Sökresultat:
1350 Uppsatser om Manliga förebilder - Sida 60 av 90
?Duktig flicka? - ett sjukdomstillstÄnd eller ett nytt kvinnoideal?
Sammanfattande diskussion KÀnslan av ambivalens tycks vara en av de mest pÄtagliga i upplevelsen av att vara en ?duktig flicka?. Det handlar dels om att vara till lags och leva upp till andra mÀnniskors förvÀntningar, samtidigt som att ?duktigheten? utgör en stark inre drivkraft som tar den ?duktiga flickan? nÄgonstans i livet. Viljan av att vara duktig Àr stÀndigt nÀrvarande, i allt frÄn att spela tv-spel och skura handfatet inför vÀnnernas besök, till att skaffa sig en bra utbildning och göra spikrak karriÀr.
Barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan : En kvalitativ intervjustudie om pedagogens syn pÄ arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur dessa barn inkluderas i verksamheten
Akut hamstringskada Àr en vanlig skada inom fotboll. Skadan utgör 12% av alla skador som uppkommer inom fotboll. Lag pÄ elitnivÄ drabbas per Är av i snitt 3,4 skador, med en rehabiliteringstid pÄ i snitt 21,5 dagar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en obalans i styrka mellan hamstringmuskulatur och m. quadriceps i det skadade jÀmfört med det icke skadade benet.
Kontroll i fastighetsbranschen. En kvalitativ enfallsstudie om kvinnliga och manliga chefers upplevelser av kontroll p? arbetsplatsen
This essay aims to examine managers experiences of control at the workplace within the property sector, and how these experiences differ between female and male managers. This study is a qualitative single case study that intends to offer a deeper understanding of a unique case and uses an abductive method approach. The essay is based on two main theories,
Foucault?s (2003) theory of control and the gender system of Hirdman (1988, 2001) and is supplemented by previous studies of the modern workplace. The study is based on eighteen semi-structured interviews that aims to capture the participants personal experiences regarding control at the modern workplace, and the norms, surveillance, hierarchies, and self-discipline that make up this control.
Att ha en blick och en fallenhet för det. : En studie av yrkeskunnande inom lastbilsföraryrket.
Syftet med denna studie var att fÄ en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man mÄste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har tvÄ manliga lastbilsförare med lÄng erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sÀtt att se pÄ vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram Àr att ha en blick och en fallenhet för yrket.Studien visade att lastbilsförarna hade svÄrt att sÀtta ord pÄ vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om nÀr det gÀller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som fÀrdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap.Inom fÀrdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för nÄgot, du har förmÄgan att utföra en handling. Denna förmÄga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det gÄr inte att förutsÀga hur lÄngt en enskild förmÄga kan utvecklas.
Relationen mellan upplevd stress och idrottsskador ? en studie pÄ handbollsspelare pÄ elitnivÄ
Idrottsskador har konstaterats vara bÄde fysiskt och psykiskt fenomen, och under de senaste Ären har ett ökat intresse för den psykologiska faktorn visat sig. Syftet med studien var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan upplevd stress och frekvensen idrottsskador hos elithandbollsspelare samt att undersöka om det finns nÄgot samband mellan grundanspÀnning (trait anxiety) och situationsspecifik anspÀnning (state anxiety). Ett tredje syfte Àr att undersöka huruvida en idrottares stressnivÄ varierar över tid och jÀmföra detta med de aktuella spelarnas skadefrekvens. Informanterna var 20 manliga elithandbollsspelare (19-32 Är) i elitserien i Sverige, under sÀsongen 06/07, fördelat pÄ tvÄ klubbar. Urvalet som gjordes var ett strategiskt urval, baserat pÄ klubbarnas geografiska lokalisering.
Pedagoger berör: om beröringens betydelse i skolan ur lÀrarperspektiv
Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger uppfattar beröringens betydelse i skolan i relation till eleverna och utifrÄn sin yrkesroll. Vilka möjligheter och hinder upplever de med beröring i sin gÀrning som lÀrare? I ljusets av lÀrarens uppdrag presenteras i bakgrunden tidigare forskning om beröring och dess effekter pÄ relationsskapande och kommunikation. Vidare avhandlas dess betydelse för neurologisk- och social utveckling samt kontextens betydelse för hur beröringen uppfattas. Forskningsansatsen Àr fenomenografisk med inledande observationer av pedagogers beröringsbeteende följt av fyra kvalitativa intervjuer.
Med genusbyxorna neddragna : En receptionsanalys av sex könsöverskridande barnböcker
Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lÀttare Àn nÀr det gÀller pojkar och inte alls lika uppmÀrksammande. OcksÄ könsneutralitet verkar kunna passera som nÄgot positivt inom vissa grÀnser Men det Àr tydligt att flickpojkarna fÄr mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid Àr nÄgot som nÀmns. Detta gÀller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske Àr det sÄ att flickpojken och böcker som anvÀnder ordet hen Ànnu Àr ett sÄ ovanlig perspektiv att man reagerar mest pÄ det?Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slÄr nog huvudet pÄ spiken nÀr hon skriver att författarna aldrig kan göra rÀtt nÀr de skapar könsöverskridande barnbokskaraktÀrer. Böckerna fick nÀmligen kritik frÄn alla hÄll som jag har visat hÀr ovanför, Àven om de ocksÄ hyllades i mÄnga fall.
