Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sin relation med patienter och de tankar som har sitt ursprung i dessa kontakter. Intervjuer har genomförts med fem manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Materialet analyserades utifrån ett fenomenologiskt angreppssätt och strukturerades efter de genomgående teman som framkom under analysen: Omvårdnad: en helhetssyn, Egenskaper och makt samt Manlig sjuksköterska: ett medvetet val. Bemötandet från patienterna uppfattades av de manliga sjuksköterskorna som positivt men som manlig sjuksköterska ser man sig fortfarande som en sällsynt varelse inom vården..

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka den bild som ges av manlighet och manlig identitet i fem olika självhjälpsböcker om manlig identitet riktade mot unga killar.En diskursteoretisk metod har använts för att urskilja vilka olika maskuliniteter som finns representerade i böckerna och hur de inbördes relationerna mellan dessa ser ut. Utöver detta har också de förändringstankar som drivs i böckerna och deras förhållningssätt till makt-relationer mellan könen analyserats.I nästan samtliga böcker finns någon form av konflikt mellan en traditionell maskulinitet, ofta benämnd som machomannen, och en modernare maskulinitet. Exakt vad denna kamp handlar om skiljer sig dock kraftigt åt böckerna emellan. Det kanske största gemensamma draget är dock att mannens sexualitet i samtliga böcker framstår som stark, självklar och mer eller mindre central i alla mäns identitet..

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform.

Förmågan att i dagens organisationer effektivt genomföra och arbeta med förändringar betonas i allt högre utsträckning. Mot bakgrund av detta och på grund av vårt intresse för kvinnligt ledarskap har vi gjort en undersökning för att få förståelse för om och, i så fall, hur en organisations förändringsarbete påverkas om det är en kvinnlig alternativt en manlig ledare. Vi har använt oss av befintlig teori inom ledarskap och förändring, medan den empiriska studien, i form av intervjuer, genomfördes på två företag där två av personerna har en kvinnlig ledara och de andra två en manlig ledare. Resultatet som vi kom fram till var att det fanns vissa skillnader i kvinnligt respektive manligt ledarskap vid förändring, men att likheterna könen emellan trots allt var övervägande..

Syftet med uppsatsen a?r att med utga?ngspunkt i genusteorin under- so?ka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild. Analysen visar tydliga skillnader i synen pa? manlig och kvinnlig tra?ning. Manlig tra?ning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som ha?rd och ta?vlingsinriktad medan kvinnlig tra?ning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och la?ttsam. Kvinnans tra?ning fo?rminskas medan mannens tra?ning tas pa? sto?rsta allvar.

Stockholm Konstsim Herr har tills nyligen varit det enda manliga konstsimlag i Sverige. Och är ett av få i världen. I April 2011 vann de sitt andra guld i rad i tävlingen Men?s Cup, den enda tävlingen för manliga konstsimlag.Jag har i den här uppsatsen velat undersöka hur och i vilken mån deltagarna i laget upplever konstsimmet som meningsskapande och hur de konstruerar, gestaltar och skapar en manlig identitet i och genom konstsimmet.Jag har gått till väga så att jag har gjort några intervjuer och deltagande observationer, och i kombination med utvald teori byggt min analys på det.Centrala begrepp är maskulinitet, meningsskapande, identitet, hegemoni och tabu. .

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att få fördjupad kunskap kring hur maskulinitet och femininitet hanteras inom manlig och kvinnlig konståkning. Jag ville undersöka om konståkning erbjuder män en alternativ maskulinitet samt hur denna alternativa maskulinitet påverkar kvinnlig konståkning. För att besvara frågorna har jag intervjuat tränare och domare inom konståkningen samt observerat tevesändningar från VM i konståkning 2009 och 2010. Detta har jämförts med litteratur om konståkning, genus och andra relevanta studier. Genus kan förstås som en kulturell tolkning av biologiska skillnader mellan könen.

Tidigare studier har visat att det endast finns ett fåtal studier att tillgå som uteslutande fokuserar på hur manlig heterosexualitet och manlighet skapas av män (Mooney?Somers & Ussher, 2008). Denna studie syftade till att beskriva och analysera unga mäns upplevelser och erfarenheter av heterosexuella möten/relationer och manlighetsskapande. Den tematiska analysen bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer och gav fyra huvudteman: Vad är sex?, Att vara aktiv, Att inneha ett starkt agentskap och Kärlekssex och casual sex.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, då den ibland anses ha andra kvalitéer än det som eftersträvas av chefer. Vad händer då ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? Förstärker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara på syftet med denna studie har vi genomfört en tvärsnittsstudie där vi har studierat attityder hos respondenter från tre skilda företag. I denna studie har vi använt oss av ett deduktivt arbetssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrån studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt är kopplad till könsstereotyper.

Specialarbete, 15 hpSV1301, Svenska språket fördjupningskursHt 2011Handledare: Hans Landqvist.

BakgrundArbetet handlar om skog och mötet mellan två världar, skog och civilisation. År 2007 gick jag en mo¬torsågskurs för att kunna sköta familjens skog. Fast att såga ned träd kändes märkligt då jag fascinerades av skogen som plats. Dessu¬tom upptäckte jag att skogen var en manlig domän med manlig kultur. Under kursen återupptäckte jag skogens historier från min barndom.