Abstract________________________________________________________________Författare/Author Richard TähtinenTitel/Title Youth hockey from a coach perspective. A qualitative study about coaches´appreciations concerning youth hockeyThe aim with this study is to strengthen the knowledge about coaches´ appreciationsconcerning youth hockey. This study contains interviews with three leaders that operate onthe strategic level within youth hockey and three coaches working with youth players in theages of 11 and 12. I have divided my main results into 4 categories, based on an earlier studyfrom Karin Redelius (2002). These categories include the following themes:1) Competition on the good and the bad2) The importance of winning3) Shake-out versus sports on children’s terms4) Instruction, play and learningThe main conclusions in this study show that leaders on the strategic level appreciate youthhockey in a very similar way.

The composing of new standards in the area of machinery safety is a continuous work which aims at writing standards that works as a tool for companies and enables them to control if the fundamental demands of security and health which is prescribed by law are reached. It is optional for the companies to choose if they want to use the standards. This report is written in cooperation with SIS and the study were performed within the technical committee SIS/TK 282. The report aims to investigating if the companies that choose to use standards see any economic advantages due to this work, how these advantages take form and where they originate. The main question formulation is how the profitability among companies that have adjusted their production to machinery safety standards are affected. The study was performed with an initial literature study which aimed at obtaining knowledge and an overview over the subject as well as investigate what former studies had resulted in.

Titel: Ledarskap med ett coachande förhållningssätt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ÖbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att se om ett coachande förhållningssätt kan påverka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren är medveten om hur dennes val av beteende kan påverka nivån på medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats där empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap påverkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna är delvis medvetna om att val av beteende påverkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta väljer ledarna att ta tillvara genom att låta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gäller ledarskapssyn och människosyn samt hur man väljer att ta tillvara på dem mänskliga resurserna. Det coachande förhållningssättet som ledarskapsmetod är mer integrerat i det privata näringslivet jämfört med den offentliga sektorn..

SammanfattningDenna uppsats syftar till att utvärdera företaget Securitas Aroundios säljutbildning ochcoachning utifrån de berörda anställdas perspektiv i Linköping. Det är av vikt för företaget attfå en uppriktig återkoppling från de anställda rörande utbildningen och coachningen. Ingentidigare utvärdering har skett där utomstående parter varit delaktiga. Genom att utföra enutvärdering kan ett företag se om något behöver åtgärdas eller förändras.Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning där de anställda på Securitas Aroundio iLinköping intervjuades. Samtliga intervjuer skedde på Aroundios huvudkontor i Linköpingden 5 maj 2008.

Abstract Students' questions play an important role in both teaching and learning science. However, in a traditional classroom, the teacher is the center of attention and poses questions to which students answer. The students seldom ask questions to which the teacher responds. The purpose of this paper is to examine teachers' attitudes towards student questions. This paper will also explore teachers? views on the issues related to students? questions for science education.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska ämnen och ämnet idrott och hälsa samt belysa lärares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielärare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer använts. Vid observationerna användes ett idrottspsykologiskt mätinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lärare observerades vid sex tillfällen, tre gånger i det teoretiska ämnet och tre gånger i ämnet idrott och hälsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lärare för att ta reda på hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstämmer med observationsresultaten.Observationsresultaten visar på att individuell respons är mest framträdande i lärarnas teoretiska ämnen.

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers självförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgängliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA är huvudsakliga källor. Engelska och svenska källor har analyserats. Några teoretiska ansatser har påverkat urvalet. Georg H.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetränare och utövare har, om hur en yttre feedback kan påverka utövarnas självförtroende. För att få mer information om hur utövarna reagerar på feedback togs även tränarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svårt att som individ analysera sitt eget självförtreonde och se vad som påverkar en själv. Utifrån intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetränare som verkat på internationella tävlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess påverkan på utövarnas självförtroende. Resultatet visade att yttre feedback påverkar utövarnas självförtroende, varav en direkt yttre feedback ansågs mest kunna påverka självförtroendet. En indirekt yttre feedback ansågs vara bra för självförtroendet i längden, om den innehöll konstruktiv information.

Earth?s resources have been exploited unsustainably. If an entire conception of exploitationof natural resources does not change now, this will entail enormous costs in the future.This insight has lead to a recently increased interest in clean technologies among privateequity capitalists. In the fourth quarter of 2006 about 10 percent of all private equityinvestments made in the US market were placed in the cleantech industry. Despite a goodinvesting climate in Sweden, Swedish capitalists have shown little interest in cleantechinvestments.

I flera studier har arbetsorganisatoriska och ledarskapsfaktorer pekats ut som centrala för den psykosociala arbetsmiljön. Cheferna anges utgöra en nyckelgrupp när det gäller att åstadkomma en bra arbetsmiljö.Våren 2005 beslutade man i den för studien aktuella kommunen att aktivt arbeta för att stärka hälsoutvecklingen.Som kommunens företagsläkare var jag intresserad av hur cheferna själva beskrev hur de utövade ett för den psykosociala arbetsmiljön gott ledarskap; vilka hinder och möjligheter de såg.I forskning för att förebygga ohälsa avseende den psykosociala arbetsmiljön har man identifierat frisk- och riskfaktorer. Vad kände cheferna till om detta?Sjutton av tjugo chefer inom välfärdsförvaltningen och serviceförvaltningen kunde delta i en timmas strukturerad intervju med på förhand formulerade frågor. Under denna beskrevs återkommande det önskade ledarskapet som en grupp- och teamledare som skapar balans i arbetsgruppen och arbetsuppgifterna och hushållar med resurser.

This study is conducted with a focus on managers and its different forms as found in a nation wide Swedish bedroom specialist-organisation, Sängjätten. Leadership is perceived in many forms and depends on a large variety of factors within and outside the organisation. One of these factors is ownership and the characteristics these imply on the forms in which the manager works. Within the studied organisation there were two distinctive forms of ownership regarding to the stores we studied; such as franchising compared to the franchiser owned through a national headquarter, so-called ?self-proprietary stores?.

Inom området ledarskap studerade vi litteraturen för att få en uppfattning rörande begreppet ledare. Under genomgång påträffades även begreppet coach vilket väckte vårt intresse. Syftet med undersökningen blev att utreda innebörden i begreppen ledare respektive coach samt att jämföra och analysera dessa ur ett empiriskt och teoretiskt perspektiv. Metoden vi använde var kvalitativ och ledde till en djupgående forskning inom arbetslivets uppfattning om begreppen. Insamlingen av data gjordes i form av en kvalitativ enkätundersökning som sedan bearbetades i form av en tematisering.

Syftet med den här uppsatsen var att belysa hur ledningen i bemanningsföretag ger stöd till anställda genom feedback. Uppsatsen börjar med att vi tydliggör ett praktiskt problem som är vanligt förekommande inom bemanningsföretag. Vi illustrerar detta problem med en figur som åskådliggör en distans mellan bemanningsföretagen och dess anställda. Den här distansen kan emellertid leda till bristfällig kommunikation mellan parterna och för att minska sannolikheten att detta uppstår, kan ledaren i ett företag stödja de anställda genom att ge feedback. I teorikapitlet utgår vi från en modell som visar de faktorer som bör beaktas, det vill säga 360-gradersfeedback, coachning, uppmuntran till dialog, självkontroll samt lärande organisation.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera.