Sökresultat:
510 Uppsatser om Manlig omskärelse - Sida 3 av 34
Pojkars och flickors aktivitetsgrad mÀtt med stegrÀknare, samt synen pÄ vad som anses vara manligt respektive kvinnligt lektionsinnehÄll i en Ättondeklass
Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga skillnaderna gÀllandeaktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hÀlsa.Vidare finner vi det ocksÄ intressant att se vad mÄlpopulationen har för Äsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehÄll. MÄlpopulationen bestÄr av en Ättondeklass med 32 elever i sydvÀstra Sverige.För att samla in de data vi behöver, anvÀnder vi oss av stegrÀknare och enkÀter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal Àn flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad betrÀffar det aritmetiska medelvÀrdet. NÀr det gÀller mÄlpopulationens syn pÄ vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet frÄn det tredje och sista lektionen vilken bestÄr av musik och rörelse, visar att mer Àn hÀlften av mÄlpopulationen anser att detta Àr en manlig/kvinnlig aktivitet..
Konstruktion och penetrationstestning av VoIP-system
VoIP-system inom fo?retag blir mer vanligt. Sa?kerheten bo?r da? beaktas fo?r att undvika hot som riskerar konfidentialitet, integritet och tillga?nglighet. Denna rapport visar resultat fra?n tva? olika VoIP-systems sa?kerhet med hja?lp av praktiska penetrationstestscenarion i labbmiljo?.
KĂNSNEUTRALA ANIMATIONER : PĂ„verkan av stereotypiska personligheter
KaraktĂ€rsanimationerna mĂ„ste vara könsneutrala eftersom spelarna sjĂ€lva vĂ€ljer kön och personlighet pĂ„ sin karaktĂ€r i Cloud Islands. Personlighetsgestaltningarna som skapades kallades ?Neutral?, ?Ăventyrlig? och ?Sprallig?. Problemformuleringen bestod av att undersöka om animationerna för dessa stereotypiska personligheter kunde göras könsneutrala. Arbetet utgick frĂ„n Isbisters (2006) rörelsemönster för personligheter, power centers (Lango, Ă„rtal okĂ€nt) och Labans rörelseteorier (Kundert-Gibbs & Kundert-Gibbs, 2009).
En sport för mÀn? : Manlig kultur och maskulin hegemoni inom fotboll
Syfte och frÄgestÀllningarUndersökningens syfte Àr att nÄ en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. UtifrÄn intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande mÀn sett utifrÄn hegemonisk maskulinitet.FrÄgestÀllningar:Vad Àr utmÀrkande för den kultur som rÄder i manliga fotbollslag?Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika Äldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrÄn tvÄ huvudkategorier,fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive tvÄ underkategorier.ResultatFotboll Àr överlag maskulint prÀglat, en typisk fotbollsspelare Àr tuff och cool.
KaraktÀrer och the Gaze : Sexualisering och idealisering av det manliga och kvinnliga.
Arbetet undersöker hur spelare förhÄller sig till utformningen av manliga och kvinnliga karaktÀrer som till olika grad sexualiseras, och huruvida det finns nÄgra skillnader mellan manliga och kvinnliga spelares reaktioner. Arbetet utgÄr ifrÄn the Gaze teorin dÀr nÄgot utformas för att tilltala en antagen betraktare, oftast syftat pÄ kvinnor i media som gestaltas och utformas för att tilltala en heterosexuell manlig betraktare, men i detta arbete tillÀmpas bÄda könen bÄde pÄ karaktÀrerna och betraktaren. Arbetet tar Àven genusstereotyper i Ätanke dÄ dessa anknyter till hur manliga och kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i media.Arbetets undersökning igenomfördes med hjÀlp av Ätta par karaktÀrer, den ena manlig och den andra kvinnlig med samma pose med samma utseende, som anvÀndes som material för en enkÀtundersökning pÄ internet. I enkÀten ombads respondenterna att ange huruvida de fann en karaktÀr negativ eller positiv, samt varför.Medan resultaten ifrÄn undersökningen var mÄngtydliga, ger den fortfarande en intressant inblick i hur reaktionerna mot en karaktÀr kan skifta pÄ grund av karaktÀrens kön, och hur genusstereotyper kan pÄverka vÄran uppfattning..
INTIMITET INOM RĂNTGENVERKSAMHET : Manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av intima radiologiska undersökningar med kvinnliga patienter
Idag vÀljer allt fler mÀn att utbilda sig till röntgensjuksköterska. DÀrmed har ocksÄ intima vÄrdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas pÄ fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. HÀrvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet.
Mannen bakom stetoskopet : En studie av mansbilden i House MD
Syftet med denna uppsats har varit att studera hur mansroller uttrycks utifrÄn manlig vÀnskap i tv-serien ?House M.D.? Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: Hur skildras mansrollen hos karaktÀren Gregory House i umgÀnget med James Wilson? Hur skildras mansrollen hos karaktÀren James Wilson i umgÀnget med Gregory House? Hur skildras relationen mellan Gregory House och James Wilson? De centrala teorierna har utgÄtt ifrÄn Connells beskrivning av maskuliniteter, med betoning pÄ hegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet samt Birds beskrivning av homosocialitet som beskriver sociala praktiker i manligt, heterosexuellt umgÀnge med utgÄngspunkt ur en hegemonisk maskulinitet. Fokus har ocksÄ legat pÄ att ge lÀsaren en tydlig bakgrund i hur synen pÄ mannen förÀndrats, hur vÀnskap mellan mÀn sett ut historiskt och förÀndrats över tid samt vilka mekanismer som legat till grund för dynamiker inom manlig vÀnskap. Materialet har analyserats utifrÄn en metod som Àr framtagen för just TV-program, ?How to Study Television? men jag har skapat en specifikt anpassad metod utifrÄn detta som fokuserar pÄ narrativet.
Manliga samtal och vÀnskapsrelationer
Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vÀnskapsrelationer ser ut med fokus pÄ innehÄll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra mÀn genomfördes utifrÄn en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades dÀrefter med hjÀlp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta omrÄdet Àr begrÀnsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jÀmförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vÀnskapsrelationerna.
Idrott och hÀlsa i en Ättondeklass : Aktivitetsgrad mÀtt med stegrÀknare och synen pÄ lektionsinnehÄll urett genusperspektiv
Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hÀlsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg Àn flickorna. Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga skillnaderna gÀllande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hÀlsa. Vidare finner vi det ocksÄ intressant att se vad mÄlpopulationen har för Äsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehÄll. MÄlpopulationen bestÄr av en Ättondeklass med 32 elever i sydvÀstra Sverige.
Den hvita stadens tjÀnare : En studie över fackligt arbete och arbetsvilkor bland mentalskötare vid SÀters sjukhus Ären 1912 till 1952
kÀllor: fackliga protokoll frÄn 1912 till 1952, ÄrsberÀttelser frÄn 1927 till 1952.Metod: en kvalitativ textlÀsningSyfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med sÀrskilt hÀnsyn till kvinnornas situation pÄ SÀters sjukhus Ären 1912 till 1952 utifrÄn ett fackligt perspektiv.FrÄgestÀllninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bÀttre arbetsvillkor pÄ SÀters sjukhus. Vilka övergripande förÀndringar skedde för personalen pÄ SÀters sjukhus med avseende pÄ arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende pÄ genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor pÄ SÀters sjukhus jÀmfört med mÀnnens.Resultat: Det skedde tydliga förÀndringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbÀttring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frÄgor för fackföreningen, sÀrskilt under 1940-talet förbÀttrades kvinnornas utbildningsmöjligheter.
Livet efter prostatacancer
Antalet mÀn som drabbas av prostatacancer i Sverige och i vÀrlden ökar, och kommer fortsÀtta öka markant Àven i framtiden. MÀn som erhÄller nÄgon form av behandling för sin prostatacancer löper stor risk för att drabbas av biverkningar sÄ som inkontinens, erektil dysfunktion och förlorad manlig sjÀlvbild, detta kan pÄverka deras dagliga liv, livskvalitet och vÀlbefinnande. Syftet med denna studie Àr dÀrför att studera faktorer som pÄverkar livskvaliteten och vÀlbefinnandet hos patienter som behandlas mot prostatacancer. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ hur mÀnnen hanterar livssituationen efter behandlingen. Litteraturstudien innefattar 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling.
Förtroende för en talande dator? : röstval till ett automatiskt telefonstöd Ät rÀttspsykiatriska patienter i öppenvÄrd
Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som Àr i behov av hjÀlp inom vÄrden. I ett pÄgÄende projekt pÄ Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rÀttpsykiatriska patienter i öppenvÄrd. En lÄngsiktig mÄlsÀttning Àr att reducera antalet vÄldsincidenter som intrÀffar i sammanhang dÀr denna patientgrupp Àr inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för anvÀndning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovÀrdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare.
Den manliga pÄdrivaren och den vÀnliga kvinnan? ?skillnader mellan manlig och kvinnlig kommunikationsstil
Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar Àr den frÄga vi stÀllt oss och syftet Àr att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sÀtt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pÄdrivande stilen, den vÀnliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kÀnnetecknas av olika egenskaper och baserat pÄ tidigare forskning om skillnader mellan mÀn och kvinnor i sitt sÀtt att vara och uttrycka sig, har vi skapat tvÄ hypoteser som klassar mÀn och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första sÀger att mÀn frÀmst hör till stilen pÄdrivare och till viss del den analytiska och den andra sÀger att kvinnor frÀmst hör till den vÀnliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjÀlp av en kvantitativ metod.
Maskuliniteter och Motorcyklar : En tematisk studie kring hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet i Sons of Anarchy
Denna studie a?mnar att bidra till fo?rsta?else kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av ma?n. Syftet med studien a?r att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. Fo?r att uppna? detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien.
"Killar som du har inga förnamn" - En teatersemiotisk studie av manlig gestaltning i Stig Dagermans drama Streber
Stig Dagermans drama Streber frÄn 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder Àr en hÀnsynslös karriÀrist och en klassisk bedragare. Genom sitt hÀnsynslösa spel gÄr han i rak riktning mot sitt eget fall. MÀnnen i pjÀsen Àr rÀdda att falla och att bli dominerade av andra varför en lÀsning utifrÄn manlighetsforskningen belyser just den rÄa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som Àr tydlig i pjÀsen. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn manlighetsforskningen undersöka hur mÀnnen i pjÀsen förhÄller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppssprÄket och den giftiga dialogen med hjÀlp av lÀran om tecknen, semiotiken, det vill sÀga om vad vi berÀttar med hur vi beter och uttrycker oss.