Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur kvinnor och män representeras och framställs ur ett genusperspektiv i de sångtexter som används som läromedel i sångundervisning av musiklärare på högstadiet. Materialet består av 50 sånger och är hämtat från verksamma musiklärare på åtta olika högstadieskolor belägna i södra delen av Norrbotten. Den genomgående metoden är en textlig innehållsanalys där en kvalitativ inriktning med inslag av kvantitativa metoder legat till grund för studiens genomförande. Resultaten har analyserats i förhållande till genusteorins begrepp om normer och en genusordning där mannen står som norm och kvinnor och män tillskrivs motsatta egenskaper. Studiens resultat kan i stort sägas bekräfta tidigare läromedelsforskning inom området som visar att en Manlig norm ofta är dominerande i läromedel och att kvinnor och kvinnors erfarenheter i många fall osynliggörs eller ges mindre utrymme.

January 1, 1999, a new sex purchase law was introduced in Sweden, Lag (1998: 408). The law implies that in a sex trade a crime is committed only by the consumer in the sex trade. The majority of consumers in prostitution are men and the suppliers are women. When prostitution is problematized it's usually from the woman's point of view and the perspective of the man is often overlooked. The new law has shed light on the consumer and made the male more visible in the public debate.

År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en Manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation.

Purpose/Aim: This study is an analysis of the view on masculinity, male sexuality and creation of identity with the television series Queer as folk as a base. The analysis is partly based on a semiotic analysis of the representation of masculinity and male sexuality from an episode of the chosen television series Queer as folk, and partly based on a thematic analysis of focus group discussions with young men with different sexualities.Material/Method: This study is based on focus group interviews and a semiotic and thematic analysis. The focus groups consisted of three men in three different groups and were chosen on the criteria of gender and sexuality. All groups were presented with an episode of the television series Queer as folk to see how they perceived masculinity and male sexuality. Their discussions were analyzed with a thematic analysis and the television series Queer as folk with a semiotic analysis.Main results: The three analyzed characters in Queer as folk showed different representations of masculinity and male sexuality.

Denna studie syftar till att undersöka representationen av maskulinitet och femininitet med utgångspunkt i huvudkaraktärerna i filmserierna Underworld och Twilight som båda har ett vampyrtema, där representationerna i respektive serie sedermera jämförs med varandra. Undersökningen ämnar även undersöka om denna representation förändras genom det narrativa förloppet i vardera filmserie och i så fall hur förändringen yttrar sig.Genom ett utarbetat observationsschema där binära oppositioner och huvudkaraktärer i interaktioner står i fokus tas specifika scener ut och analyseras med hjälp av genusteorier och litteratur kring vampyrgestalten, varulven och hur Manliga respektive kvinnliga karaktärer tidigare representerats inom filmmediet. Interaktioner och scener ligger till grund för karaktärsanalysen.Resultaten av denna studie visar att representationerna av karaktärerna innehåller drag från tidigare ideal där dessa befinner sig i olika maktpositioner gentemot varandra. De kvinnliga karaktärernas representation ter sig i jämförelse med varandra olika i aktivitet och makt men tillhör till en början samma stereotyp. Även de Manliga karaktärerna skiljer sig åt i representationen genom fysiska yttringar, handlingar och även i sina maktpositioner.  Genusyttringarna i Underworld-serien visar en stark kvinnlig och passiv Manlig karaktär medan motsatsen kan urskiljas i Twilight-serien. .

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är Manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Sammanfattning Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, lagidrott, normalisering, genus.Homosexualitet är idag ett kontroversiellt ämne som berör människor på olika sätt. I ca 40 länder ses homosexualitet som någonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den Manliga homosexualiteten inom lagidrott i Sverige som på ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda Manliga elitidrottaren i dagens Sverige som är öppet homosexuell är fotbollsspelaren Anton Hysén som år 2011 berättade om sin sexuella läggning. Avsikten med studien kring Manlig homosexualitet inom lagidrott var att söka svar kring de frågor som uppkom då vi tog oss an ämnet.

Räddningstjänsten har under lång tid kännetecknats av en homogen organisation med en utpräglad Manlig jargong. 1997 påbörjade räddningstjänsten sitt jämställdhetsarbete på uppdrag från regeringen. Arbetet med jämställdhet har kantats av motstånd och fördomar från både allmänheten och inom räddningstjänst. Genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med kvinnor som examinerats från brandmansutbildningen, Skydd mot olyckor(SMO), ger uppsatsen en inblick i hur jämställdhetsarbetet inom räddningstjänsten har utvecklats fram till i dag. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplever en attitydförändring mot kvinnliga brandmän både bland allmänheten och på brandstationerna.

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur Manliga pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om Manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning.

Larsson, Linda (2012) Erfarenhetslärande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete på avancerad nivå i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. Lärarprogrammet på högskolan i Gävle.Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka erfarenhetsbaserat lärande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare får arbeta fram pengar och åka på en studieresa till Auschwitz i Polen.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns någon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartäta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. Frågeställningar som söktes svar på var om kön, ålder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter påverkar huruvida lärare väljer att använda samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen är en litteraturstudie där sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera på att hitta svar på frågeställningarna för att sedan kunna jämföra dessa med vår egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslärare på kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en Manlig lärare från fyra invandrartäta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.

Syftet med denna undersökning var att studera vilka förutsättningar tjejer och killar har i matematikundervisningen på gymnasiet utifrån lärarens agerande och attityder. För att undersöka detta observerades fyra matematiklärare på ett gymnasium under totalt femton lektioner och därefter intervjuades lärarna. Min observationsstudie visade att lärarna inte behandlade eleverna olika under genomgångarna, men att tjejerna hade mest lärarkontakt under lektionernas räkneövningar. Dessutom hade tjejerna generellt längre samtal och fler samtal med ett matematiskt innehåll jämfört med killarna. De flesta av lärar-elev-interaktionerna startade eleverna själva, men tjejerna inledde fler lärarinteraktioner än killarna.

This study was focused to highlight the problems that comes with being a minority on a workplace, in this case female sports journalist who are working in a male dominated sports field. The objective was to find out how the female sports journalist was experiencing working in such a domain, with focus on journalists who works on local news papers. The study also wanted to look on how these workplaces incorporated gender in their daily work.       In combination with gender theory, with concepts as masculine hegemony and power structures, I also choose to apply the american researcher Rosabeth M Kanters concept ?token?. With these aspects in mind I analyzed the five interviews that I carried out with female sports journalist with a qualitative data analysis.           The results of the study showed that the female sports journalist in some aspects were aware of the difficulties of being a woman in a male dominated area ? when they were talking about the profession at large.

Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en Manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män.

Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell Manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv.