Bakgrund: Verkligt värde-värdering är obligatorisk för en rad finansiella tillgångar för de företag som tillämpar IFRS. Att fastställa verkliga värden kan vara problematiskt för onoterade aktier eftersom det saknas en aktiv marknad. För att värdera onoterade aktier finns det ett flertal modeller att tillämpa enligt IAS 39 som kräver en rad bedömningar av företagen. Problemet vid tillämpning av värderingsmodeller är ofta att säkerställa tillräcklig tillförlitlighet, speciellt vid användning av verkliga värden.Problemformulering: Huvudfrågan vi ställer oss är hur företag som redovisar enligt IFRS bedömer tillförlitlighet vid värderingen av onoterade aktier? Vi har även formulerat följande två delfrågor för att kunna besvara huvudfrågan: Vilka motiv anger dessa företag till valet av värderingsmetod för onoterade aktier? Finns det incitament bland dessa företag att inte tillämpa verkliga värden för onoterade aktier?Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilka bedömningar berörda företag som redovisar enligt IFRS gör avseende tillförlitlighet vid värdering av onoterade aktier.

Bakgrund och problem: De noterade finska och svenska företagen har sedan redovisningsår2005 varit tvungna enligt IFRS-regelverket att utsätta sina goodwillposter för årliganedskrivningsprövningar. Förfarandet har förväntats öka på redovisningens relevans mensamtidigt har den också kritiserats för att öppna ett fönster för Manipulation och bias. Problemetmed förfarandet är att det innefattar en hel del personlig bedömning och är för allmänheten enrelativt ogenomskinlig händelse. Den tidigare forskningen har för mestadels koncentrerat sig påden amerikanska marknaden och varit oense ifall den nya kutymen är lyckad eller inte. Diverseundersökningar har lett till olika resultat angående bias inflytande över nedskrivningsprövningar.Tillsvidare har IFRS-hemisfärens norra del (Nord Europa) dock inte berörts i denna forskning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta del i den tidigare diskussionen med att undersöka ifallde i Finland och i Sverige utförda nedskrivningarna varit igenomsnitt befogade och ifallberättigade ekvivalenta skjutits upp.

BACKGROUND: Today?s societal changes, including high rate of change and increasing information flows, are increasing the demand on the individual mental capacity. It becomes increasingly difficult to analytically process all the different dilemmas and everyday decisions as individuals have a limited mental capacity available to make these decisions. Thus, it has been suggested that ego-depleted relies more heavily on intuition, which is less burdensome, when making decision. However little is known about to what extent intuitive decisions differ from analytic.

The purpose of this paper is to examine how seams in an interactive system should be managed. Seamsin this study refer to the boundaries that arise when users move between for example differentsoftware, products or positioning systems. These seams are a cornerstone of the relatively unexploredarea called seamful design, which is based on that users can avail highlighted seams through activeparticipation in the use of a system. To analyze this area, seamful design is applied to the developmentof an interface of a smoothie vending machine. This smoothie machine thus provides the analyzedinteractive system, which the research questions are applied to as well as answered by.

Milk fever, or parturient paresis, is the second most common disease in Swedish dairy cows. The disorder is associated with the onset of lactation when some cows are unable to meet the metabolic demands of calcium to support milk production and therefore develop a state of hypocalcaemia. Clinical hypocalcaemia (milk fever) may lead to coma and death in severe cases but subclinical hypocalcaemia has also been shown to have negative effects on e.g. feed intake and production and to increase the susceptibility of the cow to develop secondary diseases. The nutritional strategy applied precalving is of great importance in preventing milk fever and e.g.

We live in a time where the influence of citizens is taking a larger role in the spatial planning. The Swedish laws, such as PBL, deals with matters of citizen participation which advocates that the youth should be included in the consultation circuit, but there is no directive given.  The report's purpose is to demonstrate methods for how to get the young people's influence included in the spatial planning, with a main focus on the ages between 13 and 21. On the base of literature and two case studies, the goal is to illustrate how to integrate young people through a meeting place in Jonkoping, Sweden. The report is structured along with an analysis based on the literature, two case studies from previous projects and discussions/interviews with young people from four selected areas in Jonkoping.  The case studies from Malmo and Gothenburg show how the cooperation between different participants can be organized during the planning and how to give the users a greater involvement. Based on literature and case studies, we carried out a field analysis of the four most segregated areas of Jonkoping; Osterangen, Oxnehaga, Ekhagen and Raslatt.

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) är ett problem för både det enskilda företaget och samhället. EM innebär att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM är ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Däremot går resultatet inte att generalisera i andra länder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen.

Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tätare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gällande barns utomhuslek. Skolgården som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir då allt viktigare. Lekplatser och skolgårdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade på traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för ?möblerade? lekmiljöer.

Sverige har senaste året drabbats av två händelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat våld. Olika aktörer har använt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa händelser. Det som är intressant och som går igenom alla dessa metoder är språkets roll och funktion att göra sådana fält meningsfulla, det vill säga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frågor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frågor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som används för att producera kollektiv identitet.

Bakgrund: Internet har sedan dess introduktion utnyttjats för dess massiva potential som marknadsföringsverktyg. Utvecklingen har gått mot sofistikerade interaktiva marknadsfö­ringssystem vars främsta mål är att styra trafik på internet. Trafikstyrningsbranschen på in­ternet omsatte ca 6,5 miljarder dollar år 2006 globalt och förväntas växa kraftigt. Denna studie ämnar undersöka problematik som har identifierats i aktuella rättsfall vid intäktsre­dovisning från trafikstyrningssystem. Risk kan föreligga främst genom Manipulation av in­formation och transaktioner.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern använder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker när de jobbar med insamlandet av material ute på fältet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det är min åsikt att nyheter är konstruerade efter strama ramverk som berättar hur nyheter ska se ut och utifrån dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det är med hänsyn till att jag själv har jobbat på tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att läsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestämde jag mig för att göra en observationsstudie på TV4 Värmland för att ytterligare öka min förståelse för nyhetsarbetet och för att få chansen att följa med ut på reportage utan att själv vara delaktig i produktionen.