Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Närstående är en viktig resurs i omhändertagandet av demenssjuka personer och utgör en majoritet av vården. De fortsätter att ge vård och omsorg av sin partner i hemmet till långt framskridet stadium av sjukdomen tills orken inte längre finns. Att vara en närstående till en person med demens är något som kan vara svårt att förstå om man inte själv upplevt en sådan situation. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser vid överlämnade av en anhörig med demenssjukdom till särskilt boende. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

När en person drabbades av en kronisk sjukdom förändrades hela livssituationen för den sjuke personen och dennes omgivning. Många gånger var det en närstående som tog på sig rollen som vårdare. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med kronisk sjukdom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att få en förändrad livssituation, att vara beroende av andra, att få information och kunskap för att klara det dagliga livet, att anpassa livsstil och relationer och att kastas mellan hopp och förtvivlan. Den nya livssituationen gjorde att livet förändrades vilket ledde till många förluster.

Smärta är något subjektivt och det är bara patienten som kan säga hur ont han har. Smärtskattning ger sjuksköterskan en uppfattning om patientens upplevda smärta. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med patienter med smärta, därav vikten av att kunna skatta smärta hos en patient på ett adekvat sätt. Olika smärtskattningsinstrument har tagits fram och är ett hjälpmedel till sjuksköterskan vid smärtskattning. Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap och insikt i smärtskattningen ur en sjuksköterskas perspektiv.

In this essay, the aim is to empirically and theoretically study the parliamentary debate of the child pornography law. The empirical part is an attempt to discover eventual underlying gender stereotypes in the debate. A text analysis is conducted with material consisting of motions from members of parliament and of protocols from the parliamentary debate. In this material we try to find latent and manifest expressions of gender stereotypes. There are several stereotypes, which effects the argumentation and prejudice of the debate, like stereotypes of the victims, the perpetrators and their characteristics.

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter används som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohälsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudärsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att främja kommunikation och uttryckande av tankar och känslor, att stärka klientens synsätt och identitet, att förändra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

Sjuksköterskor har en central roll i att hjälpa patienter och deras partners med problem relaterade till sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva homo- och bisexuella personers upplevelser av vårdpersonals bemötande. Vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att bli respekterad och uppmuntrad: Att det är betydelsefullt hur partners bemöts: Att vårdpersonal bemöter med heteronormativa förväntningar och tar avstånd: Att bli bemött med okunskap och att anses som sjuk: Att det är svårt att anförtro sig till vårdpersonal: Att vara orolig och rädd. Resultatet visade att homo- och bisexuella inte fick stöd från vårdpersonal och att de blev förlöjligade.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Palliativ vård är ett relativt nytt begrepp inom omvårdnaden, be-greppet palliativ innebär att lindra symptom utan att bota. Sjuksköterskor som arbetar inom området blir utsatta för en arbetsmiljö som bitvis kan upplevas som skrämmande, samtidigt som det ibland är en givande och utvecklande miljö. Syftet med denna litteraturstudie var att utröna hur sjuksköterskor upplever den palliativa vården. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att få utrymme att ventilera sina känslor, att nå fram till patienter och närstående, att känna stress och hjälplöshet och att arbetet känns givande och utvecklande.

Självskadebeteende anses vara ett folkhälsoproblem och vårdpersonal som möter människor som självskadat sig ställs inför frågan hur de ska bemötas. I syfte att belysa människors upplevelse av att leva med självskadebeteende valde författarna att genomföra en litteraturstudie. Detta har gjorts genom att granska och analysera elva kvalitativa vetenskapliga artiklar med manifest innehållsanalys för att sammanställas till ett resultat. I resultatet framkom fyra kategorier: Att lindra inre smärta med yttre smärta, att såren blev ett hopp om att få hjälp och stöd, att inte bli sedd och respekterad som en normal människa och att sakna hopp om att livet kan förändras. Resultatet visar att självskadandet är ett sätt att lindra den inre smärtan och ångesten med yttre smärta, det blir då bara de yttre skärsåren som sjukvårdspersonal ser.

Bakgrund: Vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att patienters självbestämmande kan begränsas. Omvårdnad i samband med LPT är av komplex karaktär som bland annat innebär att sjuksköterskan skall respektera patientens självbestämmande och utföra tvångsåtgärder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn på självbestämmande för patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en manifest innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades.

Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva män och kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Hepatit C är en blodburen smitta som främst smittar via orena sprutor och kanyler. Personer smittade med Hepatit C är en utsatt grupp i samhället och de upplever oftast negativt bemötande ifrån sjukvårdspersonal. Då är det extra viktigt att som sjuksköterska använda rätt förhållningssätt i mötet med den smittade.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer smittade med Hepatit C upplevde och hanterade bemötandet i vården.Metod: Litteraturstudie av elva kvalitativa artiklar vilka analyserades med en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). Studien har en kvalitativ ansats.Resultat: Personerna upplevde till största del ett negativt bemötande ifrån vårdpersonalen, i vissa fall fanns det positiva bemötanden. Till exempel vid uppsökande verksamhet eller då vårdgivaren hade känt dem en längre tid.

Företagshälsovårdens arbete med levnadsvanor inkluderar hälsoprofilbedömningen som strategi, men metoden förekommer sparsamt i forskningslitteraturen. Därmed finns en folkhälsovetenskaplig relevans i att studera hur metoden kan bidra i arbetet. Studien ämnade ta del av de yrkesverksammas perspektiv.Syftet med studien är att beskriva hur anställda inom en företagshälsovård arbetar med levnadsvanor med särskilt fokus mot de anställdas upplevelser av arbetet kring metoden hälsoprofilbedömning.Metoden som användes var djupintervjuer med fem företagshälsovårdsanställda som uppfyllde urvalskriteriet att arbeta med hälsoprofilbedömning. En intervjuperson tjänstgör som företagssköterska inom en intern företagshälsovård och fyra intervjupersoner tjänstgör inom en extern företagshälsovård, varav två personer arbetar som företagssköterskor och två personer arbetar som hälsopedagoger. Intervjumaterialet analyserades enligt en manifest innehållsanalys.Resultatet visar att arbetet med levnadsvanor är avtalsstyrt och inbegriper individ- och gruppstrategier.

Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom, med långvarigt och utdraget förlopp. Personer med MS behöver göra förändringar i det dagliga livet. Hälsa ses som ett tillstånd av fysisk, psykisk och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionshinder. Omvårdnaden för personer med MS bör vara hjälp till självhjälp, vilket innebär att inte ta bort det som personen klarar av själv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med MS upplever att deras hälsa påverkas av sjukdomen.