Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

I en undersökning, gjord av Svenskt Näringsliv under 2007, framkom att tre gånger såmånga företag drivs av män som av kvinnor men att det finns stora skillnader mellan deolika länen och kommunerna i Sverige. En arbetskraftsundersökning, som gjorts avSCB under 2005, visar att färre antal kvinnor än män är företagare. Bland kvinnorna ärandelen företagare 5 procent och bland männen 14 procent. I samhället finns idagrådande värderingar om att klassiskt manliga yrken är renhållningsarbetare, brandmanoch polis medan klassiskt kvinnliga yrken är frisör, sjuksköterska och sekreterare. Påstora företag är det vanligt förekommande att kvinnor är överrepresenterade påinformations- eller personalavdelningen och män på finansiella avdelningar eller påVD-stolen.

Inledning: Bandy är en vinterlagsport som innehåller både fysiska och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns begränsat med vetenskaplig forskning om bandyspelares fysiska krav under match. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva manliga elitbandyspelares rörelseprofiler utifrån total distans, maximal hastighet, medelhastighet, speltid, hastighetszoner och acceleration under matchsituation mellan olika spelarpositioner. Metod: Datainsamlingen utfördes med tio hertz GPS-enheter på ett elitserielag i bandy från mellersta Sverige under säsongen 2014/15. Sex till åtta manliga elitbandyspelare studerades under elva matchtillfällen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur identitetsskapande sker för enskilda normbrytande individer på den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frågeställning är följande: ?hur identifierar sig kvinnliga väktare med sin yrkesroll??. För att besvara vår frågeställning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förväntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie där vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga väktare.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bloggens innehåll reflekterar bloggarens syn på vad som är privat och vad som är offentligt. Detta har skett genom att först urskilja följande ämnen i bloggarna: vänner, jobb, sömn, mat, hälsa, nöje, familj, sex och pengar, och sedan undersöka vilka av dessa ämnen som respektive bloggare använder sig av och vilka som utelämnas från bloggen. De ämnen som används av bloggarens blir då offentliga, medan de som utelämnas förblir privata. Funktionerna av självutlämning ? självförtydligande, social bekräftelse, social kontroll och relationell utveckling - har analyserats och slutligen har skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga bloggarna undersökts. Den teoretiska ramen består av kategorierna; privat och offentligt, medierad voyeurism, empowering exhibitionism samt ett renodlat likhetsperspektiv inom genusdiskurs.

Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet på ett av de mest framgångsrika företagen i Sverige, närmare bestämt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i Småland. Idag är IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal länder runtom i världen.Vi skall avgränsa oss till att undersöka ledarskapet på en enhet, nämligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den främsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva är att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt.Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera vad som kännetecknar ledarskapet på IKEA. Vi kommer att fokusera på hur medarbetarna på IKEA upplever ledarskapet med fokusering på ledarskapsstilen.Vi har genomfört en enkätundersökning där 78 medarbetare har fått svara på våra frågor samt två intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrågor på IKEA Kungens Kurva.I vår teoretiska del har vi använt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper.

Bakgrund: Omvårdnadsforskning med genusperspektiv är ett eftersatt område. Ett vanligt använt begrepp när ett genusperspektiv ska anläggas är heteronormativitet. Det är tänkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. Där ingår en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete är begreppet professionalitet centralt.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ?normala?, dvs.

Abstract Förhållningssättet till genus är centralt i pedagogers arbete med barn, då det enligt läroplanen är förskolans uppdrag att arbeta för jämlikhet samt att motverka traditionella könsmönster (Lärarens handbok, 1998). Idag används barnböcker som en del av förskolans pedagogiska verksamhet, både gällande underhållning och ur ett mer centralt och lärorikt syfte. Syftet med detta examensarbete är att studera genus i barnböckerna. Vi har undersökt hur könsroller framställs i böckerna. Följer de normen för vad samhället föreskriver eller framställs karaktärerna som normbrytare? Vi kommer även att studera om det finns förändringar i karaktärernas gestaltning beroende på vilket årtal boken är skriven.

Den nya generationens män har uppvisat ett beteende som kan sägas påvisa att skillnader existerar inom segmentet. Skillnader kan relateras till männens agerande i butiksmiljön utifrån social interaktion, avsikten med köpet samt köpstrategi. Det gemensamma målet för segmentet är önskan om att skapa en unik stil som i förlängningen avser att representera deras image. Konklusionen är att de båda delsegmenten har ett gemensamt mål, men att vägen dit skiljer sig åt. För att modebutiker ska lyckas tillfredställa den nya generationens män krävs att långsiktiga relationer utvecklas mellan butikspersonal och den manliga kunden..

Vi upplever att männen uppvisar ett förändrat shoppingbeteende, vilket bland annat visar sig genom ett större intresse för såväl modemagasin som modebloggar. Detta kan vara ett tecken på ökad individualisering, genom vilken mannen vill uttrycka sin identitet och självbild. Det blir därför viktigt för företagen att nå denna grupp.Uppsatsen syftar till att ge en mångdimensionell beskrivning av vad forskningen behandlat inom mannens, respektive kvinnans shoppingbeteende och hur det växt fram. Uppsatsen syftar dessutom till att, dels genom litteraturstudie, dels empirisk studie, undersöka, diskutera och tolka vad som utmärker mäns shoppingbeteende i Generation Y. Vidare syftar uppsatsen till att förutsäga vad som kommer att känneteckna det manliga shoppingbeteendet i framtiden. Vi har arbetat utifrån en kvalitativ metod för att på så sätt uppnå ett djup i uppsatsen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva manliga patienters uppfatt- ningar av kateterisering och hur det är att, tillfälligt i samband med ett operativt urolog-iskt ingrepp, få och bära kateter. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer av tio patienter på en vårdavdelning. Materialet från intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats och detta resulterade i fem kategorier: Vikten av ett gott bemötande, Informationen före operation har stor betydelse, Obefogad rädsla för smärta, Betydelsen av val av material, Tryggheten och relationen till medpatienter i samma situation..

På senare tid har det i media lyfts upp kampanjer att tabut kring psykisk ohälsamåste brytas. Detta är bland annat bakgrunden till vår uppsats där syftet varit attge exempel på hur en förändringsprocess i att bryta tabut kring psykisk ohälsa kanse ut. Vi ville också lyfta fram fördelarna med att genomföra upprepade intervjuernär det gäller samtal kring känsliga ämnen. För att precisera syftet bröts det ner iföljande frågeställningar:1. Vad innebär en vändpunkt i processen att bryta tabut? Kan en specifik,avgörande vändpunkt urskiljas?2.