Denna uppsats handlar om att studera fotbollssupportrarnas tankar och åsikter kring det egna supporterskapet. Syftet är att ta reda på vad det är som fascinerar med fotboll och se hur stor betydelse gemenskap har i deras fotbollsengagemang. Att se vilken betydelse supporterskapet har för individens meningsskapande har även varit en del av syftet. Genom att utföra sex intervjuer med supportrar till AIK och Hammarby vill vi skapa oss en bättre bild av deras supporterskap. Ämnen rörande gemenskap, fascination för fotboll, supporterskapet som livsstil och våld har väckt många intressanta och givande tankar.

Stockholm Konstsim Herr har tills nyligen varit det enda manliga konstsimlag i Sverige. Och är ett av få i världen. I April 2011 vann de sitt andra guld i rad i tävlingen Men?s Cup, den enda tävlingen för manliga konstsimlag.Jag har i den här uppsatsen velat undersöka hur och i vilken mån deltagarna i laget upplever konstsimmet som meningsskapande och hur de konstruerar, gestaltar och skapar en manlig identitet i och genom konstsimmet.Jag har gått till väga så att jag har gjort några intervjuer och deltagande observationer, och i kombination med utvald teori byggt min analys på det.Centrala begrepp är maskulinitet, meningsskapande, identitet, hegemoni och tabu. .

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att få fördjupad kunskap kring hur maskulinitet och femininitet hanteras inom manlig och kvinnlig konståkning. Jag ville undersöka om konståkning erbjuder män en alternativ maskulinitet samt hur denna alternativa maskulinitet påverkar kvinnlig konståkning. För att besvara frågorna har jag intervjuat tränare och domare inom konståkningen samt observerat tevesändningar från VM i konståkning 2009 och 2010. Detta har jämförts med litteratur om konståkning, genus och andra relevanta studier. Genus kan förstås som en kulturell tolkning av biologiska skillnader mellan könen.

Tidigare studier har visat att det endast finns ett fåtal studier att tillgå som uteslutande fokuserar på hur manlig heterosexualitet och manlighet skapas av män (Mooney?Somers & Ussher, 2008). Denna studie syftade till att beskriva och analysera unga mäns upplevelser och erfarenheter av heterosexuella möten/relationer och manlighetsskapande. Den tematiska analysen bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer och gav fyra huvudteman: Vad är sex?, Att vara aktiv, Att inneha ett starkt agentskap och Kärlekssex och casual sex.

I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester ser ut och hanteras både utifrån orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhållning och hur den tar sin form är frågor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet består av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer från en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det är viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fås och visar sig i både sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, läger, fikastunder, repetitioner och konserter.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, då den ibland anses ha andra kvalitéer än det som eftersträvas av chefer. Vad händer då ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? Förstärker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara på syftet med denna studie har vi genomfört en tvärsnittsstudie där vi har studierat attityder hos respondenter från tre skilda företag. I denna studie har vi använt oss av ett deduktivt arbetssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrån studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt är kopplad till könsstereotyper.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället.I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont).Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället. .

Gruppbostäder och andra boenden för handikappade är ofta försummade av arkitektoniska värden, rationellt och billigt byggande har varit drivande genom åren. I min gruppbostad handlar det om individen och de aktiviteter denna typ av arkitektur borde främja. Att placera en gruppbostad i en social kontext ökar inte bara kunskapen om olika handikapp i samhället utan ökar också livskvaliteten för de boende..

Vad som framkallar arbetstillfredsställelse inom organisationer är ett omtalat och välutforskat ämne. För att en anställd ska kunna känna sig tillfredsställd på sin arbetsplats samt med sitt arbete finns det många faktorer som kan påverka. Vi har valt att genomföra denna undersökning för att uppmärksamma betydelsen av sammanhållning och trivsel mellan kollegor. Det är viktigt att fokusera på människan i organisationen och dennes behov för att skapa arbetstillfredsställelse. Vi ville undersöka vilken påverkan faktorer som identifikation och gemenskap med arbetskamrater har på anställdas arbetstillfredsställelse.

Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp. Högskolan Skövde. Titel: Kamratkultur i förskolan. En studie om förskollärares förhållningssätt och arbetssätt. Sidantal: 32 Författare: Ida Christesen, Helen Fredriksson och Malin Hamberg Handledare: Mirella Forsberg Ahlcrona Datum: 7 januari 2013 Nyckelord: Förskola, kamratkultur, gemenskap, samhörighet, uteslutning och etik Denna studie belyser kamratkulturer i förskolan mot bakgrund av förskollärares förhållningssätt och arbetssätt. Med kamratkultur, menar vi gemenskap, samhörighet och uteslutning. Studiens teoretiska perspektiv tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.

ABSTRAKTBesättningarna ombord på ett fartyg kan bestå av människor som kommer från olika delar av världen. Tillsammans ska de arbeta och leva ihop i väg från sina familjer samt vänner, för att föra fartyget från en plats till en annan. Utifrån denna bakgrund, var syftet med vår undersökning att belysa hur svenska sjökaptensstudenter upplever att multikulturella besättningar påverkar miljön ombord med avseende på social gemenskap och arbetsklimat jämfört med nationellt sammansatta besättningar. Undersökningen består av sju intervjuer vars struktur avsåg en låg grad av standardisering med sjökaptensstuderande från avgångsklassen. För att kunna förstå och skildra respondenternas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan påverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utländska personers möjligheter att känna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhälle. Jag har avgränsat mig till att fokusera på de nyanlända flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de själva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar på om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag kräver betydligt mer omfattande undersökningar under en längre period, med t ex jämförelser av hur de nyanlända flyktingarna efter en viss tid uppnått ett för dem positivt deltagande i det svenska samhället ställt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap.Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om nyanlända utländska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhällskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap påverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhällskontext? Detta har lett till följande frågeställningar;· Vilka förutsättningar och möjligheter har målgruppen att praktisera sin religiösa tro?· Hur uppfattar målgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelägenhet, som en yttre angelägenhet eller både och?.

Specialarbete, 15 hpSV1301, Svenska språket fördjupningskursHt 2011Handledare: Hans Landqvist.

Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar.