Sökresultat:
510 Uppsatser om Manlig omskärelse - Sida 10 av 34
Museum i r?relse: En antropologisk studie av utveckling p? ett regionalt museum
Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.
Ett hÄllbart val för premiepensionen - En studie av miljö/etiskt mÀrkta fonder i premiepensionssystemet
I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har presterat i jÀmfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillÀmpning av utvalda finansiella prestationsmÄtt. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har haft en stor framvÀxt under det senaste decenniet och det finns dÀrför en efterfrÄ-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall pÄ den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder. En jÀmförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har Àven gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare dÄ antalet som inte gör ett aktivt val Àr omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende pÄ den riskjusterade avkastningen mellan fonder som Àr miljö och/eller etiskt mÀrkta och fonder som inte tar hÀnsyn till dessa kriterier vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. I jÀmfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har det förstnÀmnda presterat pÄ en hög nivÄ..
MÀtsystem för elektrolys
I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.
TrÀning och kvinnlighet : En etnologisk studie om hur sex unga kvinnor ser pÄ trÀningen och femininitet
Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur sex unga kvinnor sÄg pÄ trÀning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag anvÀnt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i Äldrarna 18 till 20 Är, samt litteraturstudier. Min frÄgestÀllning var hur dessa unga kvinnor sÄg pÄ kroppen och trÀning, men Àven hur de sÄg pÄ trÀning och femininitet. I min analys av min empiri har jag anvÀnt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och Àven viktigt i mÄnga fall att vara kvinnlig pÄ gymmet, för att hÀvda sin kvinnliga könsidentitet.
Genus i sportjournalistiken: en bild- och rubrikanalys av manlig och kvinnlig representation i Sportbladet
Vi har tittat pÄ hur mÀn och kvinnor representeras i Sportbladet genom att göra en bild- och rubrikanalys pÄ förstasidor och utvalda uppslag av tidningen, det under en begrÀnsad period pÄ tvÄ veckor under februari 2006. Vi har tittat pÄ hur ofta kvinnor och mÀn förekommer pÄ bilderna och vilka idrotter som Àr oftast förekommande. Men ocksÄ hur bilderna Àr tagna, frÄn vilken vinkel exempelvis och vad det fÄr för betydelse för framstÀllningen av manliga och kvinnliga idrottsutövare. Sport Àr ett omrÄde som Àr strikt uppdelat i mÀn och kvinnor och det mÀrks följaktligen i sportjournalistiken. Det finns en tydlig hierarki inom omrÄdet dÀr det Àr Mannen som Àr den dominerande.
Apple OS X i AD-Miljö : möjligheter och begrÀnsningar
Apples datorer med operativsystemet OS X blir allt vanligare pa? arbetsplatserna. Fo?r att fo?retagets IT-avdelning ska kunna uppra?ttha?lla en stabil och sa?ker miljo? stra?var man efter att standardisera system och ha?rdvara. Verkligheten sta?mmer inte alltid o?verens med IT-avdelningens stra?van och ansta?llda vill i o?kande grad anva?nda sig av produkter de valt sja?lva.
Fostran till sportkonsumtion : - en innehÄllsanalys av barnprogrammet Lilla Sportspegeln
Barnen som publik har blivit en allt viktigare mÄlgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mÀngd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och mÄnga studier Àr gjorda om innehÄllet i olika barnprogram, men mycket litet Àr skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den hÀr uppsatsen Àr att frÄn ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehÄllet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berÀtta om vÄrt samhÀlles syn pÄ sport, barn och kön. Genom att studera innehÄllet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehÄllsanalys samlats in.För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudomrÄden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstÄ och synliggöra hur programinnehÄllet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport.Med hjÀlp av medieteorier frÄn bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjÀlp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framstÀllningsform.
Konst och kvalitet : Ett arbete om styrning av kulturell verksamhet
I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.
PÄverkan av social desirability vid sjÀlvskattning av könstereotypa egenskaper för mÀn och kvinnor
Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid sjÀlvskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper nÀr dessa egenskaper framhÀvs positivt. Studien Àmnade ytterligare undersöka om mÀn och kvinnor skiljer sig Ät i social desirability. Ett experiment utfördes dÀr försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och tvÄ experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation dÀr kvinnliga stereotyper framhÀvdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation dÀr manliga stereotyper framhÀvdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation.
Fenomenet podcast : En kvalitativ studie med fokus pÄ Fredagspodden
Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.
LÀrares arbetstillfredsstÀllelse och belÄtenhet med den manliga respektive kvinnliga chefen
Syftet med denna studie var att med en enkÀt undersöka belÄtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsstÀllelse i förhÄllande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens pÄ 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgÄende mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeÀven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belÄten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lÀgst arbetstillfredsstÀllelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades nÀr det gÀller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmÄttet förmÄner.
"... med sÄng och rytm och lite sÄnt hÀr" : förberedande musikundervisning i musik- och kulturskola
Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.
En studie av sambanden mellan locus of control, self-efficacy, socialt sto?d och positiv feedback
Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.
Jag hade aldrig rast... : En lÀrare berÀttar
Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en fördjupad insikt i en lÀrares arbete, och fÄ kunskap om hur stress och utbrÀndhet kan pÄverka arbetet som lÀrare. För att fÄ denna förstÄelse har jag intervjuat en manlig lÀrare, Ove. Han har arbetat som lÀrare i fyrtio Är. Genom att anvÀnda mig utav livsberÀttelsemetoden har jag fÄtt tagit del av hans erfarenheter. I hans berÀttelse framkommer det att stress var inledningsvis nÄgot som var positivt för hans arbete.
Kvinna, Liv, Frihet: En antropologisk studie om betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor
Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och
reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna
studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor
genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att
kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i
deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.