Partnerlös och Barnfri : Friheten och ensamheten med singelskap
Med denna uppsats har vi velat ta reda pÄ hur singlar över 30 Är upplever sitt singelskap samt hur de förhÄller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel Àr ett begrepp som inrymmer mÄnga olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla Àr över 30 Är och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fÄtt fram med hjÀlp av vÄr teoretiska utgÄngspunkt som berör modernitetens samhÀlle dÀr individen skapar sin sjÀlvidentitet och livsstil utifrÄn sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras instÀllning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vÄrt samhÀlle.
Tematiskt eller kronologiskt? : en jÀmförande studie av lÀroböcker i svenska för gymnasiet
Detta examensarbete Àr en lÀroboksstudie, dÀr tematiskt respektive kronologiskt upplagda lÀroböcker i kursen Svenska B för gymnasieskolan har jÀmförts med avseende pÄ texturval. Arbetets syfte Àr att kartlÀgga skillnader i texturvalet mellan de tvÄ lÀrobokstyperna.Tre lÀroböcker av varje typ undersöktes. För var och en av de 593 textutdragen insamlades en rad data om texten sÄsom titel, publiceringsplats (verk), publiceringsdatum, textlÀngd, författare, författarens hÀrkomst och kön, period, genre och om det finns nÄgon information om författaren i textens kontext. Resultaten kunde mestadels tas fram ur kopplade tabeller skapades utifrÄn dataformulÀret.Undersökningen visar att de tematiskt uppbyggda lÀromedlen innehÄller större andel nyare texter och större andel sakprosatexter, samt fler texter skrivna av kvinnor, Àven om situationen Ànnu Àr lÄngt ifrÄn jÀmstÀlld. I de kronologiskt uppbyggda lÀromedlen dominerar skönlitteraturen, med epiken i spetsen, stort, och den manliga dominansen bland författarna Àr större.
Riktiga mÀn arbetar inte i förskolan
I Sverige i dag, Àr mÀn underrepresenterade i förskolan, cirka 3% av arbetskraften Àr mÀn. Utbildningsstyrelsen i Sverige, Skolverket, försöker Àndra pÄ detta genom elevrekryteringskampanjer riktade mot mÀn. De upprÀttar ocksÄ nÀtverk inom universiteten för att öka antalet manliga sökande i förskoleutbildningen och för att minska antalet mÀn inom detta omrÄde som dra sig tillbaka.
Det huvudsakliga syftet med denna studie var att avgöra vilka kvaliteter och / eller egenskaper mÀn har som Àr tillgÄngar till förskolor i Sverige. KÀnner barn och förskollÀrare ett behov av mÀn i förskolan, och i sÄ fall, hur definieras dessa behov? Undersökningen sker genom observationer och intervjuer med tio pedagoger i tvÄ förskolor; Men endast en av dessa lÀrare var mÀn.
Kvinnliga entreprenörer : och relationer till manliga och kvinnliga normer
line of business/industry and family, to more clearly discern how male and female norms are acquired among female entrepreneurs. The purpose of this study was to gain a greater understanding and knowledge of women's conditions regarding entrepreneurship, in relation to society's norms. The study is based on a textual thematic analyses, using two themes derived from Helene Ahls ?The Scientific Reproduction of Gender Inequality. A Discourse Analysis of Research Texts on Women`s Entrepreneurship?.
"Man kÀnde sig inte sÄ himla accepterad i skolan" : En studie om varför elever ger upp sina grundskolestudier
OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.
FrÄgor om bodelning : sÀrskilt om utdelning och vÀrdering av aktier i fÄmansbolag
Detta examensarbete undersöker kvinnors nÀrvaro i bÄde text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare Är (Ärskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre lÀroböcker som anvÀnds i grundskolan i Sverige. KursplanengÀllande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jÀmföras medböckernas innehÄll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault stÄr i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill sÀga dikotomi dÀr det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen Àr. Bergström och Boréus sÀger att det finns ettregelsystem som visar mÀnniskor vilket sÀtt de ska prata och agera pÄ.
Fingerstyrka mot toppen
KlÀttring Àr en vÀxande sport som krÀver jÀmn balans av styrka, teknik och psyke. I dagslÀgetsker klÀttertÀvlingar och de hÄrdaste utomhuslederna pÄ branta överhÀngande vÀggar med smÄgrepp. God fingerstyrka Àr nödvÀndigt att ha nÀr klÀttring utövas för att kunna hÄlla sig kvar igreppen, som bestÄr av lister, pÄ vÀggen. DÄ dessa lister tas anvÀnds en greppteknik somkallas för crimpteknik. Det gÄr att hÄlla i listen i denna teknik med tre olika positioner, closedcrimp, open crimp och open hand.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga skillnader mellan olika test av prestationsförmÄga ochcrimputhÄllighet, undersöka vilken crimpposition som gÄr att hÀnga lÀngst i samt utforskakorrelationen hÀngtid i crimp med styrkeövningar.TjugotvÄ manliga klÀttrare rekryterades och indelades efter inrapporterat personbÀsta i tregrupper (elit, avancerad och normal).
Vem syns? : En kvantitativ studie av mÀn och kvinnor i Norrbottens lokalpress
I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.