbemöts i rÀttssalen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om brottsoffer kanbli sekundÀrtviktimiserade pÄ rÀttegÄngar genom att undersöka omdet Àr skillnad pÄ hur olika brottsoffer framstÀlls ochbemötsav domare, advokater, Äklagare och nÀmndemÀn.Bemötande handlar om ett samspel mellan mÀnniskor, den instÀllning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck, tonfall etc. FramstÀllning handlar om hur man beskriver en annan person, en framstÀllning kan framhÀva vissa egenskaper hos personen.Genom att undersöka framstÀllningen och bemötandet sÄ kanske resultatet kan visa olika orsaker till sekundÀr viktimisering. T.ex. om brottsoffer bemöts olikaberoende pÄ kön, Älder, etnicitet, alkoholintag eller om brottsoffret har egenskaper utifrÄn Nils Christies teori om detidealiska brottsoffret.FrÄgestÀllningen Àr:Hur framstÀller tingsrÀttens aktörer manliga respektive kvinnliga brottsoffer utifrÄn mallen om idealiska brottsoffer pÄ rÀttegÄngar, t.ex.

I det hÀr arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av tvÄ lÀromedel i Àmnet historia förÄrskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari Är 2015 och antingen bekrÀfta eller motbevisa den skevajÀmstÀlldhetsbild som enligt denna finns i de lÀromedel som har undersökts. TillvÀgagÄngssÀttethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men ocksÄ att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa lÀromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgÄngspunkterna för dethÀr arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De tvÄ lÀroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med tvÄ andra böcker i DN:s granskning.

Syftet med denna uppsats Àr att granska Ulf Janssons litteraturhistoriska lÀrobok för gymnasieskolan, Litteraturen lever, ur ett genusperspektiv. En del av föresatsen Àr att se om den Àr mer jÀmlik Àn sin föregÄngare Den levande litteraturen. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ och utgÄr frÄn Yvonne Hirdmans genusperspektivistiska begrepp, dikotomi och hierarki. Resultatet visar en underrepresentation av kvinnliga författare och tecken pÄ hierarki, den manliga normens logik. Det komparativa inslaget visar att Litteraturen lever inte Àr nÀmnvÀrt mer jÀmlik Àn Den levande litteraturen..

Al- Rudainy, F & Bernados-Kjaerran, A. Kvinnliga patienters upplevelser av att erhÄlla urinrörskateter. En empirisk studie om kvinnliga patienters upplevelser av att erhÄlla urinrörskateter. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011. Syftet med denna studie Àr att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av att erhÄlla urinrörskateter (KAD).

DETTA EXAMENSARBETES SYFTE ÄR ATT UNDERSÖKA, JÄMFÖRA SAMT ANALYSERA BARNLITTERATUR FÖR ATT KUNNA FÅ EN BLICK AV VILKEN SYN PÅ KÖN BÖCKERNA FÖRMEDLAR SÅVÄL SOM HUR KVINNLIGA OCH MANLIGA KÖNSROLLER KONSTRUERAS I BARNLITTERATUREN I SVERIGE OCH ARABISK BARNLITTERATUR..

Shoppingturismen i Sverige Àr en stadigt vÀxande genre inom turismen och i Sverige Àr shoppingdestinationen GekÄs Ullared ett av de populÀraste resmÄlen bland shoppingturisterna.Denna uppsats behandlar shoppingturismen med inriktning pÄ destinationen Ullared. Syftet med uppsatsen Àr att bidra med en förstÄelse till varför turister vÀljer att Äka till GekÄs Ullared samt att ta reda pÄ vem det Àr som besöker GekÄs. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod för att fÄ en stark validitet. Ansatserna för uppsatsen Àr hermeneutisk med sitt kvalitativa inslag samt positivistisk med dess kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀtundersökning med GekÄs kunder.

Retoriken har Ànda sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har bÄde historiskt och i nutid antingen Äsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning Àr till stor del fÀrgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fÄtt skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fÄtt retoriken att förnyas bÄde teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats dÀr jag valt att undersöka hur bestÄende och statisk den feministiska retoriken Àr.