The purpose of this Master thesis is to increase the knowledge about how public libraries can contribute to fulfil political programmes aimed towards integration. To achieve this we have conducted an evaluative case study about a public library in Sweden and the activities they carried out within the framework of the metropolitan policy programme Storstadssatsningen?. The questions raised consider which the political aims for integration within this programme were, which activities the library did accomplish, what the result in comparison with the politically decided aims was, and what conclusions can possibly be drawn from this? The theoretical framework consists of theories regarding evaluation, political programmes, integration and segregation, and public library-activities.

Studien inriktar sig på att inventera vilka olika metoder som i dag finns på marknaden för hantering av skut. Utöver detta så har även en idéstudie gjorts för att ta fram förslag på hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanläggning. Idag hanteras skuten på produktionsområden på skutgaller som är beläget ovanför slasen och med en fjärrstyrd skutknackare på sidan. Gallret består av två öppningar med en balk mellan, måtten på vardera öppningen är 1,1x1,2 meter. För att ta reda på om potential finns för att ändra skuthanteringen i LKAB har data samlats in från fjärrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhållande till gråberg.

Helsingborg ? A divided city. Affect the level of rent the segregation of living?.

Between 1965-1974 one million new flats were produced in Sweden and the project is called the millionprogramme. One of the areas that was build during this period of time is Rosengård in Malmoe. Today Rosengård is a very segregated area, not just in relation to the city of Malmoe, but within itself. I´ve chosen to study the ideologies behind one of the actors acting and non acting regarding the segregation complex of problems in Rosengård, the housemanagers. I´ve studied one public housecompany and two houseassociations who all owns and manages houses in Rosengård.The ideologies that I´ve studied in this study is what the informers think of the people that live in Rosengård, the society in general, Rosengård and the diffrent smaller areas within Rosengård.

Studien ämnade undersöka huruvida staden Kristianstad är segregerat, om de inblandade aktörerna var medvetna om detta samt hur de valt att agera. Aktörerna som intervjuades var: Anders Siversson, chef på Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad; Saleh Fakhro, integrationssamordnare på Gamlegården och Bertil Svenson, områdeschef på ABK. ABK är ett kommunalt ägt bostadsbolag och har således ett ansvar inför kommunen och dess invånare på ett sätt som de privat ägda bostadsbolagen inte har. Stadsbyggnadskontoret jobbar för kommunen i syfte att planera stadens framtida utveckling inom både boende och näringsliv.Tidigare forskning i ämnet segregation tyder på att boendesegregation har potentiellt starka negativa effekter på samhället i form av ett bristande deltagande och utanförskap. Begreppet segregation kan summeras som en uppdelning mellan människor, där den ena gruppen har en minskad förmåga att delta i samhället jämfört med den andra.

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier.

In this thesis I discuss and analyze the integration policy of the community Landskrona, if they have any at all and how they in that case use it in their daily work to counteract the obvious problems with segregation, racism and negative attitudes towards people with other ethnic background than Swedish.During the second half of the 20th century Sweden has received a lot of immigrants who built our country and contributed to the rich variety of people we see today. Landskrona was one of the towns who received a lot according to its size, and with the economic crisis in the 1990s it was easy to blame the immigrants for our own deteriorated situation.Today Landskrona is working for an implementation of integration policies in all institutions and organizations to make it a matter of course just like equality. It is not the ethnic background that is the problem; it is being an outsider and economically segregated that lead to resistance of the society. The community is prioritizing the four areas job for everyone, living, education and culture..

AbstractStudiens syfte är att undersöka hur lärares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar på studierna och undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmänna frågor och problem om skolan som institution för jämlikhet och likvärdighet.Utifrån detta syfte har tre gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgått en ideologikritisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lärarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmässig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition från hemmet i större utsträckning än de utan. Således sker det en utbildningsmässig segregation inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet beträffande elevers socioekonomiska bakgrund.

That the Swedish society looks different depending on the location is a fact and that in turn means different schools with different conditions and resources depending on the localization. We have in this study interviewed four teachers in a high-status school and four teachers at a low-status school in a municipality south of Stockholm. The purpose of our study is to find out how teachers / educators perceive children's physical and psychological safety in their workplaces, and if there is a difference between the schools in resource allocation.In order to answer our purpose of the study, we chose to interview teachers about how the school looks for the kids in order of enough resources such as books for all, enough facilities and competent and even skilled teachers. To take into account and consider people´s backgrounds, experiences, and cultural frames of reference is a way to interact within a respectful world, and as a good approach to educating children from all parts of the world and with all the different mental and physical difficulties. The two schools in our study show lack of resources but of different kinds.

Examensarbetet går ut på att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna från den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens län. Företaget Northland Resources planerar att påbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och därefter skeppa ut det från hamnen. De första åren handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per år, men siktet är inställt på att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per år. På grund av företagets brytning kommer ökningen av vägtransporter mellan främst Kaunisvaara och Svappavaara (där omlastning till järnväg sker) öka markant. För att bibehålla ett fungerande transportnät bör transportinfrastrukturen utökas på ett eller annat sätt, och ett bra sätt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bäst för hela samhället är att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet är inriktat främst på att göra en analys över transportalternativen järnväg eller elväg, jämfört med referensalternativet baserat på vanlig väg med konventionella lastbilar.

Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan.Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades.Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar.Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem.Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella..

Many Swedish urban neighborhoods have since they were constructed suffered from a bad reputation and have had a lack of strong socioeconomic groups settling there. This study is about a suburb in a medium-sized Swedish town and the purpose is to find out which social problems that exist there. The aim is also to explain the actors who work with adolescents in the area, which interventions and activities are offered, and whether they can be characterized as pro-social, as well as how the cooperation between the actors looks like. A qualitative approach with semi-structured interviews was carried out, involving nine respondents, who are active in the public and nonprofit sector. The interview guide used is designed and divided into different themes based on the survey questions.

Den svenska järnindustrin har en många hundraårig lång tradition och järn har under stora dela av tiden varit en av landets främsta exportvaror. Järnindustrin har därför spelat en viktig roll för såväl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den äldsta järnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, närmare bestämt i orten Dannemora. Där har järnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har även, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgångsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har även varit känt och eftertraktat på både den nationella och internationella marknaden och det är tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den här uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestående av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara på hur en verksamhet som Dannemora gruva med lång historia har betydelse för det lokala samhället.

Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mäta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mätdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprängsalvor för att kunna förbättra och effektivisera driften av orter. Målen med examensarbetet har varit att undersöka om längden på borrstängerna, antalet hål i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller gråberg påverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fältstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget där insamling av mätdata skedde, analys, jämförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen är det första steget i utvinningen av malm.

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar på vilka sätt platsen kan ses som en barriär, och undersöker hur fysiska förändringar skulle kunna förändra det.